Forskarintervju: Skolans organisation bidrar till mobbning

Elever i behov av stödinsatser löper större risk att vara involverade i mobbningssituationer, både som mobbare och som offer. När man studerar mobbning är det vanligt att fokusera på eleverna som individer och deras kamratrelationer. Men i en vetenskaplig artikel om inkludering och mobbning vill de tre forskarna visa på andra faktorer, som hur skolan som institution är organiserad och hur olikheter bemöts.

Paul Horton genomförde de observationer och intervjuer i en F–6-skola som ligger till grund för artikeln ”Inclusive education and the bullying involvement of boys with special educational needs at a Swedish elementary school”.

– Vi behöver bredda synen på vad som bidrar till mobbning. Det är inte bara eleverna i sig som är stökiga. De finns i en kontext, som påverkar deras beteende.

Se helheten

Det social-ekologiska perspektivet i studien liknar Paul vid en rysk docka, där individen i mitten påverkas av de olika system som finns runt omkring. Allra närmast är det sociala relationer, sedan kommer samverkan mellan hem och skola och beslut som fattas på skolnivå. Längst ut hittar vi resursfördelningen på politisk nivå.

– Om vi inte ser helheten är det lätt hänt att vissa elever stämplas som problematiska. Några av pojkarna i studien upplevde till exempel att lärarna dömde ut dem som stökiga. Om de räckte upp handen förväntades de säga något dumt.

Fokus på elever i behov av stöd

Två observationer i början av studien fick Paul att fokusera på elever i behov av stöd. Den ena handlade om en elev som inte ville vara i skolan. Han fick sitta för sig själv längst bak i klassrummet för att ha tillgång till lärarassistenten, medan alla andra var placerade i grupper.

– Elevernas beteende påverkas av hur de mår. Här blev det tydligt att fysisk inkludering inte räcker, en elev behöver även känna sig inkluderad socialt och emotionellt – både för att fungera socialt och för att lära.

Den andra iakttagelsen var att några pojkar i årskurs 5, som hade svårt att koncentrera sig, beskrev skolan som ett fängelse. Då handlade det om klassrumssituationen och om skolplikten, som inte har förändrats på djupet sedan folkskolans begynnelse.

– Eleverna förväntas sitta still på en stol och lyssna på något de kanske inte är intresserade av. De kan inte heller lämna klassrummet när de vill. Det kan leda till uttråkning och då är det lätt att en rastlös elev börjar reta en annan elev.

Resurser behövs för att motverka mobbning

När forskarna analyserade resultaten av studien använde de begrepp framtagna av den brittiske forskaren Neil Duncan. De institutionella faktorer som de kunde se bidrog till mobbning kategoriserades då i fyra teman: tvång, trängsel, kontroll och konkurrens – inte minst om status.

– Merparten av skolpersonalen gör sitt bästa för att motverka mobbning, men det kan vara svårt utifrån de lokaler, ramverk och resurser som finns. För att få till verklig inkludering behöver politiker satsa mer resurser på skolan, så att elever kan få den hjälp de behöver. Exempelvis kan klasstorleken minskas.

Organisera för delaktighet och gemenskap

Studien visar också på betydelsen av hur undervisningen organiseras. Paul observerade exempelvis hur en pojke placerades vid ett bord med tre flickor, som störde sig på honom och tydligt visade att de inte tyckte om honom. Han blev då exkluderad socialt och emotionellt, samtidigt som han var inkluderad rent fysiskt. Vid utflykter och andra aktiviteter utanför klassrummet var han mer delaktig i gemenskapen och trivdes bättre.

– Vi behöver fundera på vad vi kan göra i skolmiljön för att underlätta för elever i behov av stöd. Hur möblerar vi lokalerna? Hur placerar vi eleverna i klassrummet? Finns det personal som kan hjälpa elever på rasterna?

Prata om normer och olikheter

Sociala normer är en annan viktig faktor i mobbningssituationer. I studien framkom det hur klasskamraterna fällde nedsättande kommentarer om elever som behövde stöd, om att något ”är fel i huvudet” eller att någon ”tänker med rumpan”.

– Man hör många nedlåtande kommentarer när man är ute i skolan, även om genus, sexuell läggning och etnicitet. Det är inte alltid lärarna ser eller hör, men det är viktigt att ta tag i frågor om normer och olikheter.

Hoppas på bred läsargrupp

Den vetenskapliga artikeln är kanske främst intressant för alla som arbetar med inkludering och skolans organisation, till exempel lärare, skolledning eller huvudmän. Men Paul och hans kollegor hoppas att även de som styr över resurser och ramverk ska ta del av innehållet.

– Skolan ska inte bidra till att elever hamnar i svårigheter. Vi behöver istället se vad kan vi göra för att underlätta för en elev att bete sig bra.

Text: Lena Vestlin