Systematik och samsyn stärker elevhälsa

Alla kommuner drabbas av omorganisationer, neddragningar och förändringar i personalgrupper. Töreboda kommun har skapat ett hållbart arbetssätt med barn- och elevhälsa som står pall för förändringar.

Samtliga medarbetare i barn- och elevhälsoteamen och kommunens rektorer har arbetat med SPSM:s material Att höja skolans elevhälsokompetens.

Arbetet har bidragit till ökad elevhälsokompetens och en gemensam syn på elevhälsoarbetet i hela styrkedjan.

– Vi försöker vara noga med att prata om "elevhälsa" snarare än "elevhälsan" som ju snarare handlar om själva teamet. Elevhälsa berör alla i skolan - från politiker till elever, säger Louise Belsing som är kvalitetsutvecklare i arbetet.

Behov av samordning och stöd

Samarbetet med SPSM startade för några år sedan när kommunen organiserade för en central barn- och elevhälsa.

– När uppdraget att samordna barn- och elevhälsan blev tydligt såg vi att vi behövde ett externt stöd och ett gemensamt arbetssätt, säger Therese Broholm, som är barn- och elevhälsochef.

Töreboda ansökte först om rådgivning och senare statsbidrag från SPSM. Upplägget och innehållet i materialet "Att höja skolans elevhälsokompetens" blev centralt för att nå ut gemensamt till rektorerna och barn- och elevhälsoteamen. 

Likvärdighet genom gemensamma strukturer

Vid två tillfällen per termin träffas samtliga  Törebodas rektorer och barn- och elevhälsopersonal för att följa upp, justera och hålla i utvecklingen.

– Storträffarna leder till likvärdighet och minskar personberoendet, säger Louise Belsing, som sammankallar träffarna.

Ett exempel är synen på problematisk skolfrånvaro. De olika skolorna definierade statistiken olika.

– Vi hade framförallt ingen systematik i hur vi arbetade för att främja närvaro, förklarar Åsa Gyllensten som är rektor för högstadieskolan Töreboda Centralskola.

Samsynen de skapat har lett till att de upptäcker riskabel frånvaro långt tidigare och att rektorerna har lättare att argumentera för att alla delar på ansvaret - frånvaro är inte bara en fråga för barn- och elevhälsoteamen.

Resultat och fortsatt arbete

Enligt de återkommande elevenkäterna ökar elevernas upplevelse av trygghet och trivsel.

– Vi ser att ett förebyggande och främjande arbete lönar sig, säger Therese Broholm.

Arbetet fokuserar nu på att hålla i strukturerna, introducera nya medarbetare och fortsätta stärka barn- och elevhälsoperspektivet i hela organisationen.

– Alla ska med handlar både om barnen, eleverna och om oss som vuxna. Ska vi nå barnen och eleverna måste hela styrkedjan dra åt samma håll, konstaterar Louise Belsing.

Planera för kompetensutveckling läsåret 2026/2027

Utifrån skollagens formuleringar om elevhälsa erbjuder SPSM materialet ”Att höja skolans elevhälsokompetens” som syftar till att utveckla en tvärprofessionell samverkan och ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska kvalitetsarbetet. Materialet består av åtta moment som bygger på varandra. Det ger en struktur till att utveckla elevhälsoarbetet under ett läsår eller längre. 

Innehållet riktar sig i första hand till rektor tillsammans med elevhälsan som team. Det kan även användas i samverkan med lärare och andra professioner för att skapa samsyn om verksamhetens gemensamma elevhälsoarbete. Materialet kan användas i samtliga skolformer – även förskola och kommunal vuxenutbildning. Även huvudmän kan samordna en gemensam kompetensutveckling med stöd av materialet där flera verksamheter involveras.

Anmäl dig till våra webbinarier för att få mer information:

10 februari för skolhuvudmän. Anmäl senast 5 februari:  Inför en samordnad kompetensutveckling av Att höja skolans elevhälsokompetens, läsåret 2026/2027, 2026-02-10 - Specialpedagogiska skolmyndigheten.

19 mars för rektor  och andra som leder utveckling av elevhälsoarbete. Anmäl senast 13 mars: Inför Att höja skolans elevhälsokompetens, läsåret 2026/2027, 2026-03-19 - Specialpedagogiska skolmyndigheten.