Det kan vara bra att tänka strategiskt när du ska producera ett läromedel som kan passa många.
Läromedel som i sitt grundutförande har hög tillgänglighet för elever med olika funktionsnedsättningar har störst förutsättning att fungera väl i undervisningen. Framställningen blir också totalt sett mer kostnadseffektiv.
Där det inte går kan speciella anpassningar göras som komplement för vissa målgrupper.
Det är viktigt att behovsbilden är klar när läromedel tas fram.
Behovet kan handla om inom vilka områden och ämnen läromedel saknas. Titta på våra behovskartläggningar eller se vilka läromedel som redan finns med hjälp av exempelvis söktjänsten Hitta läromedel.
Det är också viktigt att ha bilden av målgruppen klar för sig. Om du vänder dig exempelvis till elever med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter är det bra att veta vilka behov av tillgänglighet de eleverna har. Hur behöver läromedlet vara utformat för att passa de elever du riktar dig till? Detta kan du läsa mer om på våra sidor.
Det är viktigt att ha med tillgänglighetsaspekten från början och att ha med tillgänglighet i alla avstämningar.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det är kostnadseffektivt att använda den modellen. Att göra anpassningar i ett senare skede är ofta fördyrande och ibland inte möjligt. Det man får igen är att läromedel som görs tillgängliga ofta blir bättre för alla användare.
Det är viktigt att tänka strategiskt i alla digitala produktioner.
Fastslagna standarder och defactostandarder måste användas för att få generell god funktionalitet och säker samverkan med tredjepartsprodukter.
Det finns ett antal plattformar som digitala produkter kan presenteras på.
Utveckling som sker för internet med följsam, responsiv, webbdesign rekommenderas där det är möjligt. När det är nödvändigt kan plattformsspecifik utveckling användas. Det som idag kan försvåra är trådlösa nätverks kapacitet och kapacitet hos hårdvara.
Swedish Standard Institute (SIS) har i en vägledning pekat på standarder och riktlinjer. I en slutsats står det för beställare och inköpare:
"Att endast ställa krav på WCAG 2.0 är inte optimalt – det är bättre att beskriva behov och kräva att leverantören anger på vilket sätt de uppfyller kraven, om de är relevanta och hur alternativen ser ut."
Och i motsvarande för leverantörer:
"Var alltså tydlig både med hur resursen uppfyller tillgänglighetskrav som på vilket sätt den inte gör det."
De rekommendationer för tillgängliga webbplatser som tagits fram av W3C i WCAG 2.1 pekas det på i ovanstående rekommendationer. WCAG 2.1 som nu är EU-standard används idag i arbetet kring lagar och regler kring upphandling.
Nu pågår också inom EU:s medlemsstater ett arbete att arbeta in EU:s riktlinjer, Accessibility requirements for public procurement of ICT products and services in Europe (EN 301549), i lagtexter.
För att det ska vara möjligt för pedagoger och andra att hitta läromedel som uppfyller tillgänglighetskrav har SPSM skapat tjänsten Hitta läromedel. För att få en standardiserad uppmärkning av läromedel pågår ett arbete inom bland annat SIS kring uppmärkning av digitala lärresurser som bygger på standarden MLR med en svensk applikationsdataprofil framtagen. Till detta ska tillgänglighetsegenskaper kopplas. En beskrivning av detta finns i tidigare nämnda Vägledning från SIS som är länkad från webbplatsen riktad mot förlag.
En lag att förhålla sig till är diskrimineringslagen som samtidigt kan fungera som inspiration för att ta fram tillgängliga läromedel. En annan lagförändring är det arbete som pågår kring EN 301549. Upphovsrättslagen generellt och dess §17 är också lag som påverkar.
Det är viktigt att utvärdera tillgänglighetsarbetet under hela produktionsprocessen. Risken är annars att man stämmer av i slutet då det kan vara svårt att gå tillbaka och ändra.
En metod är att ta fram en checklista för ditt tillgänglighetsarbete.
Vid digitala produktioner kan du också använda våra rekommendationer:
En framgångsfaktor är att ni som förlag tar fram en egen checklista för tillgänglighet. En som är förankrad och beslutad på ledningsnivå och känd av medarbetarna.
Idag finns det inga helhetslösningar för testning av tillgänglighet. Men det finns automatiserade metoder att med verktygsprogram testa tillgänglighet i digitala produkter. De är dock inte tillräckliga eftersom de bara testar separata delar och med skiftande kvalitet.
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har på sin webbplats information om hur du kan testa webbplatser. Där kan du också, genom simulatorer och andra verktyg, prova hur din webbplats upplevs av användare med olika förutsättningar.
Det finns även kommersiella företag som erbjuder tjänster som användartester och tillgänglighetsgranskningar.
Ännu finns inga tester för läromedel men det kan finnas likheter för tillgänglighet mellan digitala läromedel och webbplatser eftersom båda utgör en digital miljö.
Bästa sättet att få reda på om ditt läromedel är tillgängligt är med hjälp av test genomförda av alla typer av användare. Att ha med användarna hela vägen ger god återkoppling av hur man har lyckats nå den tillgänglighet man tänkt.
Publicerat 2021-05-07