Det finns flera kroniska sjukdomar som kan leda till funktionsnedsättningar och som kan påverka barns och elevers lärande och utbildning. Några exempel är diabetes, allergi, astma, reumatism, cancersjukdom eller hjärtsjukdom.
Det är viktigt att uppmärksamma och förstå av vad en kronisk sjukdom kan innebära för barnet eller eleven. Här behöver ofta elevhälsan, läraren, barnet eller eleven och vårdnadshavarna samverka för att hitta rätt stöd för att skapa bästa förutsättningar för lärande och undervisning. För att må bra är det också viktigt att stödja och ge förutsättningar så att barnet eller eleven kan vara delaktig i den sociala gemenskapen under dagen.
Behoven av insatser kan skilja sig väsentligt åt, eftersom kroniska sjukdomar kan leda till olika funktionsnedsättningar.
En kronisk sjukdom kan till exempel föra med sig att barnet eller eleven:
Utifrån barnets eller elevens behov och förutsättningar kan skolan behöva anpassa både organisation och lärmiljöer. För att göra rätt insatser kan skolan behöva kartlägga om barnet eller eleven är i behov av anpassningar eller stöd i undervisningen eller i lärmiljön. Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en viktig resurs i en sådan kartläggning. Skolan kan även behöva samverka med hälso- och sjukvården (exempelvis barnmottagning, barn- och ungdomshabilitering, BUP) för att förstå hur den kroniska sjukdomen kan påverka barnet eller eleven i utbildningen.
Organisatoriskt kan man behöva se över om det går att ha de flesta av lektionerna i samma klassrum eller i en del av skolan. Detta för att eleven ska slippa långa förflyttningar och ha nära till sitt skolmaterial. Hur olika ämnen kan förläggas i schemat kan vara viktigt ur olika aspekter. Kanske kan lektionen i idrott och hälsa ligga sist på eftermiddagen så att eleven kan åka hem direkt efteråt och vila. Det kan också behöva göras anpassningar när det gäller de fysiska lärmiljöerna. Inomhus kan skolan exempelvis se över ventilation, ergonomi, placering i klassrummet. Det kan också handla om att minska visuellt eller auditivt buller.
Lektioner behöver läggas upp för att skapa goda förutsättningar för lärande och delaktighet i gemenskapen. Exempelvis är det vanligt att det behövs anpassningar i ämnet idrott och hälsa eller i fysiska aktiviteter under skoldagen. Lärare kan behöva stöd av specialpedagog eller elevhälsan för att praktiskt omsätta medicinsk information till vilka pedagogiska konsekvenser det kan innebära för undervisning och lärande.
Det kan exempelvis handla om att erbjuda olika aktiviteter, material och alternativ, till alla elever. Ett arbetssätt som ger förutsättningar för eleven att kunna vara aktiv och samtidig underlätta delaktighet i kamratgemenskapen. Det handlar ofta också om bemötande, förhållningssätt och en tillitsfull relation där läraren och eleven regelbundet stämmer av, så att de anpassningar som görs fungerar bra. Det skapar trygghet och delaktighet.
Det är viktigt att observera att om barnet eller eleven behöver ta läkemedel eller exempelvis få hjälp med sondmatning under skoldagen, så behöver skolan ha en egenvårdsplan från barnets eller elevens behandlande läkare i sjukvården.
Publicerat 2024-04-29