Punkterna nedan handlar om den fysiska tillgängligheten, det vill säga de ger möjligheter för olika individer att hantera och komma åt innehållet i ett läromedel.
Punkterna sammanfattar våra rekommendationer för grundläggande tillgänglighet i digitala läromedel.
Det innebär att all text som finns i det digitala läromedlet också finns tillgängligt som ljud.
I läromedel kan man tänka på att man förutom faktatexter eller löptext även ska kunna lyssna på instruktioner, övningar och bildtexter. Även i de fall en elev själv skriver i den digitala boken bör uppläsning vara möjlig.
Man kan lyssna på text med hjälp av talsyntes eller med inläst mänsklig röst. Talsynteser är ofta av god kvalitet idag, men räcker ändå inte alltid till för att ersätta inläsningar med mänsklig röst. I vissa fall är det bättre om texten är inläst:
Talsynteser kan finnas i ett läromedel, tillagda eller utvecklade av förlaget. De kan vara knutna till ett operativsystem, eller möjliga att köpa som mjukvara till egen dator.
För många kan det också vara bra att kunna reglera hastigheten på uppläsningen. Den som är van att "läsa med ljud" vill ibland öka hastigheten för att läsa snabbare. Andra kan behöva dra ner hastigheten för att hänga med.
Många har nytta av att kunna lyssna på texter. Exempelvis de som har synnedsättning eller elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att ha möjlighet att kunna ta till sig stora textmängder.
För elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrum och adhd är det ofta ett bra komplement och variation till skriven text att kunna lyssna.
Elever med rörelsehinder behöver ofta möjligheten att kunna lyssna om det är svårt att bläddra i en bok eller som komplement till att läsa på en skärm.
Förutom ovanstående grupper har vi olika sätt att lära på och många av oss har nytta av att kunna lyssna på texter.
Bilder behöver beskrivas i textform som kan läsas upp av en talsyntes eller inläst mänsklig röst.
Bilder kan beskrivas med hjälp av alternativ text. En alternativ text är beskrivande och ger samma budskap som bilden förmedlar. Den ligger i källkoden, det vill säga i programmeringsspråket bakom texten och visas inte på skärmen men kan läsas upp av en talsyntes.
Beroende på bildens betydelse i sammanhanget kan beskrivningarna av bilden vara mer eller mindre fördjupade. Om bilden är betydelsebärande i läromedlet och förtydligar ett viktigt moment eller är del i en uppgift behöver den vara noggrant beskriven. Om den däremot enbart är av dekorativt värde kan det vara bättre att inte beskriva bilden eftersom det kan bli störande vid en uppläsning.
Animationer bör också ha alternativ textbeskrivning.
Symboler behöver också förses med textbeskrivning. Ibland ligger texten i direkt anslutning till knappen vilket är bra ur tillgänglighetssynpunkt. Ibland poppar den upp när muspekaren dras över den.
De som har en synnedsättning, eller som har svårt att förstå och tolka vad de ser behöver få bilden beskriven.
Syntolkning innebär att berätta det som inte sägs i en film. Det kan vara att berätta om någon går in i rummet, att någon ler, hur många som finns i rummet, om någon rör sig mot någon eller något, vad som just är i blickfånget, kanske en uppslagen bok.
Ofta tänker man att syntolkning enbart är till hjälp för personer med synnedsättning. Men många fler kan ha nytta av att få exempelvis en film syntolkad. Elever med språkstörning, perceptionssvårigheter eller adhd kan ha god nytta av få tolkade filmer och bilder.
Detta innebär att ljud, exempelvis i en film eller animation också är möjlig att läsa som text.
Det mest uppenbara är kanske textremsa i filmer.
Det kan också vara en textversion. Det innebär att textmanuset ligger vid sidan om eller i anslutning till filmen. En textversion underlättar om man vill förbereda sig inför filmen eller repetera i efterhand.
Många har nytta av att filmer är textade och att det går att välja eller välja bort text. För döva elever och elever med hörselnedsättning är det viktigt att filmen är textad för att kunna ta del av innehållet. Det är också viktigt för denna grupp att man textar effektljud, det vill säga om en telefon eller dörrklocka ringer eller om det hörs något bakgrundsljud.
Elever med språkstörning som har svårt att tolka och sortera ljud behöver kompletterande text, samt elever som nyligen lärt sig språket har också stor hjälp av textad film.
Textremsan bör dock vara valbar eftersom det finns de som har svårt att hålla koncentrationen på både ljud och visuella intryck.
