Ett exempel på aktivitet som ger elever möjlighet att tala om hur de upplever skolmiljön är trygghetsvandringar. Anpassa möjligheterna att svara utifrån elevernas möjligheter att kommunicera, till exempel med bildstöd eller digitalt stöd. Eleverna kan också fundera tillsammans över lösningar på de problem som de hittat. Alla elever har rätt till tillgänglighet. Det gäller alla aktiviteter i skolan, fritidshemmet eller i fritidsklubben. Prata tillsammans i arbetslaget om hur eleverna upplever olika miljöer.

Om samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan är viktigt i utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ett sätt att beskriva skillnaden mellan begreppen är att beskriva vilken funktion de har. I ett samarbete arbetar personer tillsammans med en uppgift, till exempel när kollegor i skolan samarbetar. I samverkan sker det gemensamma arbetet på ett mer övergripande plan mellan personer eller funktioner som kan ha olika uppdrag, till exempel inom skola, barn och ungdomshabiliteringen och socialtjänsten.

I samarbete och samverkan behöver det vara tydligt vilket syftet och målet är. I det gemensamma arbetet med att utveckla elevernas hälsa och lärande behöver även språkbruket vara tydligt för alla som ska bidra utifrån sin kompetens.

Gör så här

• Börja med att ta del av den inledande filmen och poddavsnittet.
• Fundera därefter på vilka av spåren 1–4 nedan som är som är relevanta för dig utifrån din profession i skolan. Spår 1 ger en introduktion till skolans samverkansuppdrag.
• Du som är rektor eller arbetar på övergripande nivå: ta del av allt innehåll på den här sidan, samt den fördjupade informationen på sidan Till dig som är rektor.

Se filmen

Lyssna på podden

Lyssna på avsnitt 81 av podden Lika värde: Samverkan i ämnesområden i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. För att elever i grund- och gymnasiesärskolan ska få en så bra skolgång som möjligt behöver alla runt eleven samverka och skapa samsyn för elevens bästa. I samtalet medverkar Emma Rosengren, Verksamhetsutvecklare vid Lärande och hälsa i Södertälje och Catrin Andersson, rådgivare på SPSM.

• Podden Lika värde

Spår 1: Introduktion till skolans samverkansuppdrag

Spåret vänder sig främst till dig som har behov av en översiktlig introduktion till vad som är skolans uppdrag och vad styrdokumenten säger gällande samverkan med andra aktörer. Materialet i länken nedan ger en bild av vilka ansvarsområden olika samverkanspartners har.

• Kunskapsguide: förskolans och skolans ansvar. Socialstyrelsen har tagit fram en kunskapsguide om förskolans och skolans ansvar när det gäller samverkan.

Reflektionsfrågor för spår 1

Välj de frågor som är aktuella utifrån din roll och ditt uppdrag.

• Tänk utifrån dig och dina kollegor: När och hur samarbetar du med andra idag?
• När och hur medverkar du i någon form av samverkan, inom skolan eller utanför skolan?

Spår 2: Samarbete i klassrummet

Det här spåret fokuserar på samarbete mellan lärare och elevassistenter. Börja med att läsa artikeln av Daniel Östlund och diskutera sedan frågorna tillsammans med dina kollegor.

Elevassistenter: En möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet. Daniel Östlund är filosofie doktor och lektor i pedagogik. I den här artikeln beskriver han risker och möjligheter när det gäller elevassistenters roll och elevernas möjlighet till att vara delaktiga i såväl undervisning som sociala aktiviteter i skolan.

Reflektionsfrågor för spår 2

Välj de frågor som är aktuella utifrån din roll och ditt uppdrag.

• Vad innebär samverkan för dig och vad tycker du kännetecknar ett fungerande samarbete mellan olika yrkesroller? Tänk utifrån dig och dina kollegor: hur och när kan ni samverka?
• Vilka förutsättningar behöver du eller ni för ett fungerande samarbete kring eleverna? Ange förutsättningar i form av tid för gemensam planering: vilka ska vara med, när och hur? Vem har ansvar och hur ser rollfördelningen ut?
• När fungerar det bra för eleven i lärandet? Hur kan de erfarenheterna spridas och tas tillvara av lärare i alla ämnen? 
• Ett exempel på en formell samverkansform är schemalagd gemensam planering. Ett exempel på en informell samverkansform är korridorsamtal eller möten i pauser mellan lektioner. Präglas er verksamhet av huvudsakligen informella eller formella samarbetsformer? Vad blir de pedagogiska konsekvenserna?

Spår 3: Samarbete på skolan

Spåret handlar om samarbete utanför klassrummet, exempelvis samarbete med elevhälsan eller andra lärare.

