Perspektiv på enskild undervisning
Debatten om inkludering i svensk skola har ofta handlat om användningen av särskilda undervisningsgrupper, vilket också avspeglas i forskningen. Mindre uppmärksamhet har riktats mot elever som lämnar klassrummet för att få undervisning på en annan plats. Sådan undervisning kan se mycket olika ut och omfatta allt från tjugo minuters riktat stöd av en speciallärare till undervisning på heltid i ett eget grupprum.
Studien undersöker hur lärare, specialpedagoger och speciallärare resonerar kring enskild undervisning och vilka skäl de anger för att vissa elever undervisas helt eller delvis utanför klassrummet. Utifrån en bred ansats belyser studien både situationer där enskild undervisning upplevs fungera väl och situationer där den kan få oönskade konsekvenser. Analysen fokuserar också på hur skillnader i deltagarnas syn på enskild undervisning kan förstås.
Det här handlar forskningen om
Det har inte forskats så mycket på enskild undervisning som undervisningsform. Det finns därför ett stort behov av att reda ut vad eleverna som undervisas enskilt faktiskt gör, vilka variationer och nyanser som existerar och kanske framförallt i vilka former det upplevs fungera väl och när det riskerar att fungera sämre.
Så här gjorde forskarna
Studien är en kvalitativ intervjustudie med 16 deltagare: sju specialpedagoger, två speciallärare och sju lärare på mellanstadiet. Deltagarna arbetade på skolor i olika delar av Sverige. Intervjuerna var öppna och deltagarna fick beskriva sina erfarenheter av enskild undervisning samt ge konkreta exempel på hur den fungerat och varför. Särskilt fokus låg på syftet med den enskilda undervisningen och hur den påverkade elevens relation till klasskamrater och lärare.
Det här kom forskarna fram till
Studiens resultat visar en stor variation i deltagarnas erfarenheter av enskild undervisning. Många beskrev både positiva och negativa erfarenheter. Generellt upplevdes undervisningsformen fungera bäst när den var tillfällig och tydligt kopplad till ett specifikt lärandemål, till exempel när en elev lämnade klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd i läsning.
Flera deltagare upplevde att enskild undervisning fungerade sämre när den motiverades av konflikter med andra elever eller lärare, samt när den blev en mer permanent lösning. I sådana situationer beskrev deltagarna att vissa elever gradvis drog sig undan sociala sammanhang och fick svårare att delta i gemenskapen med sina klasskamrater.
Ett annat viktigt resultat var att både de deltagare som såg positivt på mer omfattande enskild undervisning och deltagare som var kritiska till den använde omsorg om eleven som argument för sin ståndpunkt. Samtliga betonade vikten av att göra det som var bäst för den enskilda eleven. Skillnaden låg främst i hur de bedömde riskerna. Vissa såg störst risk i att eleven stannade kvar i klassrummet, medan andra såg störst risk i att eleven undervisades enskilt.
Några deltagare ansåg att mer permanent enskild undervisning kunde vara problematisk men samtidigt det enda genomförbara alternativet. Dessa deltagare uttryckte också störst oro för undervisningsformen. Resultaten visar därmed att enskild undervisning inte bara kan användas för att främja lärande, utan också för att hantera relationella utmaningar och skydda elever från konflikter eller negativa sociala erfarenheter.
Flera deltagare lyfte dessutom fram kopplingen mellan enskild undervisning, resursbrist och lärares arbetsbelastning. De beskrev att svårigheter att möta alla elevers behov på önskat sätt kunde skapa etisk stress i arbetet.
Så kan du förstå och använda forskningen
Ett viktigt resultat är att oenigheter kring enskild undervisning ofta grundade sig i olika bedömningar av risker och i hur relationen mellan eleven och klasskamraterna förstås. En medvetenhet om dessa olika perspektiv kan vara värdefull i samverkan kring elever i behov av särskilt stöd.
Resultaten pekar också på risker med mer permanenta exkluderande lösningar. Samtidigt behövs mer forskning för att undersöka sådana samband närmare och öka kunskapen om vilka konsekvenser olika former av enskild undervisning kan få över tid.
Så arbetar vi med forskningsutblickar
Forskningsutblickar är kortfattade sammanställningar av aktuell forskning inom specialpedagogik och områden som rör SPSMs målgrupper – barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättningar. SPSM sammanställer och kommunicerar forskningsresultat för att öka kunskapen om specialpedagogiska frågor. Varje utblick lyfter en specifik studie, inte hela kunskapsläget. Om du behöver specialpedagogisk rådgivning kontakta Fråga en rådgivare.