En kvinna och en tjej sitter bredvid varandra i var sin fåtölj. Eleven håller i en bok och bredvid henne sitter en liten hund.

Kunskap och struktur gör skillnad för elever med svårigheter

I Ånge kommun satsar politikerna på stöd till alla barn och elever som behöver det. Mer kunskap, nya arbetssätt och en resursskola gör stor skillnad för elever med stora svårigheter inom språk, kommunikation och socialt samspel.

Här har all personal i förskola, skola, fritidshem och även fritidsgårdar fått lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Satsningen påbörjades 2021 och bidrar till att kunskapsresultaten blir bättre för varje år.

– Det vi gör handlar om att se varje elev för att kunna ge rätt stöd, säger Eva-Lena Årmyr, biträdande skolchef i kommunen.

Satsning utifrån rektorers och lärares behov

Hon har varit drivande i arbetet med att utveckla ett stöd som fungerar i praktiken i skolorna. Satsningen har utformats utifrån de behov av stöd som rektorer och lärare själva har identifierat. I den har även språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, SKUA, och en utbildning i mental träning ingått. Förra året gjordes en uppföljning av forskare från Mittuniversitetet, som in- och utvärderat förändringsresan kopplat till satsningarna på NPF och mental träning.

Tvålärarsystem ger nya möjligheter

Eva-Lena möter oss på Ånge grundskola tillsammans med några rektorer och lärare. I sällskapet ingår också skolhunden Svea. Samtalet kommer snabbt in på vilka förändringar som gör störst skillnad. De berättar om tvålärarsystemet som påverkat skolarbetet positivt på flera sätt.

– Lektionen blir mer intressant för eleverna när vi har genomgångar tillsammans, säger Torbjörn Wallén, lärare i svenska och SO på högstadiet.

Tidigare fanns oron att det skulle leda till större klasser, men den här lösningen gör det möjligt att dela upp eleverna utifrån de behov som finns i gruppen. Dessutom fungerar det bättre ur bedömningssynpunkt och det behövs sällan vikarier.

– Nu kan eleverna alltid få hjälp i klassrummet, där det förutom lärare finns resurser och språkstödjare, berättar han.

Kunskap och struktur gör skillnad för elever som har det svårt

Politikerna i Ånge kommun
satsar på skolan.
Där ska alla barn och elever
få stöd om de behöver det.
Personalen har fått lära sig mer
och arbetar på nya sätt.
Resurs-skolan i Ånge
gör också stor skillnad.

Allt det här är viktigt.
Särskilt för elever som har svårt med
språket, kommunikationen
och att umgås med andra.

Ånge satsar på NPF

All personal i skolan
har fått lära sig mer om NPF.

NPF = Neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.

Det gäller verkligen alla:
förskola, skola,
fritids-hem och fritids-gårdar.

De började satsa på NPF år 2021.
Och kunskaps-resultaten blir bättre
varje år!

– Det handlar om att se varje elev
för att kunna ge rätt stöd,
säger Eva-Lena Årmyr.

Eva-Lena är biträdande skol-chef
i Ånge. 

De satsar på det som
rektorer och lärare behöver

Eva-Lena ville utveckla
ett stöd som fungerar
i verkligheten.

Lärare och rektorer fick själva säga
vilket stöd de behöver.

Kommunen satsade också på
ett arbets-sätt
som heter SKUA.

SKUA = Språk- och kunskaps-utvecklande
arbetssätt.

Personalen fick dessutom
utbildning i mental träning.

Forskare från Mitt-universitetet
har följt upp
hur det har gått.

Två-lärar-system
ger nya möjligheter

Eva-Lena möter oss från SPSM
på Ånge grund-skola.
Några rektorer och lärare är också med.
Och skol-hunden Svea! 

Vilka förändringar gör störst skillnad?

Systemet med två lärare,
svarar de. 

– Lektionen blir mer intressant
för eleverna
när vi har genom-gångar tillsammans,
säger Torbjörn Wallén.

Torbjörn är lärare
i svenska och SO
på hög-stadiet.

De var oroliga att
systemet med två lärare
skulle göra klasserna större.
Men nu kan de dela upp klassen
i mindre grupper i stället.

Det är bra.

Två lärare gör det också lättare
att bedöma eleverna.
Och de behöver sällan vikarier.

 – Nu kan eleverna alltid få hjälp
i klass-rummet.
Där finns både lärare,
resurser och språk-stödjare,
säger Torbjörn.

Eleverna blir mer motiverade

Särskilt elever med NPF
blir mer motiverade. 
De gillar att jobba strukturerat.

De får nu alltid en planering
inför lektionerna.
De får veta i förväg
vad de ska kunna.
Nya ord, till exempel.

Lena Bjelkström är rektor
i grundskolan.

Lena säger att
elever i högstadiet
har svårt att läsa långa texter.

De har jobbat mycket med det.
De har utvecklat elevernas språk
i alla års-kurser.

Det har gjort att texterna
har en högre nivå nu.

– Förut trodde vi
att alla förstår.
Men hur många läser på fritiden?
Inte så många.

Stöd och struktur
på raster och fri-lufts-dagar

Det behövs också
stöd och struktur på raster.
Det är även viktigt
vid andra tillfällen.

