Ett exempel på aktivitet som ger elever möjlighet att tala om hur de upplever skolmiljön är trygghetsvandringar. Anpassa möjligheterna att svara utifrån elevernas möjligheter att kommunicera, till exempel med bildstöd eller digitalt stöd. Eleverna kan också fundera tillsammans över lösningar på de problem som de hittat. Alla elever har rätt till tillgänglighet. Det gäller alla aktiviteter i skolan, fritidshemmet eller i fritidsklubben. Prata tillsammans i arbetslaget om hur eleverna upplever olika miljöer.

Om samarbete och samverkan

I arbetet med utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns två viktiga delar. Dessa är: samarbete och samverkan. Skillnaden mellan begreppen grundar sig i deras olika funktioner. I ett samarbete arbetar personer tillsammans med en uppgift. Till exempel när kollegor i skolan samarbetar. I samverkan sker det gemensamma arbetet på ett mer övergripande plan. Samverkan sker mellan personer som har olika funktioner och uppdrag. Till exempel mellan skola, barn- och ungdomshabiliteringen och socialtjänsten.

I samarbete och samverkan behöver det finnas ett syfte och mål. Det är även viktigt att använda ord och begrepp som gör att man förstår varandras kompetens och uppdrag.

Gör så här

1. Börja med att ta del av den inledande filmen: Så kan skolan samverka med vårdnadshavare. Fortsätt sedan att lyssna på avsnitt 81 av podden Lika värde.
2. Välj vilket eller vilka av spåren 1 – 4 som är relevanta utifrån din roll på skolan.  
3. Du som är rektor eller arbetar på övergripande nivå: ta gärna del av innehållet på den här sidan, samt den fördjupade informationen på sidan Till dig som är rektor.

Se den inledande filmen

Lyssna på det inledande poddavsnittet

Lyssna på avsnitt 81 av podden Lika värde: Samverkan i ämnesområden i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. För att elever i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska få en så bra skolgång som möjligt behöver alla runt eleven samverka och skapa samsyn för elevens bästa. I samtalet medverkar Emma Rosengren, Verksamhetsutvecklare vid Lärande och hälsa i Södertälje och Catrin Andersson, rådgivare på SPSM.

I poddavsnittet förekommer begreppen grund- och gymnasiesärskola, som den 2 juli 2023 bytte namn till anpassad grund- och gymnasieskola.

• Podden Lika värde, avsnitt 81

Spår 1: Introduktion till skolans samverkansuppdrag

Spåret vänder sig främst till dig som har behov av att veta mer om skolans uppdrag. Spåret tar även upp vad styrdokumenten säger om samverkan med andra aktörer. Materialet i länken nedan ger en bild av vilka ansvarsområden olika samverkanspartners har.

• Kunskapsguide: förskolans och skolans ansvar. Socialstyrelsen har tagit fram en kunskapsguide om förskolans och skolans ansvar när det gäller samverkan.

Reflektionsfrågor för spår 1

• När och hur samarbetar du med andra i ditt arbete? Vad fungerar bra? Vad skulle ni behöva utveckla?
• När och hur medverkar du i någon form av samverkan? Vad fungerar bra? Vad skulle ni behöva utveckla?

Spår 2: Samarbete i klassrummet

Det här spåret fokuserar på samarbete mellan lärare och elevassistenter. Börja med att läsa artikeln av Daniel Östlund och diskutera sedan frågorna tillsammans med dina kollegor.

Elevassistenter: En möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet. Daniel Östlund är biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik. I den här artikeln beskriver han risker och möjligheter när det gäller elevassistenters roll och elevernas möjlighet till att vara delaktiga i såväl undervisning som sociala aktiviteter i skolan.

Reflektionsfrågor för spår 2

• Vad innebär samarbete för dig? Vad tycker du kännetecknar ett fungerande samarbete mellan olika yrkesroller? Hur och när kan ni samverka?
• Vilka förutsättningar behöver du eller ni för ett fungerande samarbete kring eleverna? Ange förutsättningar i form av tid för gemensam planering: vilka ska vara med, när och hur? Vem har ansvar och hur ser rollfördelningen ut?

