Riksrevisionens granskning: SPSM på rätt väg mot stärkt vetenskaplig grund
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, får värdefulla medskick i Riksrevisionens nya granskning. Myndigheten lyfts fram för att ha vidtagit tydliga förbättringsåtgärder i sitt arbetssätt och redan infört nya rutiner för att stärka den vetenskapliga grunden i stödmaterialet framåt.
— Det är positivt med den här typen av granskningar. Vi får ett viktigt kvitto på vad vi gör bra och, framför allt, vad vi har kvar att förbättra. Vår målsättning är att skolpersonal ska kunna lita fullt ut på vårt stöd, säger Aurora Lindberg, generaldirektör för SPSM.
Riksrevisionen har granskat hur Skolverket, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten stödjer skolväsendet för att säkerställa att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Slutsatsen i rapporten Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (RiR 2025:31) är att insatserna från både regeringen och skolmyndigheterna hittills inte har varit tillräckliga. Detta innebär att många lärare går miste om bästa tillgängliga kunskap för att utveckla undervisningen och förbättra elevernas resultat. Myndigheterna behöver arbeta mer strukturerat och samordnat, enligt Riksrevisionen.
NPF-paketet behövde stärkt transparens
För SPSM handlade den specifika kritiken framför allt om att arbetet med att ta fram stöd, särskilt i äldre material, inte alltid byggde på en fullt systematisk och transparent metod. Som ett exempel nämns Studiepaket NPF, där kunskapsunderlaget i början av arbetet inte dokumenterades tillräckligt tydligt.
— Studiepaket NPF bygger på en vetenskaplig grund, men Riksrevisionens granskning synliggör att vi i de tidiga skedena behövde stärka vår systematik och transparens i hur underlaget dokumenterades. Detta är ett viktigt lärande, och de bristerna har vi redan adresserat i våra nya rutiner, säger Aurora Lindberg.
SPSM har kommit längre i utvecklingsarbetet
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att SPSM redan har infört rutiner för kvalitetssäkring, handledningar för forskningsbaserat stöd och stärkt metodkompetens.
— SPSM fick mindre kritik än andra skolmyndigheter just för att vi har tydliggjort hur stödmaterial till skolhuvudmännen tas fram. Vi har infört en tydlig process som beskriver hur arbetsmaterialet ska utvecklas, och myndighetens informationsspecialister och utredare stöttar arbetet med att ta fram underlaget på rätt sätt, säger hon.
Riksrevisionen framhåller att myndigheterna generellt behöver bli bättre på att göra forskningsresultat och beprövad erfarenhet tillgängliga och användbara i skolans vardag. SPSM kommer nu att fortsätta utveckla sina metoder för att samla in och sammanställa beprövad erfarenhet, och arbeta för att forskningsbaserade kunskaper blir så praktiskt användbara som möjligt för skolor och huvudmän.