Illustration av tre vuxna som sitter vid ett bord. Två sitter på stolar. En sitter i rullstol.

Dialog med vårdnadshavare

Att samarbeta med vård­nads­­havare är ett av skolans uppdrag och detta är särskilt viktigt när eleven kan vara i behov av särskilt stöd. Som nyanländ vårdnadshavare kan det emellertid finnas språkliga hinder i samarbetet med skolan. Det kan också vara svårt att förstå skolans verksamhet och vilken roll man som vårdnadshavare förväntas ha.

Samverkan och information

Enligt skollagen ska elever och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i processen att utarbeta ett åtgärdsprogram. Nyanlända vårdnads­havare kan emellertid behöva extra inform­ation från skolan på sitt eget språk och utifrån sin förför­ståelse för att kunna vara delaktiga i processen. Skolverket har information om den svenska skolan på sin webbplats. Även på webbplatsen Information om Sverige finns texter om det svenska skolsystemet för personer som är nya i Sverige. Sidorna går att läsa på flera olika språk.

Det är också viktigt att vårdnadshavarens erfarenheter av barnets behov kommer fram i samarbetet. Därutöver måste eleven få möjlighet att vara delaktig i processen.

Olika syn på funktionsnedsättning

En del nyanlända elever har kognitiva eller fysiska funktions­nedsätt­ningar sedan födseln. Andra har en nyförvärvad eller nyligen upptäckt funktions­nedsättning. Vissa har levt i krig och fattigdom och många har varit på flykt. Krigs­skador eller trauman kan i sig leda till funktionsned­sättningar och tillgången på läkarvård, rehabilitering och habilitering kan ha varit begränsad under barnets uppväxt. Elevens och vårdnadshavarens kunskap och medvetenheten om funktions­nedsättningen kan alltså variera stort. Synen på, och bedömningen av, vad som utgör en funktionsned­sättning kan också skilja sig åt mellan länder och även mellan individer.

Om skolan rekommenderar att barnet bör utredas för en eventuell diagnos kan det vara bra att förklara hur till exempel vård­centralen eller logoped­mottagningen fungerar och vad nyttan blir av ett besök där.

Förklara skoltypiska begrepp

I dialogen med vårdnadshavare kan skolans medarbetare fylla skoltypiska begrepp med innehåll. Vårdnads­havaren kan behöva en förklaring på vad olika professioner gör i relation till hens son eller dotter. Till exempel kan det vara nödvändigt att berätta hur yrkesroller som logoped, mentor, resurslärare, specialpedagog eller studie- och yrkesvägledare arbetar på den aktuella skolan. Vårdnadshavarna kan även behöva en förklaring av hur skolan organi­serar sitt arbete med åtgärds­program och särskilt stöd. Nedan finns en lista över skoltypiska begrepp som kan komma upp i samtal om särskilt stöd, och hur de kan förklaras. Begreppen står i bokstavsordning. Läs också temat Samverkan med tolk. Där finns exempel på hur bildstöd kan underlätta kommunikationen.

 

Barn- och ungdomshabiliteringen ska ge råd, stöd och behandling till barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer. Den förkortas BUH.

Barn- och ungdomspsykiatrin är till för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatriskt stöd eller vård. Den förkortas BUP.

Den samlade elevhälsan har ett gemensamt uppdrag som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elev­hälsan består av ett tvärprofessionellt team som samverkar med lärare och skolledning. Elevhälsan kallas ofta för "elevhälsoteam" eller "EHT".

Elevhälsans medicinska insats utförs av skolsköterska och skolläkare. Elever ska erbjudas hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Vid behov får eleverna även anlita elevhälsans medicinska insatser för enklare sjukvård. Uppdrag Psykisk Hälsa har gjort en informationsfilm om elevhälsans hälsobesök. Filmen finns på svenska, arabiska, somaliska, engelska och romani.

Elevhälsans psykologiska insats utförs av skolpsykolog.