Biträdande rektor
Monika Isberg
ger ett exempel:

Skolan hade fotbolls-cup
med års-kurserna 1 till 6.
Då fick de äldre eleverna
leda de yngre. 

– Vi hade inga kränkningar,
inga bråk!
En elev visade sig vara 
en duktig och snäll fotbolls-tränare.
Det är en elev som
behöver mycket stöd
i vanliga fall. 

Resurs-skolan ger
extra mycket struktur

Resursskolan i Ånge 
heter Bi-kupan.
Eleverna där behöver
extra mycket struktur.

Bikupan ligger i ett eget hus.
Den är granne med grundskolan. 

Flera av Bikupans elever
har tidigare varit borta 
från skolan.

För att få gå på Bikupan
måste eleven ha svårt för
språk, kommunikation
och socialt samspel.

En del elever har autism
eller språk-störning.
Men det finns även andra
svårigheter.

Eleverna går här
för att de inte fick rätt stöd 
i en stor klass.

– För dem är det här
den inkluderande lösning
som fungerar,
säger Eva-Lena.

Kunde ni ha gjort mer
i grundskolan
för de här eleverna?

– Vi har gjort det vi kan
innan vi ser resursskolan 
som rätt lösning.
Det känner vi oss trygga med,
med den kunskap vi har nu
efter projektet.

Resursskolan
gör allting tydligt

Alla som jobbar på Bikupan
har särskild kompetens.
De är vana vid att
möta de elever som går här.

Här finns psykolog och logoped,
bland annat. 

Skolan förbereder
alla situationer tydligt.
Kan alla elever delta?
Det tittar de på noga.

Det handlar mycket om att
eleverna ska känna sig trygga.

– Vad händer under dagen?
För att det ska funka
pratar vi om det varje dag.
Ibland både på för-middag
och efter-middag,
säger Ann-Christine Sundqvist Gunnars.

Ann-Christine är rektor
för Bikupan.

– Nu kan våra elever vara med
på frilufts-dagar.
Tillsammans med andra,
på sina villkor.

En kvinna och en tjej sitter tätt ihop och koncentrerar sig på ett broderi. Tjejen har keps och luvtröja på sig.

Daisy Kjerp tycker att det är viktigt att lärarna bryr sig om alla elever lika mycket. Här får hon hjälp av slöjdläraren Nilla Herrlin, som lägger stor vikt vid att undervisningen ska vara tydlig och trygg i både sy- och träslöjd.

Eleverna blir mer motiverade

Eleverna, särskilt de med NPF, blir mer motiverade av ett strukturerat arbetssätt. Nu får de alltid en planering inför lektionerna för att veta i förväg vad de ska kunna, till exempel olika begrepp.

Grundskolans rektor, Lena Bjelkström, lyfter det språk- och kunskapsutvecklande arbetet som behövs för att eleverna i högstadiet ska klara av att läsa långa texter. Nu ingår det i alla årskurser och har bidragit till att texterna håller en högre nivå.

– Förut tog vi för givet att alla förstår vad som sägs och vad det betyder, säger hon. Men hur många läser litteratur på fritiden? Inte så många, visar statistiken.

Stöd och struktur på raster och friluftsdagar

Stöd och struktur behöver också finnas på raster och andra tillfällen som friluftsdagar. När skolan hade fotbollscup med årskurserna 1 till 6 fick de äldre eleverna coacha de yngre. 

– Vi hade inga kränkningar, inga bråk! En elev som behöver mycket stöd under andra lektioner, visade sig vara en coachande kompis på planen, berättar Monika Isberg, biträdande rektor.

Resursskolan ger extra mycket struktur

Extra mycket struktur behöver eleverna i Ånges resursskola Bikupan. Den ligger i en egen byggnad, granne med grundskolans lokaler. Flera av dem som går där har tidigare haft långvarig frånvaro. Kriterierna för att få en plats på Bikupan är svårigheter inom språk, kommunikation och socialt samspel. De kan kopplas till autism eller språkstörning, men även till annat. Nu går eleverna här för att de inte kunnat få sitt behov av stöd tillgodosett i en stor klass.

– För dem är det här den inkluderande lösning som fungerar. Med den kunskap vi har nu känner vi oss trygga med att vi gjort det vi kan i undervisningen innan vi ser resursskolan som rätt lösning, säger Eva-Lena.

I resursskolan förbereds alla situationer tydligt

Alla som jobbar på Bikupan har särskild kompetens och erfarenhet av att möta de elever som går här. I verksamheten finns bland annat psykolog och logoped. Alla situationer förbereds tydligt och varje dag tas stor hänsyn till elevernas förutsättningar att delta. Det handlar mycket om att eleverna ska känna förtroende och trygghet i sina sammanhang.

– För att det ska fungera pratar vi varje dag, kanske både på för- och eftermiddag om vad som ska hända. Nu kan våra elever delta under friluftsdagar tillsammans med andra, på sina villkor, avslutar Ann-Christine Sundqvist Gunnars, rektor för Bikupan.

Artikeln är även publicerad i tidningen Lika värde nummer 2, 2024.

Publicerat torsdag 3 oktober 2024