Att uppleva världen annorlunda

Innehållet på den här sidan kan fungera som ett stöd när skolan funderar kring en elevs perception. Det kan handla om att elever exempelvis vill lukta på personer i sin omgivning, fascineras av saker som blänker eller störs ovanligt mycket av höga ljud.

I texten finns exempel på hur extra starka respektive försvagade sinnesintryck kan visa sig. Exemplen är fritt hämtade ifrån Bogdashina, O. (2012). Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers syndrom. Autism och Aspergerförbundet.

Vad är perception?

Sinnesintryck och information upplevs, bearbetas och förstås på olika sätt av olika människor. Detta kallas perception. Perception kan delas i två delar: dels hur man upplever sinnesintrycken och dels hur man kan tolka och förstå det man upplever. De sinnen som man oftast pratar om är syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Vi uppfattar också värme och eller kyla, smärta, riktning och eller rörelse, kroppens läge och andra intryck inifrån den egna kroppen till exempel hunger och törst.  

Sinnesintryck upplevs olika

Hur varje människa uppfattar sinnesintrycken beror på många olika faktorer. Det kan till exempel bero på olika känslighet, dagsform och vår förmåga att tolka, förstå och benämna det vi upplever. Vissa personer är till exempel mycket känsligare för lukter än andra, och särskilt vissa lukter. Andra har svårt med starkt ljus. Någon annan har jättesvårt att urskilja vad någon säger om det är mycket andra ljud runtomkring. För någon kanske det känns okej att gå utan jacka utomhus i minusgrader och för någon annan gör det nästan ont att duscha. När man är trött eller stressad påverkas ofta perceptionen, och man blir mer eller mindre känslig för intryck. Varför är det då viktigt att känna till något om perception? Det är via våra sinnen vi uppfattar och tolkar världen omkring oss. Perception handlar också om hur vi uppfattar vår egen kropp och hur den förhåller sig till omvärlden. Våra sinnesupplevelser påverkar också vårt beteende.

Hur påverkar perceptionen lärandet?

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning upplever världen annorlunda och uppfattar det som sker omkring sig på annorlunda sätt. Det kan få stora konsekvenser både i elevens lärande och i vardagslivet. Eleven kanske upplever sinnesintrycken starkare eller svagare än de flesta andra. Det kan också finnas variationer i hur man uppfattar sinnesintrycken från dag till dag. Eleven kan ha svårt att förstå det som hon eller han upplever, eller så kan det handla om upplevda förvrängda intryck. Det kan vara svårt att samordna intryck från flera sinnen samtidigt eller ta extra lång tid att bearbeta intrycken. 

När eleven upplever sinnesintrycken extra starkt kan det vara svårt att stänga dem ute. Då är det svårt att kunna fokusera på något annat. Om eleven istället har väldigt svaga sinnesintryck, kan man behöva förstärka intrycken eller kompensera med något annat sinne. När man upplever intryck som extra starka eller extra svaga kan det leda till att man beter sig på annorlunda sätt. Vissa personer kan ha många sådana beteenden, andra har bara något enstaka. Beteendena kan vara väldigt tydliga eller svårare att upptäcka. 

Hur kan jag som lärare se och förstå hur eleven upplever världen?

För att skolan ska kunna anpassa omgivningen och lärmiljön till varje individs behov behöver man försöka ta reda på hur varje person upplever sinnesintrycken. Vi behöver ta hänsyn till syn- och hörselintryck så väl som till andra sinnen för att kunna planera för en undervisning som är både tillgänglig och motiverande för eleven. De andra sinnena som vi kan behöva ta hänsyn till är exempelvis smak, lukt, känsel, muskel-och ledsinne och balans.

Finns det då några ledtrådar att ta hjälp av i sitt kartläggningsarbete när det gäller elevernas perception? Du som lärare kan titta närmare på hur eleven reagerar i vissa situationer och se om det finns något mönster. Är det något i miljön som alltid triggar igång eleven? Vad händer med eleven och när händer det? Finns det några återkommande beteenden hos eleven? Det kan vara till exempel att hålla för öronen när klassen lyssnar till musik, titta extra nära på människor och föremål eller att inte vilja bli kladdig om händerna.

Syn

När det gäller synintryck kan man lägga märke till om personen ofta tittar intensivt på något eller någon, om personen fascineras av blänkande saker, reflexer, ljus, skuggor och reflektioner eller om personen undviker starkt ljus eller mörker. Eleven kanske håller för ögonen eller viftar med fingrarna framför ansiktet.

Visuell perception – synintryck

Extra starka synintryck kan leda till att personen

  • ofta tittar på små detaljer
  • undviker mörker och skarpt ljus
  • ser ner, håller för ögonen eller blundar
  • skräms av plötsligt ljus, som blixtar.

Försvagade synintryck kan leda till att personen

  • söker sig till ljus
  • tittar intensivt på saker och människor
  • rör fingrar eller föremål framför ögonen
  • fascineras av reflexer och skarpa färger
  • känner på saker med händerna för att få en bild av dem.

