Teckenspråk
SPSM väckte intresse i Riksdagen: Så främjar vi psykisk hälsa och lärande genom samverkan
Hur kan vi genom samverkan och en hela skolan-ansats vända trenden kring psykisk ohälsa och skapa en tryggare lärmiljö? Detta var i fokus när SPSM nyligen besökte Riksdagens utbildningsutskott för att dela med sig av expertis och praktiska framgångsexempel.
Inom ramen för regeringsuppdraget Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention: Det handlar om livet bjöds SPSM in till utbildningsutskottet för att hålla ett seminarium om hur samverkan och tvärprofessionellt arbete kan främja hälsa, lärande och utveckling. Innehållet planerades av representanter från analys- och utvecklingsenheten samt rådgivare i nära samarbete med Patrik Lindqvist, rektor på Elinsborgsskolan, där SPSM tidigare bidragit med specialpedagogisk rådgivning.
Utmaningar och vägen framåt
Vår utgångspunkt i seminariet är de stora utmaningar som våra målgrupper möter. Barn med funktionsnedsättning upplever ofta en högre grad av otrygghet, har sämre möjligheter att utkräva sina rättigheter och drabbas oftare av hög frånvaro. Den specialpedagogiska rådgivningen var i fokus under seminariet och bland annat presenterades hur vi ger skolor stöd i de utmaningar som finns kring bristande likvärdighet över landet.
För att vända denna utveckling krävs ett systematiskt utvecklingsarbete med fokus på:
- En hälsofrämjande lärmiljö utifrån en "hela skolan-ansats".
- Kompensatoriska insatser och tät samverkan mellan olika professioner.
- Att förverkliga rätten till utbildning av hög kvalitet genom stöd från både funktionsrättskonventionen och nationella kvalitetssystem.
De utmaningar som våra målgrupper möter delar vi med övriga Europa och där finns European Agency for Special Needs (EASNIE) som stöd till beslutsfattare och lagstiftare.
Från teori till praktik på Elinsborgsskolan
Under seminariet fick Patrik Lindqvist beskriva hur Elinsborgsskolan omsätter dessa strategier i praktiken. Genom att driva ett förändringsarbete som involverar både organisation och systematik så skapas förutsättningar för samverkan både inom och utanför verksamheten som bygger på god tillit till professionen. En nyckel har varit att ge personalen handlingsutrymme att systematiskt analysera elevernas behov och skapa en grund för ständiga förbättringar i den dagliga verksamheten. Patrik beskriver att man är på god väg men är också noga med att säga att utvecklingsarbetet ständigt behöver utmanas för att verksamheten ska bli ännu bättre på att möta barnens behov.
Elevens röst i centrum
En av de slutsatser som särskilt fångade riksdagsledamöternas intresse var vikten av elevernas delaktighet. För att skapa verklig trygghet räcker det inte med insatser för eleverna; de måste göras delaktiga och deras perspektiv måste tas tillvara i både planering och uppföljning. När elever upplever inflytande ökar förutsättningarna för en trygg och framgångsrik skoltid. Detta var även ett viktigt medskick från gruppen till riksdagsmännen att vi saknar elevens röst i skoldebatten.