• Samarbete bygger en bättre skola. Ulf Blossing är professor och forskar inom skolutveckling. Hans artikel handlar om hur förbättring i skolor eller förskolor kräver samarbete med flera personer under en lång tid. Alla i organisationen behöver involveras – från elever och lärare till skolledare. Skolorna behöver därför bygga en organisation med tydliga grupper för samarbete och skapa tydliga arbetsbeskrivningar för vad grupperna ska ägna sig åt.
• Elever med rätt att ta tid på sig. Elevhälsan är viktig för eleverna i grundsärskolan. I skolans styrdokument är det tydligt uttryckt att elevhälsans förebyggande och främjande arbete gäller alla. Men för att kunna möta elevernas behov behöver medarbetarna gott om tid och kunskaper om deras funktionsnedsättning, skriver Therese Lindahl i en artikel i Tidskriften Elevhälsa. 

Reflektionsfrågor för spår 3

Välj de frågor som är aktuella utifrån din roll och ditt uppdrag.

• Vad innebär samverkan för dig och vad kännetecknar ett fungerande samarbete mellan olika professioner inom elevhälsan? Tänk utifrån dig och dina kollegor: hur och när kan ni samverka?
• Finns det en tydlig fördelning av roller och ansvar i er verksamhet, och har alla möjlighet att bidra till den pedagogiska verksamheten? Finns det rutiner för samverkan mellan olika yrkesgrupper runt eleverna? Vad kan ni utveckla här? 
• Vilka förutsättningar har olika personalgrupper runt eleverna att hålla sig uppdaterade när det gäller samsyn, aktuella styrdokument, allmänna råd och intellektuell funktionsnedsättning? Diskutera situationen för elevassistenter, elevhälsan och personal i fritidshem, samtliga undervisande lärare, med flera.
• Driver skolledningen samverkansarbetet systematiskt för att möjliggöra samarbete för utveckling, lärande och välmående? 

Spår 4: Samverkan utanför skolan

Det här spåret handlar om samverkan med aktörer utanför skolan. Börja med att läsa om samverkan med vårdnadshavare, ta därefter del av de andra texterna nedan och diskutera frågorna med kollegor.

Samverkan med vårdnadshavare kan ske på olika sätt exempelvis genom utvecklingssamtal, en individuell utvecklingsplan eller ett åtgärdsprogram. Elevens möjligheter till utveckling ökar när skola och vårdnadshavare samverkar och har förtroende för varandra. Det är skolans ansvar att samverkan med vårdnadshavarna sker.

• Dialog med vårdnadshavare, texten finns i stödmaterialet Särskilt stöd till nyanlända och fokuserar på samverkan med nyanlända vårdnadshavare.
• Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elevens vårdnadshavare, publikation från Skolverket. Läs sidorna 40–44 "Att lyssna till föräldrarna och sätta barnet i centrum".
• Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare, Skolverket har tagit fram detta självskattningsverktyg för skolan.
• Många pusselbitar bakom lyckad skolstart. Artikeln visar ett praktiskt exempel på hur samverkan blev en del av framgångsfaktorerna för utveckling hos en elev med intellektuell funktionsnedsättning, autism och blindhet.
• Hjälpredan från Region Örebro. I Region Örebro har man valt att tydliggöra sin samverkan mellan kommun, stat och region genom en så kallad Hjälpreda. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer för att säkerställa att barn och ungdomar med funktionsnedsättning får rätt stöd. 

Reflektionsfrågor för spår 4

Välj de frågor som är aktuella utifrån din roll och ditt uppdrag.

• Vilka strukturer har ni för att samverka med vårdnadshavare?
• Hur skapar ni en förtroendefull relation med vårdnadshavare?
• Hur skapar ni förutsättningar för en god dialog med nyanlända vårdnadshavare?
• Finns det något som liknar Hjälpredan från Region Örebro i er kommun eller region?

Om skolan behöver hjälp i arbetet med extra anpassningar eller vid utredning av behov av särskilt stöd runt en elev, kan skolan be om hjälp från exempelvis habiliteringen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hur ser det ut på er skola idag? När och hur tar ni hjälp av specialister utanför skolan?

• Ansök om specialpedagogiskt stöd

• Podden Lika värde, avsnitt 58: Samverkan kring elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vad innebär en lyckad samverkan kring elever med intellektuell funktionsnedsättning och hur skapar man det? 
• Skolverket har gett ut Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare. Det är ett självskattningsverktyg som kan hjälpa till att identifiera styrkor och utvecklingsbehov inom föräldrasamverkan på skolan.
• Skolverket har gett ut Studiepaket till Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 

Gå vidare till Moment 4 – Om intellektuell funktionsnedsättning