Hörsel

När det gäller hörselintryck kan man lägga märke till om personen söker upp starka ljud eller själv låter med starka ljud. Det kan till exempel vara att lägga örat mot högtalaren eller att fascineras av en ballong som smäller. Några elever undviker istället starka eller plötsliga ljud genom att hålla för öronen eller gå undan. Eleven kanske visar rädsla när flygplanet far genom luften, när någon nyser eller när något annat barn skriker eller skrattar. Elevens egna höga skrik verkar inte störa på samma sätt. Ibland är barnets egna ljud ett sätt att stänga ute de ljud i omgivningen som verkar störande eller skrämmande. Ju mer jag själv låter desto mindre hör jag av kompisarnas stoj runtomkring eller gräsklipparen utanför klassrumsfönstret.

Auditiv perception – hörselintryck

Extra starka hörselintryck kan leda till att personen

  • håller för öronen
  • undviker ljud och oljud, till exempel ogillar åska, havet, folksamlingar och liknande
  • gör egna repetitiva ljud för att maskera andra ljud
  • sover lätt.

Försvagade hörselintryck kan leda till att personen

  1. dras till ljud och oljud
  2. söker upp platser med mycket ljud: kök, badrum, folksamlingar, trafik
  3. lägger örat mot högtalare
  4. gör starka rytmiska ljud.

Lukt och smak

När det gäller lukt och smak kan man kanske upptäcka att eleven ofta luktar på föremål och personer. Vissa dofter kan verka lugnande medan andra dofter får eleven att vakna till. Det kan hända att eleven slickar på saker eller smakar på dem. Det kan vara saker som vi inte brukar eller ska äta. Eleven kanske söker upp starka dofter som tvättmedel eller kryddor. Några elever undviker istället dofter genom att undvika toaletter, dra sig undan från folk eller blir störda av personalens kaffedoft efter rasten. För en del elever kan det vara viktigt att ha samma kläder på sig som luktar och känns på ett visst sätt. Om eleven helt eller delvis saknar smak eller lukt så kanske hen inte vill äta viss mat eller smakar på oätliga saker. 

Luktintrycken sorteras inte på samma sätt som andra sinnesintryck, utan går direkt till hjärnan och kan påminna oss om både trevliga händelser och otrevliga. Minnet av en doft kan skapa en stark och omedelbar respons hos eleven och kanske väcka minnen till liv, till exempel från en sjukhusvistelse. Doften av ett visst rengöringsmedel kanske får eleven att dra sig undan eller bli ängslig och rädd. En del elever som har syn- och hörselnedsättning kan vilja lukta på dem de möter för att kunna identifiera vem det är.

Olfaktorisk perception – doftintryck

Extra starka doftintryck kan leda till att personen

  • flyr från dofter
  • flyttar sig bort ifrån andra människor
  • bär samma kläder
  • har problem vid toalettbesök.

Försvagade doftintryck kan leda till att personen

  • nosar på sig själv, på andra personer och på föremål
  • dras till starka lukter.

Gustatorisk perception – smakintryck

Extra starka smakintryck kan leda till att personen

  • äter för lite
  • provar mat med tungspetsen
  • lätt får kväljningar
  • kräver speciell mat.

Försvagade smakintryck kan leda till att personen

  • äter vad som helst, även olämpliga saker
  • nafsar och slickar på föremål
  • äter blandad mat.

Känsel

En elev som upplever annorlunda känslointryck kanske inte reagerar på smärta, värme eller kyla som vi förväntar oss. Eleven kanske gärna leker vilda lekar, tränger in sig i extra trånga utrymmen eller har svårt att upptäcka när andra elever råkar komma i vägen. För någon elev kan behovet av att känna starkt tryck mot kroppen innebära att man gärna vill vara under soffkuddarna, inklämd mellan soffan och väggen eller under en tung madrass.

För andra elever kan beröring upplevas som något otäckt som eleven helst vill undvika. Man kan känna obehag av nya kläder, sömmar som skaver eller av att tvätta håret. Om känselsinnet är påverkat kanske eleven undviker att bli kladdig om händerna och vill till exempel inte ta i lera eller använda målarfärg. Vissa tyger och mjuka saker kan kännas obehagliga. Eleven kanske inte vill äta mat med viss konsistens eller är inte så förtjust i att äta kall mat. Det kan ibland verka som att personen inte reagerar alls på sådant som andra reagerar på. Ett exempel är när man snubblar på skolgården och borde känna att det gör ont och svider i skrapsåren på knät, men barnet reser sig upp som om ingenting har hänt. Reaktionen kan också vara det omvända, till exempel en stor reaktion när lappen i tröjan kliar i nacken. 

Taktil perception – känselintryck

Extra starka känselintryck kan leda till att personen

  • drar sig undan beröring
  • inte tål nya kläder
  • besväras av sömmar, lappar och vissa material
  • undviker att bli kladdig
  • ogillar mat med viss konsistens
  • överreagerar på värme, kyla och eller smärta.

