Elever med rätt att ta tid på sig

Förra läsåret gick drygt 12 000 elever i grundsärskolan. Det är cirka en procent av alla elever som går i den obligatoriska skolan. Samma läsår gick cirka 6 300 elever i gymnasiesärskolan.

Therese Lindahl är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och har arbetat länge som lärare i särskolan. Hon vet hur betydelsefull elevhälsan är för dessa elever.

– Ofta är det så att vårdnadshavarna går in och stödjer och hjälper eleverna väldigt mycket. Men eleverna behöver ett privatliv där föräldrarna inte kan se allt. Och då måste de få gå till kuratorn eller skolsköterskan själva.

Hon har erfarenhet av att en del föräldrar väljer bort samarbetet med elevhälsan eftersom eleverna redan har så många vårdkontakter utanför skolan. Men då missar föräldrarna enligt henne den viktiga pusselbit som handlar om elevernas delaktighet och självständighet.

– Då behöver skolan jobba med att informera vårdnadshavaren om att det här är viktigt för individen, för att bli en självständig person och för elevens fortsatta liv.

När en skola misstänker att en elev har en intellektuell funktionsnedsättning görs en omfattande utredning. Syftet är att slå fast att elevens svårigheter beror på funktionsnedsättningen och inte har andra orsaker.

När utredningen är klar behöver båda elevens vårdnadshavare godkänna att eleven börjar i grundsärskolan. För föräldrarna kan det ta lång tid att acceptera att deras barn inte kan gå i grundskolan, berättar Therese Lindahl.

– Det är ett sorgearbete. Man gör ofta anpassningar i grundskolan länge, men vårdnadshavarna tycker ofta att anpassningarna inte är tillräckligt bra.

Många föräldrar upplever att det är värdefullt att få prata med elevhälsan om hur de upplever den här situationen, säger hon.

– Det är en jätteviktig roll som till exempel skolkurator att kunna prata om den här stora sorgen att det inte blev som jag tänkt mig. Att man kan få prata och diskutera och inte behöver gå till läraren i klassen och blotta sig.

Även om elevhälsan är viktig för särskolans elever har Therese Lindahl erfarenhet av att också deras lärare ibland väljer bort samarbetet med elevhälsan. Då handlar det ofta om att de upplever att elevhälsan inte har tillräckligt med tid för att hinna möta eleverna. Det kan också handla om att de tycker att elevhälsan saknar tillräckliga kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning. 

– Jag ser ibland på grundsärskolor som ligger intill grundskolor att personalen säger att vi sköter det här själva. De kommer inte på elevhälsoteamets möten på samma sätt. Skolsköterskan undrar också hur hon ska kunna prata med de här eleverna.

Det är förståeligt att det kan finnas en osäkerhet från båda parter, konstaterar Therese Lindahl.

– Men i skolans styrdokument är det tydligt uttryckt att elevhälsans förebyggande och främjande arbete gäller alla.

I mötet med elever i grundsärskolan är några saker extra viktiga att tänka på, säger Therese Lindahl. En av dem handlar om att ha tillräckligt gott om tid.

– Tiden är otroligt viktig. Man kan inte som skolsköterska eller kurator tänka att det här samtalet tar en kvart. Man behöver mer tid på sig. Eleverna har rättigheter som människor att kunna ta tid på sig.

Elevhälsan behöver också vara medveten om att eleverna ofta anstränger sig för att göra rätt och vara till lags vid ett första möte. Det kan göra det svårt att hinna få tillräcklig kontakt och information.

– På en fråga om hur eleven mår kanske hon eller han svarar ’bra’ de första fyra gångerna. Men när man frågar den femte gången kanske man får ett negativt svar. Då har eleven pratat med samma person tillräckligt många gånger för att våga säga hur det är.

Therese Lindahl rekommenderar att elevhälsan vid en första kontakt besöker eleverna i klassrummet och pratar med dem i lugn och ro. Det kan enligt henne vara en förutsättning för att de senare ska våga gå själva till skolsköterskan eller kuratorn.

Medarbetarna behöver också kunskap om hur de kan kommunicera med eleverna på ett bra sätt. Habiliteringen i Region Stockholm har spelat in ett antal filmer där elever i särskolan berättar om sin egen funktionsnedsättning.

– Det kan vara en bra fortbildning att se sådana filmer. Det är viktigt att inte göra misstaget att börja prata med elevens assistent.

Bildstöd är ett bra hjälpmedel för många elever med intellektuell funktionsnedsättning. På vissa skolor använder elevhälsan hälsoenkäter med bildstöd. Det är värdefullt för att få elever i särskolan att kommunicera omkring hur de mår, säger Therese Lindahl.

– Vi brukar prata om att bredda basen i skolan. Mycket av det som hjälper elever med intellektuell funktionsnedsättning, till exempel bildstöd, hjälper även elever med språkstörning och autism.

De flesta elever i särskolan går i en klass med andra särskoleelever. Men en del läser integrerade i en grundskoleklass. Det innebär att de går i en grundskola, men läser enligt särskolans läroplan. Förra läsåret var cirka 1 500 elever integrerade i grundskolan.

När en skola har integrerade elever ställer det stora krav på elevhälsan att leva upp till skollagens skrivningar om att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, konstaterar Therese Lindahl.

Det finns en problematik framför allt när eleverna kommer upp på högstadiet. I årskurserna 7–9 kan situationen bli väldigt svår för de här eleverna. Det ställer krav på elevhälsan att skapa en skolmiljö som fungerar för alla.

På högstadiet behöver eleverna ofta växla mellan olika klassrum och lärare under en dag. Samtidigt blir det sociala samspelet mellan kamraterna mer komplext. Det finns också fler miljöer i skolan där eleverna kan råka illa ut. Har man integrerade elever måste elevhälsan jobba mycket med de gemensamma ytorna.

– Det kan bli otäckt vid ett pingisbord som står undanskymt. Kan eleverna bli utnyttjade? Om det finns en kiosk, finns det personal där om man ska handla själv?

Elevhälsan har också en viktig roll för att stödja eleverna i att kommunicera med vårdpersonal om sitt eget mående. Här har skolsköterskan en betydelsefull roll, säger Therese Lindahl. Hon kan träna eleverna i att berätta om sin egen hälsa i en lugn och trygg miljö. Det är kunskap som de sedan har stor nytta av under resten av livet.

Finns det något du önskar vad gäller elevhälsans arbete med elever i särskolan?

– Jag skulle önska att ännu fler i elevhälsan förstår hur viktigt det är att man breddar basen i skolan. Då kan man möta ännu fler elever och desto bättre kan ens arbete bli.

Text: Anna Grettve