På en av skolorna fick lärarna en utbildning i relationskompetens, medan lärarna på den andra skolan inte fick någon sådan utbildning. Resultatet visar att lärarna som deltagit i utbildningen upplevde att relationerna hade förbättrats med alla elever, oavsett om de hade en diagnos och oavsett kön. Resultatet för elevernas upplevelser var mer komplext. Medan flickor med diagnos upplevde att relationerna förbättrades efter utbildningsinsatsen rapporterade pojkar utan diagnos att deras relationer till lärarna försämrades. Det innebär att utbildning i relationskompetens kan ha en positiv effekt på lärares förståelse för och interaktion med elever med neuropsykiatriska diagnoser. Men också att det kan vara svårt att räcka till för alla elever.

Det här handlar forskningen om

Studiens syfte var att undersöka om lärares förbättrade relationskompetens kan förändra deras interaktion med elever. Forskarna utgick från att både lärarnas syn på relationer och relationernas kvalitet, förbättras av utbildning om relationers betydelse. Forskarna ville också veta hur elevernas uppfattning påverkades av utbildningsinsatsen. Tidigare forskning om relationer mellan lärare och elever med NPF har främst fokuserat på att kartlägga relationens status – alltså hur relationen ser ut vid ett visst tillfälle. Studien undersöker i stället hur relationen kan utvecklas och förbättras, och bidrar därför med insikter om hur lärare kan skapa relationer som i förlängningen bidrar till elevers lärande.

Så här gjorde forskarna

Två skolor deltog i studien. På skolan där utbildningsinsatsen genomfördes deltog 13 lärare och 75 elever varav 17 elever hade adhd och, eller autism. På den andra skolan deltog 20 lärare och 157 elever varav 18 elever hade adhd och, eller autism. Syftet med att ha en kontrollskola var att säkerställa att eventuella förändringar i lärarnas syn på relationen till eleverna berodde på utbildningsinsatsen och inte på andra faktorer. För att undersöka om utbildningsinsatsen påverkade lärarnas syn på relationen till sina elever, både i allmänhet och specifikt för elever med diagnos, ombads lärarna skatta relationen till sina elever vid tre olika tidpunkter under en termin. Den första mätningen gjordes innan utbildningen startade, den andra efter att utbildningen avslutats, och den sista mätningen genomfördes i slutet av terminen för att se om förändringarna höll i sig över tid. På samma sätt skattade eleverna relationen till sin lärare vid samma tillfällen. Syftet med det var att ta undersöka om eleverna märkte någon skillnad efter utbildningen. 

Det här kom forskarna fram till

Studien visar att de lärare som genomgått utbildningen upplevde en tydlig förbättring i sina relationer med eleverna, oavsett om eleverna hade en diagnos och oavsett kön. På skolan där lärarna inte fick utbildning märktes inga förbättringar. Tvärtom fanns det tecken på att relationerna försämrades något. Det skulle kunna bero på att studien genomfördes under pandemin våren 2020. När det gäller elevernas egna upplevelser var resultaten mer blandade. På skolan där lärarna fått utbildning såg man signifikanta förändringar i två grupper: flickor med adhd och, eller autism, och pojkar utan diagnos. Flickornas skattningar visar att relationerna med lärarna förbättrades av utbildningen. För pojkarna utan diagnos var det tvärtom – de upplevde att relationen försämrades. För skolans övriga elevgrupper - pojkar med diagnos och flickor utan diagnos, fanns inga tydliga förändringar. Resultatet innebär att utbildning kan förändra lärares relationskompetens, och deras syn på och interaktion med eleverna. Samtidigt indikerar resultaten att det kan vara svårt för lärare att räcka till för att möta alla elevers behov.  

Så kan du förstå och använda forskningen

Utbildning av relationskompetens är viktigt för lärare som vill förstå och möta behoven hos elever med NPF. Detta är särskilt avgörande för att skapa en inkluderande skolmiljö där alla elever kan känna sig trygga och delaktiga. Genom riktade utbildningsinsatser, diskussion och reflektion kan lärare få en gemensam förståelse för relationer. Att lärare får verktyg till att stärka sina relationer med eleverna kan leda till ökad trivsel och motivation och därmed bättre lärande. Genom att identifiera de faktorer som påverkar relationer kan skolor utveckla strategier för att stötta både lärare och elever. Resultaten ger insikter om hur skolor kan organiseras och vilka resurser som behövs för att stödja lärarnas arbete och elevernas utveckling.