Individuella inställningar innebär att användaren kan göra inställningar i de tekniska funktionerna i det digitala läromedlet. Funktionerna bör gå att sätta på och stänga av, välja och välja bort.
Här handlar det om att kunna välja exempelvis bakgrundsfärg, textstorlek, ord- och radavstånd, typsnitt, färger på text och understrykning. Det kan också innebära att eleven kan välja vilket innehåll som ska visas, exempelvis vilka knappar och menyer som ska vara synliga. Även helskärmsläge och styckebredd.
Det är bra att själv kunna stänga av och sätta på uppläsning och ljud, reglera hastigheten på uppläsningen och välja eller välja bort textmedföljning.
Många har nytta av att det i digitala läromedel finns möjligheter att göra individuella inställningar.
Att kunna förstora och välja bakgrundsfärg i läromedel vilket är viktigt för elever med synnedsättning.
Dölja viss information för att undvika alltför många intryck för exempelvis elever med autism eller adhd.
Möjligheten att välja textstorlek, typsnitt, färger på text och understrykning samt att kunna reglera hastigheter i övningar kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter eller språkstörning.
Att kunna styra textning eller reglera ljud underlättar för elever med hörselnedsättning.
Det är bra om det digitala läromedlet kan styras på olika sätt.
Det vanliga är att digitala läromedel kan hanteras med muspekaren. Men alla kan inte använda muspekare. Då är det viktigt att det finns möjlighet att använda andra alternativ.
Det innebär att man kan styra och navigera i hela läromedlet med hjälp av tangentbordet. Exempelvis med Tab- och Enter-tangenterna men även med kortkommandon, som CTRL+S och liknande.
Det innebär att man använder speciella kontakter eller spakar för att navigera i läromedlet.
Det innebär att det är möjligt att med hjälp av blicken navigera på skärmen. Kameran i datorn filmar ögonen och när blicken stannar på en klickbar yta registreras det som ett klick. Det krävs en ögonstyrningsutrustning och mjukvara för ögonläsning.
Elever med synnedsättning använder ofta tangentbordet när de navigerar sig fram i ett läromedel. En del elever med rörelsehinder behöver kontakter för att styra läromedlet. För den som inte kan använda händerna kan ögonstyrning vara ett alternativ.
När man ska använda alternativa styrsätt är det viktigt att läromedlets struktur är konsekvent och att navigeringen följer standard.
Upplägget i digitala läromedel bör vara konsekvent i sin struktur. Det innebär att samma funktioner är placerade på samma plats i hela materialet.
I vissa fall kan det vara bra att följa standardplacering om sådan finns. Annars är det viktigt att vara konsekvent genom hela läromedlet.
Även övningar, instruktioner och liknande bör ha konsekvent placering och upplägg.
De flesta har nytta av att upplägget i digitala läromedel är konsekvent till sin struktur. Men det underlättar särskilt vid navigering och för dem som har tilläggsprogram eller styrsätt, exempelvis om man har ett rörelsehinder eller en synnedsättning. När du styr med tangentbord med hjälp av Tab och kortkommandon underlättar det om det är en logisk ordning.
Att texten markeras vid uppläsning kallas textmedföljning eller textföljning.
Då färgas eller skuggas bakgrunden till orden, meningarna eller stycket som läses upp. Detta gör det möjligt att veta var i texten man befinner sig.
Det är bra om det är valbart eftersom det för en del kan vara störande med aktiviteter i bakgrunden.
De som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan ha nytta av att lyssna på texten och samtidigt kunna följa med i den markerade texten på skärmen. Ofta har även elever med rörelsehinder nytta av att kunna följa med i texten. Det kan också göra det lättare att fokusera för dem som har koncentrationssvårigheter.
Det är viktigt att text är sparad som text och inte inbakad i exempelvis en bild eller sparad i låsta format, till exempel bildformat.
Texten blir då åtkomlig för stödprogram som talsyntes, digitala verktyg som ordprediktion, rättstavningsprogram och liknande. Det blir också möjligt att koppla till skärmläsningsprogram eller punktskriftsskärm.
Det är viktigt att tänka på att det även gäller diagram, tabeller och liknande som ofta sparas i låsta format.
Många har god nytta av att kunna koppla på stödprogram. De som har en synnedsättning kan behöva koppla till exempelvis skärmläsare och talsyntes. För de som har läs- och skrivsvårigheter eller språkstörning kan förutom talsyntes flera digitala verktyg underlätta.
Publicerat 2020-10-02