Bedömning och betygssättning i anpassade gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Om individuell studieplan och utvecklingssamtal

När det gäller individuell studieplan och utvecklingssamtal för den anpassade gymnasieskolan finns det inga allmänna råd, men det finns ett stödmaterial från Skolverket.

Både individuell studieplan och utvecklingssamtalet finns reglerat i skollagens kapitel 18, 20§. Elever och deras vårdnadshavare har rätt att fortlöpande få information om elevernas utveckling i skolan, men det är upp till skolan att organisera hur den fortlöpande informationen ska ges. Rektors ansvar är att se till att eleven minst en gång varje termin har ett utvecklingssamtal. I samband med det ska eleven få ta del av information om sin kunskapsutveckling och studiesituation. Det är inte reglerat vem som ska genomföra samtalet. Det kan till exempel vara elevens mentor som ger en sammanhållen bild över elevens studiesituation och individuella studieplan.

Utgångspunkt för utvecklingssamtalet är elevens individuella studieplan. Elevens vårdnadshavare ska fortlöpande få information om elevens utveckling men det är upp till skolan att organisera hur den fortlöpande informationen ges. Elevens vårdnadshavare måste inte vara med på utvecklingssamtalet. Om eleven är under 18 år ska elevens vårdnadshavare få sådan information som ges vid utvecklingssamtalet, men informationen måste inte ges just vid utvecklingssamtalet. Informationen kan ges på andra sätt och vid andra tillfällen. 

• Den individuella studieplanen i den anpassade gymnasieskolan, stödmaterial från Skolverket.
• På den här sidan finns mer information och ett exempel på hur en individuell studieplan kan utformas, på Skolverkets webbplats.

Om bedömning i anpassade gymnasieskolans individuella program

I den anpassade gymnasieskolans individuella program sätts inte betyg utan eleven får ett omdöme. I den anpassade gymnasieskolans ämnesområden finns två nivåer av bedömningskriterier, dels grundläggande kunskaper, dels fördjupade kunskaper. Bedömningskriterierna utgår från kursplanens syfte, det centrala innehållet och den undervisning som har som eleven mött. Bedömningskriteriernas uppgift är att fungera som måttstock för bedömning av elevens kunskaper. Läraren använder bedömningskriterierna för att se och bedöma elevens kunskapsutveckling inom ämnesområdet. 

Efter att eleven avslutat ett individuellt program utfärdas även ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.

Om att sätta betyg i anpassade gymnasieskolans nationella program

Betygsskalan i den anpassade gymnasieskolan har fem steg: A, B, C, D och E. Betyget F används inte. Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen. I den anpassade gymnasieskolan får eleverna betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet i anpassade gymnasieskolan. Efter att eleven har avslutat ett nationellt program utfärdas ett bevis avseende anpassad gymnasieskola.. När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.

• Läs mer om bedömning och betygssättning i den anpassade gymnasieskolan, på Skolverkets webbplats.

Om betyg i komvux som anpassad utbildning

Inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå sätts betyg enligt skalan A, B, C, D, E. Betyg ska sättas efter avslutad kurs. Detta gäller nationella kurser och delkurser med undantag för utbildning som motsvarar ämnesområden i anpassad grundskola.

Komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå har en förenklad betygsskala, där finns endast betyget Godkänt.

Efter avslutad utbildning kan eleven också få en dokumentation av sina studier i form av ett komvuxbevis. 

• Läs mer om komvux som anpassad utbildning, på Skolverkets webbplats. 

Undantagsbestämmelsen i anpassade gymnasieskolan och vuxenutbildningen

I den anpassade gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas en funktionsnedsättning eller likande personliga förhållanden. Intellektuell funktionsnedsättning räknas inte som särskilda skäl. Men läraren kan beakta intellektuell funktionsnedsättning om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.