Moment 6 – Tillgängliga lärmiljöer

I det här momentet får du kunskap om tillgängliga lärmiljöer och om hur du kan främja elevernas lärande och delaktighet. Det handlar om fysisk tillgänglighet utomhus och inomhus, men också om social och pedagogisk tillgänglighet i undervisningen i ämnesområden.

Mål

Målet med momentet är att du ska få grundläggande kunskap om

  • vad fysisk, social och pedagogisk tillgänglighet kan innebära
  • vad som menas med undervisningsstrategier och hur de hör ihop med tillgänglig lärmiljö
  • hur digitala verktyg kan användas för att skapa mer tillgängliga lärmiljöer.

Rättigheter i utbildningen

Skolan ska se till att alla elever har möjlighet att uttrycka sina åsikter i alla frågor som eleven själv och ta hänsyn till dessa åsikter.

Eleven har rätt till stöd för att kunna uttrycka sin mening och åsikt. Stödet ska vara anpassat efter elevens funktionsnedsättning och ålder. Personalen i skolan behöver också få tillgång till utbildning för att kunna ge detta stöd på bästa sätt. 

Skolan ska se till att det finns forum där eleverna kan komma till tals och ge varje barn en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Alla elever ska få ha inflytande över sin utbildning och få bidra med erfarenheter i skolans kvalitetsarbete. De ska också få information i frågor som rör dem på ett sätt som de kan ta till sig. Elever med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga och inkluderade i både skola och samhälle och ges lika möjligheter som andra barn.

Ett exempel kan vara att arbeta med att göra aktiva val av rastaktivitet, att eleverna med hjälp av en samtalsmatta eller en lärplatta får vara med och tycka till om sin lärmiljö och att utvärdera sin undervisning. Det är också viktigt att träna eleverna i att använda verktygen och att göra det så tidigt som möjligt.

Om tillgänglig lärmiljö

Alla elever har rätt till en tillgänglig lärmiljö. Ordet tillgänglig betyder i detta sammanhang att miljön och undervisningen utgår från elevernas behov. Tillgänglig lärmiljö handlar både om hur den fysiska miljön ser ut och på vilket sätt undervisningen sker. Tillgänglig lärmiljö betyder också att elever ska känna sig delaktiga, det vill säga känna att de kan påverka hur de har det i skolan.

Se filmerna

Alternativ och kompletterande kommunikation i gymnasiesärskolans lärmiljö. Del 1: Rundvandring

Filmen visar hur lärmiljöerna kan göras mer tillgängliga för elever på individuella programmet, till exempel med digitala verktyg som fungerar med ögonstyrning. Vi besöker motorikrum, klassrum och kafeteria på Sundsta-Älvkullegymnaiset. Filmen är undertextad. Speltid 15 minuter.

Filmen visar hur lärmiljöerna kan göras mer tillgängliga för elever på individuella programmet, till exempel med digitala verktyg som fungerar med ögonstyrning. Vi besöker motorikrum, klassrum och kafeteria på Sundsta-Älvkullegymnaiset. Filmen är undertextad. Speltid 15 minuter.

Filmen visar hur lärmiljöerna kan göras mer tillgängliga för elever på individuella programmet, till exempel med digitala verktyg som fungerar med ögonstyrning. Vi besöker motorikrum, klassrum och kafeteria på Sundsta-Älvkullegymnaiset. Filmen är undertextad. Speltid 15 minuter.

Alternativ och kompletterande kommunikation i gymnasiesärskolans lärmiljö. Del 2: Intervju

Kommunikationspedagog Jessica Eriksson berättar mer om hur Sundsta-Älvkullegymnasiet arbetar med AKK i lärmiljöerna. Hon beskriver hur AKK kan främja elevernas kommunikation och utveckling och vad som har varit framgångsrikt i skolans arbetssätt. Filmen är undertextad. Speltid 6 minuter.

Kommunikationspedagog Jessica Eriksson berättar mer om hur Sundsta-Älvkullegymnasiet arbetar med AKK i lärmiljöerna. Hon beskriver hur AKK kan främja elevernas kommunikation och utveckling och vad som har varit framgångsrikt i skolans arbetssätt. Filmen är undertextad. Speltid 6 minuter.

