Det är viktigt att ett läromedel är kognitivt tillgängligt, det vill säga att det ger olika individer möjligheter att ta till sig och förstå innehållet utifrån ett begreppsmässigt och språkligt perspektiv.
Punkterna sammanfattar våra rekommendationer för grundläggande tillgänglighet i digitala läromedel.
Bilder och illustrationer är viktiga i läromedel men de bör vara relevanta för innehållet. Text och bild bör samverka för att förstärka innehållet.
Det är bra om bilderna eller illustrationerna är konsekvent placerade i förhållande till texten.
Rena dekorationsbilder blir för många förvirrande eller tar fokus från ämnet.
De flesta har nytta av att bilderna i ett läromedel är relevanta för innehållet och samverkar med texten. Det är extra viktigt om eleven har någon typ av kognitiv funktionsnedsättning.
En kognitivt tydlig layout innebär att ordningen och strukturen i läromedlet gör det lättare för eleven att förstå vad som är vad, var i materialet eleven befinner sig och vad nästa steg är. Det gör innehållet mer tillgängligt och lättare att ta till sig.
Det bör vara tydligt vad som är faktatext, uppgifter, instruktioner och liknande. Det är också viktigt att layouten är ren och avskalad och utan alltför många distraherande intryck. Undvik icke betydelsebärande bilder eller illustrationer. Ett rörigt läromedel tar för många elever energi från uppgiften.
Det kan exempelvis innebära att du låter sidorna innehålla ett fåtal tydliga komponenter i logisk ordning till exempel rubrik, text, bild. Låter fraseringen, det vill säga radbrytning, vara genomtänkt i texten. Delar in texten i tydliga stycken. Ha gärna få och läsbara typsnitt i större storlek. Undvik alltför långa rader.
För många är det viktigt med en ren och avskalad layout för att slippa distraherande moment, till exempel för elever med adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning. De här eleverna behöver också tydlighet när det gäller att veta var i läromedlet de befinner sig, hur mycket som är kvar att göra av en övning och liknande.
Men också för elever med språkstörning och läs- och skrivsvårigheter erbjuder en tydlig layout vila, då man redan använder mycket energi och fokus till att tolka, förstå och genomföra olika uppgifter.
När du har länkar i ditt läromedel, är det viktigt att länkarna är skrivna så att användaren förstår var länken leder. Skriv inte bara "Läs mer" som länktitel. Beskriv var användaren hamnar.
Det är alltid bra att förstå vad som händer och var användaren hamnar när den klickar på en länk. De som har kognitiva svårigheter har stor nytta av den tydligheten. För den som har en synnedsättning är det viktigt att tydligt kunna se var fokus hamnar vid navigering med Tab-Enter.
Det är bra om det finns textversioner. Genom att anpassa informationsmängden och förenkla språket kan eleven filtrera bort onödig information. Det kan göra texten mer kognitivt lättillgänglig.
Lättlästa textversioner kan vara bra för alla, men nödvändiga för vissa. Utformningen av den lättlästa texten och vilken nivå den har avgörs av vilken målgrupp den riktar sig till.
För elever med läs- och skrivsvårigheter kan lättlästa texter vara till hjälp vid läsinlärning men också förenkla för elever i yngre åldrar att ta till sig innehållet i ett läromedel. När eleverna ska ta in större textmängder är det viktigt att kunna kompensera genom att lyssna på text.
Elever med språkstörning har också nytta av lättlästa texter, men här är det viktigt att krångliga och främmande ord finns med i texterna och förklaras med kontextuellt stöd och kompletterande illustrationer för att ordförrådsutvecklingen inte ska avstanna. Eleverna behöver få tillgång till den terminologi som används inom olika ämnen och inte bara erbjudas texter med redan väl kända ord och begrepp.
Hos läromedel med lättlästa texter för elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver språk, innehåll och bilder vara anpassade för elevens ålder och kognitiva förutsättningar.
Ibland kan det vara bra med sammanfattningar av texten. En sammanfattning kan också vara lättläst. Sammanfattningar underlättar för arbetsminnet och är bra när eleven ska repetera det den läst.
Sammanfattningar kan vara bra för elever som har svenska som sitt andraspråk, till exempel teckenspråkiga eller nysvenskar, eller för dem som har svårt att koncentrera sig på stora textmängder, exempelvis elever med adhd.
Det är bra om det finns möjlighet att öva på samma sak på olika sätt.
Det kan innebära att erbjuda många och varierade övningar på samma moment, många uppgifter inom samma område och ha samma innehåll i flera texter. Det kan också innebära att eleverna ska ha möjlighet att kunna presentera inhämtad kunskap på olika sätt.
Detta blir mer kognitivt tillgängligt och ger bättre stöd för minnet. Varierande övningssätt och övningar stärker inlärningen och förståelsen för det moment eleven tränar.
De flesta har nytta av varierade övningar, eftersom de ger ett bra minnesstöd och främjar kunskapsförankring, men det är till stor nytta för elever med adhd, utvecklingsstörning och språkstörning.
Om det finns övningar på flera nivåer kan många ha möjlighet att förstå och hantera uppgifterna.
Det är bra om det dessutom finns en stegring i övningarnas svårighetsgrad för att främja utveckling av kunskapsinhämtning. Snabb respons är viktigt för många.
De flesta har nytta av att ha både lättare och svårare övningar för motivationen och ihålligheten. Elever med kognitiva utmaningar som språkstörning, adhd och dyslexi har stor nytta av olika nivåer.
Publicerat 2020-05-27