Läs- och skrivsvårigheter

Läsning och skrivande är centralt i skolan. För elever med dyslexi är tidiga insatser med evidensbaserad läsinlärning viktiga, och assisterande lärverktyg kan kompensera svårigheter och ge bättre förutsättningar till kunskapsutveckling. 

Läs- och skrivsvårigheter som inte är orsakade av dyslexi förekommer hos cirka 20 procent av befolkningen. Problemen kan till exempel orsakas av bristfällig undervisning, för lite övning, eller annat modersmål. Med evidensbaserad läs- och skrivträning finns det goda förutsättningar att utveckla elevens läs- och skrivförmåga.

Dyslexi

Dyslexi kännetecknas av svårigheter med ordavkodning och eller stavning trots att eleven har fått tillgång till evidensbaserad undervisning samt att svårigheterna inte kan förklaras bättre av faktorer som till exempel nedsatt syn eller hörsel. Det är en funktionsnedsättning med hög ärftlighet som förekommer hos cirka fem till tio procent av befolkningen.

Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan personer med dyslexi träna upp läs- och skrivförmågan, men man kan inte träna bort funktionsnedsättningen dyslexi. Dyslexi förekommer ofta samtidigt med andra funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, dyskalkyli och språkstörning.

Konsekvenser av dyslexi

Att läsa och skriva bygger på flera samverkande förmågor. För att förstå en text behöver eleven både kunna avkoda ord och förstå språkets innehåll. För att skriva behöver eleven både kunna stava samt kunna formulera och strukturera textinnehållet.

Läs mer om läsning och skrivandets samverkande förmågor:

Vanliga svårigheter vid dyslexi:

  • Att koppla ihop språkljud med bokstav (fonem-grafem).
  • Eleven läser långsamt, fel och utelämnar delar av eller hela ord.
  • En stor del av arbetsminnet går åt till att avkoda och stava orden rätt, vilket resulterar i att de övriga delarna av läsningen och skrivandet får mindre tid och utrymme.
  • Stavning, eleven förväxlar konsonanter och vokaler, utlämnar eller lägger till bokstäver och ändelser och spegelvänder bokstäver.
  • Att skriva mer kvalificerade ord och begrepp på grund av svårigheter med att stava dem.

Sekundära konsekvenser 

Dyslexi kan medföra följder som påverkar mer än själva läsningen. Elever kan till exempel få svårigheter med läsförståelse, skrivande och ordförråd, vilket i sin tur kan påverka deras möjligheter att klara skolarbetet. De här konsekvenserna beror ofta på att elever med dyslexi läser och skriver mindre, vilket kan begränsa deras språkutveckling.

Forskning visar också att läs- och skrivsvårigheter kan påverka självkänsla, motivation och psykiskt välbefinnande. Därför är tidiga insatser och riktat stöd viktiga, både för elevens kunskapsutveckling och för att förebygga negativa följder på längre sikt.

Hur kan undervisningen anpassas?

Dyslexi kan påverka elevers lärande på olika sätt. Eftersom läsning och skrivande är viktigt i alla ämnen kan det bli svårt att nå målen och visa sina kunskaper. Elever med lässvårigheter läser ofta mindre, vilket kan begränsa utvecklingen av ordförrådet. Att få lyssna på inlästa eller digitala texter är därför ett viktigt stöd för att förstå innehåll och utveckla ordförrådet och språket.

Du som undervisar kan stödja lärandet genom att erbjuda eleverna möjlighet till:

  • evidensbaserad läs- och skrivträning enligt strukturerad ljudningsmetod
  • uppläsning av text
  • att tala in text
  • rättstavningsstöd
  • strukturstöd, exempelvis tankekartor och skrivmallar.

Grundläggande läs- och skrivundervisning

Publicerat 2026-07-07

Stöd och råd

Kompetensutveckling

Frågor och svar

  • Vem har rätt att göra en dyslexiutredning?

    Vem som har rätt att göra en dyslexiutredning är i Sverige inte reglerad i någon författning. Den person som har tillräcklig kunskap om funktionsne......

    Vem som har rätt att göra en dyslexiutredning är i Sverige inte reglerad i någon författning. Den person som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och kompetens i utredningsförfarande kan göra bedömningen om det föreligger specifika läs- och skrivsvårigheter. Rätten att utreda skiljer sig från rätten att diagnostisera, vilket är viktigt att känna till. Medicinska diagnoser får bara ställas av medicinskt utbildad personal, som tillexempel logopeder, psykologer eller läkare. Då... Läs mer om Vem har rätt att göra en dyslexiutredning?

  • Varför läser elev med god ordavkodning ändå långsamt? Hur kan vi arbeta för att öva upp läsflytet?

      När eleven knäckt läskoden behöver man automatisera ordavkodningen och få läsflyt. Båda delarna behövs för att utveckla en god läsförmåga och de......

      När eleven knäckt läskoden behöver man automatisera ordavkodningen och få läsflyt. Båda delarna behövs för att utveckla en god läsförmåga och de hänger intimt samman.   Utan en automatiserad ordavkodning blir det svårt att uppnå ett gott läsflyt. Träning för att uppnå automatiserad ordavkodning och läsflyt går delvis in i varandra.   Läsflyt skulle kunna beskrivas som en förfinad ordavkodning: ordavkodningen flyter så lätt att man läser texten korrekt, alltså med precision, man når upp till... Läs mer om Varför läser elev med god ordavkodning ändå långsamt? Hur kan vi arbeta för att öva upp läsflytet?

Mer från SPSM