Ett inkluderande fritidshem

Svartedalsskolans fritidshem planerar undervisningen så att alla elever från grundskolan och grundsärskolan kan känna sig trygga och delta i aktiviteterna. Filmen är undertextad. Speltid 6.30 minuter.

Digitala verktyg – ett komplement i lärmiljön

I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.

Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Filmen är undertextad. Speltid 8.20 minuter.

I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.

Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Filmen är undertextad. Speltid 8.20 minuter.

I filmen får vi möta Alvin som har medfödd dövblindhet och hans lärare Margaretha. Den visar hur ett fotbad eller en fläkt kan fungera tillsammans med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare berättar om vad forskningen säger om digitala verktyg och ger exempel på hur olika typer av teknik kan användas i olika lärmiljöer.

Filmen vill inspirera till hur man pedagogiskt kan använda och göra digitala verktyg tillgängliga för barn och elever med medfödd dövblindhet. Filmen är undertextad. Speltid 8.20 minuter.

Läs texterna

Läs om vad pedagogisk, social och fysisk tillgänglighet kan innebära i undervisningen inom ämnesområden.

Vad betyder begreppet tillgängliga lärmiljöer? Bilden på den här sidan ger ett enkelt exempel. Det visar en del av en hinderbana där samma balansövning kan genomföras på tre olika sätt. Eleverna kan antingen gå slalom mellan koner, hoppa på plintar eller balansera på ett hopprep på golvet. Exemplet syftar till att visa hur ökad tillgänglighet går hand i hand med ökad delaktighet.

Bilden visar en hinderbana med tre olika alternativa vägar.

Pedagogisk tillgänglighet

Pedagogisk tillgänglighet hör ihop med vilka förhållningssätt som lärare och andra runt eleverna har. Tror vi att eleverna kan lära sig nya saker och utvecklas? Vad kan vi i så fall göra för att främja det och visa varje elev vägen framåt?

En utgångspunkt för pedagogisk tillgänglighet är valet av undervisningsstrategier. Det kan du läsa mer om i texten nedan, som bland annat handlar om en lärare som testade olika strategier i sitt klassrum och såg sina elever växa med ansvaret:

Undervisningsstrategier för elever som läser ämnesområden

Social tillgänglighet

Social tillgänglighet handlar bland annat om att planera och genomföra aktiviteter som är tillgängliga för eleverna. Det innebär också att skapa tillfällen då eleverna kan uppfatta varandras perspektiv och få stöd att förstå sociala sammanhang.

Ta del av texten:

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan, stödmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Läs om delaktighetsmodellen på sidorna 11–13 och om de sex aspekterna på delaktighet på sidorna 15–29.

Fysisk tillgänglighet

Den fysiska miljöns utformning ska ge stöd till elevernas olika behov vid inlärning. Både inomhuslokaler och utemiljö påverkar kommunikation, social samvaro och välbefinnande

Ta del av texterna:

Checklistor

I Checklista för tillgängliga lärmiljöer utomhus finns exempel på sådant som skolan kan behöva se över i utomhusmiljön för att underlätta för elever med olika funktionsnedsättningar.

Tips! I Studiepaket dubbla läroplaner finns en lista som sammanfattar framgångsfaktorer i undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Reflektionsfrågor

  • Vad är syftet med att utmana eleverna till att lära tillsammans?
  • Vad är utmaningarna med att låta eleverna lära tillsammans?
  • När får eleverna uttrycka sin mening? Hur kan ni ge eleverna utökade möjligheter att komma till tals?
  • Vad tog ni med er ifrån filmerna ifrån Sundsta-Älvkullegymnasiet och Svartedalsskolan? Hur kan ni utveckla elevernas inkludering och delaktighet i skolans och fritidshemmets olika miljöer?

Uppgift

Gör en rundvandring på er skolgård eller en annan utomhusmiljö som ni vistas i ofta. Undersök platsen utifrån punkterna i checklistan. Hitta ett eller flera områden som ni enkelt kan göra mer tillgängliga för era elever. Det kan till exempel handla om att ta fram ett laminerat bildstöd för en utomhusaktivitet, som i filmen från Sundsta-Älvkulle-gymnasiet, eller att måla något med en accentfärg, som i fotografiet nedan.

Publicerat tisdag 20 september 2022