Forskarintervju: Särskild begåvning kan dölja dyslexi

I sin yrkesbakgrund som lärare, specialpedagog och klinisk logoped mötte Tove Ekelund elever som kämpade med att skriva och som snabbt blev trötta när de läste. Samtidigt kunde eleverna prestera bra och få höga poäng på standardiserade läsprov med flervalsfrågor. Det väckte hennes intresse för twice-exceptionality (2e), alltså när en elev har en särskild begåvning och en funktionsnedsättning samtidigt. 

Elevernas goda provresultat gjorde att dyslexi lätt missades, eftersom proven inte visade några tydliga lässvårigheter. Tove kunde samtidigt göra intressanta iakttagelser.

– Jag kunde se flera tecken på särskild begåvning som att eleverna tänkte snabbt, använde avancerade strategier eller hade starka verbala förmågor, berättar Tove.

Stavningssvårigheter tillsammans med avkodningssvårigheter utgör kärnan i dyslexi. Avkodningssvårigheter innebär att eleven har svårt att snabbt koppla en specifik bokstav till ett specifikt språkljud. Samtidigt som dessa svårigheter finns kan eleverna uppvisa starka förmågor inom andra områden.

Kombinationen av höga styrkor och tydliga svårigheter hos eleverna väckte Toves nyfikenhet. Hon ville förstå samspelet mellan dessa två egenskaper och varför kombinationen kan vara så svår att upptäcka.

Så genomfördes studien

De 24 eleverna som deltog i studien var mellan 10–16 år. De flesta hade en begåvningsutredning som visade ett IQ på 120 eller högre, samt en dyslexidiagnos. 

Två vanliga läsförståelsetest användes i studien: ett med flervalsfrågor och ett med öppna frågor. De flesta eleverna nådde, trots dyslexi, genomsnittliga eller högre resultat på testet med flervalsfrågor. Flervalsfrågorna visade sig däremot bedöma andra saker än bara läsförståelse.

– Test med flervalsfrågor handlar i stor utsträckning om elevernas strategiska förmåga att resonera sig fram till rätt svar.

Samtliga elever uttryckte dessutom en preferens för detta testformat och flera sa att de kunde svara på frågorna utan att ha läst texten. När läsförståelsen i stället prövades genom öppna frågor framträdde svårigheterna tydligare, på samma sätt som avkodningssvårigheter blev mer synliga när man mätte just det.

Lätt att missa underliggande problem

Studien visade att dyslexi kan döljas av särskild begåvning och att elever med höga kognitiva förmågor använder strategier för att kompensera för svårigheterna.

– Tittar man endast på testpoängen är det lätt att missa de underliggande problemen. Prov med flervalsfrågor är så klart lättare för läraren att rätta, men mäter kanske inte det man avser att mäta. 

Studien visade även på att 2e-elever har ett högt fonologiskt korttidsminne vilket kan ses som ett tecken på särskild begåvning. Tove betonar att det är viktigt under en dyslexiutredning att inte utesluta dyslexi på grund av att eleven har ett starkt korttidsminne. Särskild begåvning kan påverka resultatet, och därför är det viktigt att se helheten vid en dyslexiutredning.

I studien fick eleverna, deras lärare och vårdnadshavare även besvara en skattningsskala med 25 frågor, för att bedöma hur sannolikt det är att en elev har en särskild begåvning.

Resultaten varierade tydligt mellan grupperna, där lärarna gjorde de lägsta skattningarna, långt under gränsvärdet för sannolik särskild begåvning. Samtidigt betonar Tove att det behövs ett nyanserat perspektiv på denna typ av metod, eftersom den kan ha begränsningar när det gäller att synliggöra just 2e-elever.

– Skattningsskalorna fångar inte riktigt dessa elever, eftersom man ofta lär sig snabbt vid särskild begåvning. Men har man dessutom dyslexi tar själva läsningen längre tid och man kanske måste läsa flera gånger. Då speglar resultaten inte elevens verkliga förmåga.

Stödinsatser saknas ofta

Tove tycker att ämnet för studien är viktigt eftersom 2e-elever ofta riskerar att falla mellan stolarna. Identifieras inte dyslexin får eleven inte tillräckligt med stöd. Och om den särskilda begåvningen inte uppmärksammas är det en risk att stimulansen uteblir. Elevernas ansträngningar kan i sin tur leda till långvarig stress eller brist på motivation eftersom de inte känner sig sedda i skolan.

– De beskriver en stor ansträngning och måste hela tiden kompensera med sin kognitiva förmåga för att hänga med och klara skolans krav.

Tove menar att kunskapen om 2e-elever behöver öka i skolan, och att studien kan vara en bra ingång för både forskare och lärare. Hon betonar också vikten av fler pedagogiska utbildningar i ämnet.

– Kunskapen om dyslexi och särskild begåvning är begränsad inom vissa utbildningar. Kompetensen behöver stärkas, och studiens resultat kan vara ett värdefullt stöd i det arbetet.

Ser en framtid inom forskning för 2e-elever

I framtiden vill Tove gärna fortsätta utveckla skattningsskalan för att passa 2e-elever. Det behövs även mer kunskap om hur undervisningen kan differentieras så att eleverna både får stöd för sina svårigheter och stimulans för sin begåvning.

Även elevernas berättelser om ansträngningen bakom prestationerna är viktiga att lyssna på. Tove betonar att mer forskning behövs om hur stressen påverkar eleverna på lång sikt.

– Jag vill gärna utveckla skattningsskalan för att fånga upp twice-exceptionality. Likaså att man i högre grad fokuserar på processerna och hur eleverna läser, inte bara på testpoäng.

I sitt arbete möter Tove ofta olika föreställningar om särskild begåvning, och hon betonar vikten av att skolan måste vila på vetenskaplig grund.

– Personliga uppfattningar kan ibland påverka hur elevers behov tolkas och bemöts i skolan, exempelvis föreställningen att elever med särskild begåvning klarar sig själva. Därför är det viktigt att ta del av forskningsresultat som kan bidra till att förbättra skolpraktiken.