Elevhälsans psykosociala insats utförs vanligen av skolkurator.

Elevhälsans specialpedagogiska insats syftar inte på en särskild yrkeskategori utan kan utföras av till exempel specialpedagog, speciallärare eller en rektor med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan.

Även andra yrkeskategorier kan ingå i elevhälsan som till exempel arbetsterapeut, logoped, socialpedagog, studie- och yrkesvägledare och talpedagog.

Extra anpassningar utgår från den individuella elevens behov. Det är sådant stöd som kan ges inom den ordinarie undervisningen.

Fritidshemmet är till för barn 6 – 13 år och har öppet efter skoldagen och under de flesta lov. Fritids­hemmet ska bidra till elevernas lärande och gör det möjligt för föräldrarna att vara på sitt arbete. Ofta erbjuds barn i årskurs 4 – 5 öppen fritidsverksamhet.

Hjälpmedel kan till exempel vara en hörapparat, planeringsstöd eller en rullstol. Det kan också vara digitalt stöd. Hjälpmedlet ska göra personen mer självständig i sina studier och sitt liv.

I betygsfria årskurser ska varje elev få en skriftlig individuell utvecklingsplan, en så kallad IUP, i anslutning till ett av elevens utvecklingssamtal. Denna plan ska vara levande under hela året och följas upp löpande.

All personal som får veta att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolan eller på fritidshemmet är skyldig att anmäla det till rektorn. Skolan upprättar då en kränkningsanmälan.

LSS är en lag. Förkortningen LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I lagen står det att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra.

Läroplanen är en förordning som regeringen har utfärdat. Den beskriver skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer för arbetet i skolan.

En remiss innehåller information om vad personen behöver för vård som till exempel en bedömning, undersökning eller behandling. Remissen gör att eleven kan få komma till en annan specialist.

Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscenter erbjuder specialpedagogisk utredning kring elever med synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättning, grav språk­störning, dövhet eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), dövblindhet eller kombinerad syn- och hörselnedsättning.

Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare kan till exempel ge stöd till skolor om anpassningar och tillgänglighets­lösningar för elever med funktionsnedsättning.

SIP är en förkortning av Samordnad Individuell Plan. Den som har behov av stöd från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan få en samordnad plan.

Socialtjänsten består av vård, äldreomsorg, stöd till missbrukare, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och även individ- och familjeomsorg.

Skolans styrdokument är de specifika regler som gäller för skolans verksamhet. Styrdokumenten är skollagen, förordningar, läroplanerna och kursplanerna.

Särskilt stöd är omfattande och varaktiga insatser av mer ingripande karaktär som lärare och övrig skolpersonal vanligtvis inte kan göra inom ramarna för den vanliga undervisningen. Skolan måste göra en utredning för att ta reda på vilket särskilt stöd som eleven behöver. Skolan dokumenterar det särskilda stödet i ett åtgärdsprogram.

Eleven, elevens vårdnadshavare och läraren ska ha ett utvecklingssamtal minst en gång per termin (i förskoleklass en gång per år). Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav.

Vårdbidrag är ett stöd för föräldrar som behöver vårda ett barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Vårdbidraget betalas ut av Försäkringskassan.

Skolans värdegrund omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet ska pågå hela tiden i skolan.

På en återgivning berättar den som har gjort en utredning vad utredningen har gett för resultat.

Ett åtgärdsprogram är en beskrivning av vilket särskilt stöd som skolan kommer att ge till eleven.

Reflektionsfrågor – dialog med vårdnadshavare

  • Hur skapar ni i er verksamhet förutsättningar för en god dialog med nyanlända vårdnadshavare?

Vill du veta mer?

Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare, Skolverket

Samarbete med föräldrar främjar nyanländas lärande, Skolverket

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder veta, Skolverket
Skriften finns på olika språk.

Publicerat tisdag 3 juli 2018 Granskat måndag 17 september 2018