Frida Karlsson är rådgivare inom specialpedagogiskt stöd. I hennes roll är det viktigt att lyssna in skolornas situation. Hon trivs med att ge stöd och samarbetena med kollegorna ger både perspektiv och styrka.
Foto: Elliot Elliot
Hon beskriver det som en sorts omvärldsbevakning, när man som rådgivare möter skolor och förskolor som ansökt om specialpedagogiskt stöd från SPSM. Mötena med skolans personal bygger på att de ska våga berätta om sina svårigheter och utmaningar. Genom att lyssna in verksamheten ska skolan tillsammans med Frida och hennes kollega identifiera det stöd som skolan behöver.
– I jobbet behöver jag vara smidig, social och prestigelös. Skolan är expert på sin organisation och sina förutsättningar. SPSM är en expertmyndighet, men vi behöver kunna prata öppet tillsammans. Inblicken jag får som rådgivare är ingen svart eller vit bild, utan det är ett möte med skolans verklighet där jag kommer in som rådgivare.
När Frida jobbade på skoldatateket i Stockholms stad korsades vägarna med SPSM för första gången.
– På skoldatateket stöttade jag lärare om digitala verktyg och hur de kan hjälpa elever med funktionsnedsättning. Jag såg behovet av att lärarna behövde hitta digitalt innehåll, läromedel som är tillgängliggjorda på olika vis. På en skolmässa träffade jag medarbetare från SPSM och vi möttes i detta behov. Det fanns en tjänst att söka som läromedelsrådgivare på SPSM och på den vägen är det.
Frida startade år 2011 som läromedelsrådgivare och utvecklade söktjänsten Hitta läromedel.
– Det var en spännande tid! Jag arbetade med projektet för att skapa söktjänsten Hitta läromedel och jag samverkade med många olika delar i myndigheten. Mycket att se och lära. Sedan kom en längtan efter att komma tillbaka till specialpedagogiken.
I slutet av år 2016 blev det en återgång specialpedagogiken. Det i form av en tjänst som rådgivare. Arbetet med rådgivning och kurser är basen i Rådgivningsavdelningen.
– Jag har arbetat med att fördela ärenden som skolorna skickar in till oss. I teamet pratar vi om ärendena det som kommit in. Vi arbetar också med kursverksamheten för yrkesverksamma i skolan. Sedan har vi samverkan med Skolverket eller andra myndigheter, regioner, forskare, olika organisationer.
Eftersom Frida har kompetens inom digitalt lärande kan rådgivningen det handla om en skola där det går en elev med dyslexi, adhd och rörelsehinder som behöver stöd för att nå målen i skolan.
– Mitt processtöd handlar om att sortera i frågan. Jag ger ofta processtöd i hur stöd- och styrkedjorna ser ut i skolans olika nivåer. Det handlar om att hjälpa skolan att sortera i frågan. Om det ska finnas digitala verktyg på ett hållbart sätt handlar frågorna om: Vilka nyckelpersoner ska finnas med i arbetet för att det ska bli framgångsrikt? Behövs kompetenshöjning för personalen? Räcker elevhälsan till? Behöver vi kompetensutveckla lärarna? Ofta behöver it vara med i arbetet för att det ska fungera. Vad behöver de tänka på vid inköp? Det behövs en övergripande plan och en struktur som är beständig i organisationen.
Mycket av arbetet sker idag digitalt i samarbetet med skolorna. När det behövs ett fysiskt möte så finns den möjligheten.
– Ibland behöver jag åka ut till skolan när det är viktigt att bygga relation och skapa tillitsfulla förutsättningar för möten. Att se kontexten i början av en insats ger möjligheten att "känna på skolan". Jag kan se vad de menar med visuellt stöd exempelvis. När vi jobbar med svåra frågor kan det också vara nödvändigt att vi ses på riktigt. Även avslutningen i ett ärende kan skolan visa upp det som de har gjort. Då besöker vi skolan så att vi ser resultatet tillsammans.
Rådgivare jobbar alltid i team med en kollega. ”Hemma” är i teamet. Rådgivarteamen är placerade på olika platser i Sverige, utefter det kontor som du tillhör. För Frida, som bor i Stockholm, kommer ärendena ofta från Stockholmsregionen.
SPSM har också kompetensgrupper som är nationella experter inom olika frågor. Vuxenutbildning, hörsel, syn är några exempel.
– Jag är med i kompetensgrupp för digitala verktyg som stöd i lärandet. Gruppen har expertis och följer forskning och frågor som är relevanta. Sitter jag i ett ärende där det behövs expertis inom exempelvis vuxenutbildning kan jag konsultera en kollega i en kompetensgrupp, exempelvis kompetensgrupp vuxenutbildning. Ofta har jag med mig kollegor från mitt team med i arbetet.
Det finns ett engagemang från skolans håll när det är rådgivning och samarbetet är viktigt.
– Som rådgivare stöttar du en förbättring. Jag kommer in i en del i skolans förändringsprocess. Det är viktigt att tänka att verklig förbättring tar tid. Skolans persona är nyfikna och vill utveckla. Ibland finns det en frustration när det inte finns tillräckliga förutsättningar att driva arbetet. Då behöver vi göra det synligt och se hur det kan skapas bättre förutsättningar. Därför är ofta rektor med på alla möten. Målet är att det ska bli bra för så många elever som möjligt under så lång tid som möjligt. Om det hade varit en quick fix hade skolan klarat ut det själv.
Det gäller att vara lugnet i stormen och hjälpa personalen på skolan att sortera.
– Vi ska hitta en balans: vad kan vi göra nu? Vad kan vi göra sedan? Här behövs en förståelse. I min roll kan jag inte gå in och göra förändringen. Rådgivaren är ett stöd till andra i att skapa förutsättningar för förbättring. När jag var lärare kunde jag hoppa in och fixa saker, men i rådgivningen har vi ingen akututryckning.
Frida har visionen att alla elever ska nå så långt som möjligt. Hon drivs av att alla behövs. Arbetet kräver mycket och då gäller det att samla krafter.
– Stanna upp och se vart du befinner sig för tillfället. Jag tänder ett ljus vid datorn ibland, för att samla lugnet. Det behövs. Jag lär mig hela tiden att saker tar tid. Vi gör ett långsiktigt arbete. Det behöver jag påminna mig om. Det går också att få styrka från mitt team på jobbet.
Titel: rådgivare
Avdelning: Rådgivningsenhet 2
Bakgrund: Pedagogie magister i specialpedagogik, lärare åk. 1-6, speciallärare och specialpedagog. kommunikationsteori, retorik, medieanalys. Har också studerat projektledning och pedagogiskt ledarskap.
Publicerat 2024-04-19