Spår 3: Samarbete på skolan

Spåret handlar om samarbete utanför klassrummet, exempelvis samarbete med elevhälsan eller andra lärare.

• Samarbete bygger en bättre skola. Ulf Blossing är professor och forskar inom skolutveckling. Hans artikel handlar om hur förbättring i skolor eller förskolor kräver samarbete med flera personer under en lång tid. Alla i organisationen behöver involveras – från elever och lärare till skolledare. Skolorna behöver därför bygga en organisation med tydliga grupper för samarbete och skapa tydliga arbetsbeskrivningar för vad grupperna ska ägna sig åt.
• Elever med rätt att ta tid på sig. Elevhälsan är viktig för eleverna i den anpassade grundskolan. I skolans styrdokument är det tydligt uttryckt att elevhälsans förebyggande och främjande arbete gäller alla. Men för att kunna möta elevernas behov behöver medarbetarna gott om tid och kunskaper om deras funktionsnedsättning, skriver Therese Lindahl i en artikel i Tidskriften Elevhälsa. Artikeln är återpublicerad på spsm.se, med tillåtelse från Tidskriften Elevhälsa. I artikeln förekommer begreppen grundsärskola, som den 2 juli 2023 bytte namn till anpassad grundskola.

Reflektionsfrågor för spår 3

• Vilka rutiner för samarbete finns det i er verksamhet mellan olika yrkesgrupper? Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas? 
• Hur involveras olika personalgrupper i samarbetet runt eleverna? Diskutera situationen för elevassistenter, elevhälsan och personal i fritidshem, samtliga undervisande lärare, med flera.
• Hur arbetar skolledningen systematiskt för att möjliggöra för samarbete?

Spår 4: Samverkan utanför skolan

Det här spåret handlar om samverkan med aktörer utanför skolan. Börja med att läsa om samverkan med vårdnadshavare. Ta därefter del av de andra texterna nedan och diskutera frågorna med kollegor.

Samverkan med vårdnadshavare kan ske på olika sätt exempelvis genom utvecklingssamtal, en individuell utvecklingsplan eller ett åtgärdsprogram. Elevens möjligheter till utveckling ökar när skola och vårdnadshavare samverkar och har förtroende för varandra. Det är skolans ansvar att samverkan med vårdnadshavarna sker.

• Dialog med vårdnadshavare, texten finns i stödmaterialet Särskilt stöd till nyanlända och fokuserar på samverkan med nyanlända vårdnadshavare.
• Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elevens vårdnadshavare, publikation från Skolverket. Läs sidorna 40–44 "Att lyssna till föräldrarna och sätta barnet i centrum".
• Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare, Skolverket har tagit fram detta självskattningsverktyg för skolan.
• Hjälpredan från Region Örebro. I Region Örebro har man valt att tydliggöra sin samverkan mellan kommun, stat och region genom en så kallad Hjälpreda. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer för att säkerställa att barn och ungdomar med funktionsnedsättning får rätt stöd. 

Reflektionsfrågor för spår 4

• Vilka strukturer har ni för att samverka med vårdnadshavare?
• Hur skapar ni en förtroendefull relation med vårdnadshavare?
• Hur skapar ni förutsättningar för en god dialog med nyanlända vårdnadshavare?
• Finns det något som liknar Hjälpredan från Region Örebro i er kommun eller region?

Om skolan behöver hjälp i arbetet med extra anpassningar eller vid utredning av behov av särskilt stöd runt en elev, kan skolan be om hjälp från exempelvis habiliteringen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hur ser det ut på er skola idag? När och hur tar ni hjälp av specialister utanför skolan?

• Ansök om specialpedagogiskt stöd

• Podden Lika värde, avsnitt 58: Samverkan kring elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vad innebär en lyckad samverkan kring elever med intellektuell funktionsnedsättning och hur skapar man det? 
• Skolverket har gett ut Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare. Det är ett självskattningsverktyg som kan hjälpa till att identifiera styrkor och utvecklingsbehov inom föräldrasamverkan på skolan.
• Skolverket har gett ut Studiepaket till Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 

Gå vidare till Moment 4 – Om intellektuell funktionsnedsättning