AKK som stöd för att kommunicera och förstå

Alternativ och kompletterande kommunikation är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt som ersätter eller kompletterar talat språk eller teckenspråk. Begreppet förkortas ofta till AKK.

I alternativ och kompletterande kommunikation används till exempel signaler, ljud, gester, föremål, tecken, bilder eller symboler för att främja kommunikation och samspel mellan människor. Olika AKK-former används ofta parallellt  i det sammanhang  där kommunikationen sker.

AKK kan delas in i två spår:

  • Kroppsnära eller manuella AKK-former, till exempel gester, signaler, kroppsspråk, förflyttning eller tecken som AKK, som kan förkortas till TAKK.
  • Grafiska AKK-former, till exempel: konkreta föremål, foton, tecknade bilder, pictogram, symboler, bokstäver eller ord och fraser.

Det finns många olika varianter av AKK. Lågteknologiska varianter kan vara till exempel samtalskartor i tryckt form eller tecken. Högteknologiska varianter av AKK är exempelvis appar för telefoner och lärplattor eller programvaror för datorer.

När olika kommunikationssätt används i kombination med varandra kallas det för multimodal kommunikation.

Varför är AKK viktigt?

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning har behov av AKK för att kunna komma till tals, vara delaktiga och påverka sin vardag. AKK bidrar till att eleverna och de personer som finns omkring dem kan förstå och samspela med varandra. AKK kan också fungera som ett kognitivt stöd för elever som har svårt med koncentration, uppmärksamhet och korttidsminne.

För några personer är AKK det huvudsakliga kommunikationssättet och för andra fungerar AKK som ett komplement till talat eller tecknat språk. Detta gäller oavsett personens ålder och behovet kan variera över tid.

Med stöd av AKK kan en elev få utökade möjligheter att:

  • uttrycka sina känslor
  • uttrycka sina behov
  • berätta vad man varit med om
  • berätta om framtiden
  • ställa en fråga
  • göra ett val
  • säga ja, nej eller jag vet inte
  • ropa och påkalla uppmärksamhet.

Forskning visar på nyttan av AKK för personer som har kommunikativa svårigheter. Den visar positiva resultat för olika slags AKK och för personer i olika åldrar och med olika slags funktionsnedsättningar. När AKK används kan man också se att vissa problemskapande beteenden minskar. AKK motverkar inte talspråksutvecklingen, istället ser man att AKK är ett stöd i utvecklingen av språk.

Vad är viktigt att tänka på?

Du och dina kollegor behöver göra kommunikationen möjlig, det vill säga främja och stimulera elevens samspel med andra elever och vuxna. Det handlar om att göra miljön tillgänglig för kommunikation genom att:

  • Ta tillvara på de kommunikativa situationer som uppstår i vardagen och se till att skapa nya tillfällen till kommunikation.
  • Anpassa kommunikationen efter vars och ens behov. Varje elev som använder AKK behöver bli bekräftad i kommunikationen och få känna att det som han eller hon uttrycker har betydelse för andra. När eleven visar något, låter, pekar eller på något annat sätt visar att hen vill uttrycka något behöver omgivningen ta det på allvar och tolka elevens egna uttryck som en vilja till kommunikation och visa förväntan. När du uppmuntrar eleven visar du att kommunikationen fungerar och är viktig.
  • Alla personer i elevens omgivning behöver fungera som modeller och visa hur man gör, till exempel genom att peka på samtalskartan medan ni pratar. Då får eleverna stöd i att förstå hur de ska göra. Det tar lång tid att lära sig kommunicera, oavsett kommunikationssätt, och eleverna behöver stöd i det lärandet precis som i allt annat lärande.
  • Det behöver finnas tillgång till olika typer av kommunikationssätt eller kommunikativa redskap i lärmiljön, det vill säga att eleverna befinner sig i en kommunikativ miljö. Kommunikationssätten och redskapen kan variera från elev till elev, men oavsett vilka de är så behöver de finnas synliga och användas av både elever och personal. De ska också finns tillgängliga i alla skolans miljöer och i alla situationer. En elev ska till exempel alltid ha tillgång till sin samtalskarta för att kunna använda den som stöd i kommunikationen.

Hur kan arbetet med AKK utvecklas vidare?

I planering och arbete med AKK i klassrummet kan följande punkter hjälpa dig att få syn på elevens behov och vilket stöd som behövs:

  • Ta reda på mer om elevens förutsättningar, exempelvis med stöd av innehållet på sidan Undervisningens utgångspunkter – för elevhälsan.
  • Ta reda på vilket stöd som behöver finnas i omgivningen för att eleven ska kunna utveckla sina kommunikativa förmågor.
  • Undersök vilket eller vilka redskap som bäst främjar elevens kommunikation och förståelse.. Det är viktigt att tänka in framtida behov när redskapen väljs ut. Det sker ofta i samverkan med habiliteringen som kan förskriva olika typer av hjälpmedel.

När du har kartlagt behoven och vill vidareutveckla arbetet med AKK kan det vara hjälpsamt att tänka på kommunikationen utifrån de tre punkterna ovan. Föreställ dig en bro där barnet, eleven eller den vuxne AKK-användaren, det vill säga brukaren, står vid det ena brofästet och personens nätverk, det vill säga omgivningen, står vid det andra. Det som överbryggar kommunikationsglappet emellan dem är redskapen, det vill säga de metoder som behövs för att uttrycka och förstå.

Redskapen kan vara symboler, bilder, tecken, en samtalskarta eller ett digitalt verktyg med talsyntes. För att kommunikationen ska fungera behöver alla tre delarna i brobygget finnas på plats och verka tillsammans. Arbetet måste utgå ifrån elevens behov, med fungerande och relevanta redskap som stöd. Omgivningen är de som bär ansvaret för att underlätta, överbrygga och verkligen se till att bron och samspelet utvecklas och håller över tid.

Publicerat måndag 24 oktober 2022