Bredängsskolan visar vägen med AKK

Bredängsskolan i Stockholm har cirka 460 elever, varav ett 30-tal går i den anpassade grundskolan. Här går elever med varierande förmågor och behov, från förskoleklass till årskurs nio. Ungefär hälften av eleverna har inte förmåga att kommunicera verbalt med enbart tal. Många andra har talförmåga, men kan inte kommunicera med tal utan använder sig av ljud eller enstaka ord.

När Kim Perneberg tillträdde som biträdande rektor för den anpassade grundskolan identifierade hon tidigt ett behov:

– AKK användes, men det såg väldigt olika ut mellan klasserna. Kunskapen om AKK fanns, men vi behövde stärka den. Det fanns ingen systematisk kompetensutveckling och det var svårt att få loss personal från verksamheten. Jag ville hitta ett sätt att förändra det genom att väva in kompetensutvecklingen i vardagen.

Anställde en logoped

Lösningen blev att anställa en logoped, en yrkesroll som sällan finns på skolor. Med finansiering från SPSM kunde skolan genomföra ett projekt med tydliga mål: att stärka kommunikationen på individ-, grupp- och  organisationsnivå. Eleverna skulle få prova många olika typer av kommunikationshjälpmedel, personalen skulle känna sig trygga med att använda AKK och skolan skulle ta fram en AKKplan samt ett introduktionsmaterial för nyanställda.

Logopeden arbetade fyra dagar i veckan under två år. Samarbetet med personalen inkluderade veckovisa planeringsmöten, gemensamma observationer och handledning. Under andra året breddades arbetet till nya miljöer, exempelvis simhallen, och ett introduktionsmaterial till nyanställda togs fram.

Fokuserat arbete gav effekt

Logopeden blev redan från början en integrerad del av verksamheten och hade veckovisa avstämningar med Kim där de gick igenom hur det gått, planerade för nästa vecka och dokumenterade arbetet. Under andra året, när en ny logoped tog vid, var personalen och eleverna redan inkörda:

– Då kunde vi sätta i gång mer direkt, utan samma uppstart. Det blev fler klassrums- och fritidssituationer än under det första året, till exempel simning. Vi jobbade upp AKK i simmiljön med bland annat bildkartor i simningen, berättar Kim.

Effekterna av det fokuserade arbetet blev tydliga, då fler elever kunde göra sig förstådda. Vissa började uttrycka önskemål med tecken som ”mer”. Andra kunde för första gången göra egna val, som att välja aktivitet på fritids.

Samtidigt växte tryggheten hos personalen. Det blev lättare att dela material och erfarenheter och det uppstod en samsyn kring vad AKK innebär. AKK började användas bredare, även i klasser där elever har tal.

Ett särskilt framgångsrikt initiativ var ”Veckans tecken”, en digital träff där hela skolan (och även närliggande skolor) deltog och lärde sig fler tecken. Detta stärkte samhörigheten mellan anpassad och ordinarie grundskola.

Projektet är avslutat, men arbetet lever vidare. En AKK-plan och ett introduktionsmaterial för nyanställda är på plats. En förstelärare har fått i uppdrag att driva utvecklingen vidare och håller regelbundet workshoppar för personalen.

Projektet har gynnat eleverna

På frågan vad Kim är mest stolt över svarar hon att det är fantastiskt att de lyckades prioritera denna satsning fullt ut under två år – och behålla fokus. Hon nämner också personalens nyfikenhet och vilja att utvecklas, samt alla insatser som genomförts under perioden.

– Allt detta har gynnat våra elever, som får utökade möjligheter att tycka till och visa sig i samhället: att synas, höras, bli lyssnade på och bli sedda. Det är alltid vår första prioritet.