Försvagade känselintryck kan leda till att personen

  • gillar tajta kläder
  • söker tryckkänsla genom att krypa in under tunga saker eller kramas hårt
  • gillar vilda lekar, att tumla runt
  • har en svag reaktion på värme, kyla och eller smärta
  • har en tendens att skada sig.

Muskel- och ledsinne 

Muskel- och ledsinnet, även kallat det proprioceptiska sinnet, hjälper oss att känna hur kroppens olika delar är i förhållande till varandra och hjälper oss att förstå hur kroppen förhåller sig till omgivningen. Att vara medveten om det proprioceptiska sinnet är av stor betydelse när vi möter elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleven kanske har dålig koll på sin kropp, vet inte hur stor plats hen tar, råkar ofta knuffa till en kompis eller ramlar av stolen. Det kan vara svårt för eleven att koordinera och avväga sina rörelser.

Eleven kanske snubblar eller tappar saker eller har svårt att bära brickan i matsalen. För några personer visar sig svårigheter med proprioception genom att man inte kan avgöra om man är hungrig eller mätt eller när det är dags att gå på toaletten. Det kan också vara svårt att hantera små föremål för eleven. 

Riktning och läge

Extra starka sinnesintryck på det här området kan leda till att personen

  • skräms av vanliga rörelseaktiviteter som gungor och rutschkanor
  • har svårt att gå eller krypa på ojämna och instabila underlag
  • känner oro när fötterna lämnar marken.

Försvagade sinnesintryck kan leda till att personen

  • gillar gungor och karuseller
  • snurrar och springer runt, runt
  • gungar fram och tillbaka.

Balans

Balanssinnet, även kallat det vestibulära systemet, finns i innerörat och är det mest inflytelserika sinnet. Balanssinnet har egentligen bara en enda uppgift och det är att ge oss information om vårt huvuds position och rörelse. Balanssinnet måste samarbeta med både syn, muskel-och ledsinnet och känseln för att fungera på bästa sätt, så att vi kan hålla balansen. För de elever som har många olika typer av perceptionssvårigheter kan det därför ibland vara svårt att lära sig gå, springa eller klättra. 

Om balanssinnet är nedsatt kan det hända att eleven är rädd för att gunga, åka rutschkana eller att åka bil. Det kan vara svårt att gå på ojämna eller instabila underlag. För att eleven ska kunna utveckla rörlighet och kroppshållning är det positivt med alla sorters erfarenheter och upplevelser som rör balans, syn och känsel i kombination med varandra. Ett exempel skulle kunna vara att dansa barfota eller att röra sig över en gräsmatta i olika tempo. Även en promenad i skogen kan fungera som en balans-, känsel- och synstärkande övning. I skogen får vi också med en anpassad ljudmiljö och många doftintryck utan att behöva göra något extra.

För andra elever behöver istället det vestibulära systemet aktiveras. Dessa elever kanske snurrar på golvet eller snurrar jättefort på en kontorsstol på hjul, de hänger gärna upp och ner, klättrar högt, gungar fram och tillbaka på stolen eller med full fart i skolgårdsgungan.

Kinestetisk och proprioceptisk perception – kroppens läge och andra intryck inifrån kroppen

Extra starka sinnesintryck på det här området kan leda till att personen

  • placerar kroppen i egendomliga ställningar
  • har svårt att hantera små föremål som knappar
  • vänder på hela kroppen för att betrakta något.

Försvagade sinnesintryck på det här området kan leda till att personen

  • har en bristande känsla för var kroppen finns ”i rummet”
  • har låg muskeltonus
  • snubblar, tappar saker och stöter till andra
  • har en bristande medvetenhet om kroppens behov, som hunger och törst
  • gungar fram och tillbaka.

Hur kan jag anpassa undervisningen utifrån elevernas perception för att stärka lärandet?

När vi har kartlagt vilka sinnen som eleven helst använder, vad eleven undviker och hur sinnesintrycken påverkar individen kan vi också fundera kring hur vi på bästa sätt anpassar undervisningen. Kanske behöver jag skärma av ljuset i klassrummet, förbereda eleven på att det snart ska spelas musik, förstärka dagsschemat med dofter eller erbjuda ofarliga saker att smaka på. För den elev som inte vill ta i okända eller kladdiga saker kan ett par vanliga diskhandskar fungera bra eller att sakta få vänja sig vid konsistensen genom att hålla sina händer på en vuxens händer och upptäcka tillsammans. Det kan handla om att tillåta eleven att vara i ett trångt utrymme, när eleven väljer att gå dit eller att lära sig var kroppen börjar och slutar genom lek och rörelse. 

Om vi försöker att anpassa undervisningen genom att både lägga till sinnesupplevelser och ta bort störande intryck kan vi på ett bättre sätt hjälpa eleverna att utvecklas så långt som möjligt. Det är viktigt att komma ihåg att många elever med intellektuell funktionsnedsättning upplever världen annorlunda och att vi därför måste tillrättalägga omgivningen, så att den inte stör lärandet, utan stärker elevernas utveckling.

Vill du veta mer?

Publicerat tisdag 20 september 2022