Hannas avhandling ”Tidiga interventioner i läsning och matematik” visar hur specifika träningsprogram kan förbättra elevers grundläggande färdigheter redan i lågstadiet. Hon utvecklade två interventionsprogram som innebar att elever i årskurs två, utöver klassrumsundervisningen, under nio veckor fick en intensiv och individuell träning. Totalt 753 elever deltog i studien. Alla elever screenades under vårterminen i årskurs 1 och de som visade låga resultat på matematik eller läs- och stavningsuppgifter fördelades slumpmässigt till interventions- och kontrollgrupper för matematik respektive läsning. Interventionsgrupperna fick intensiv träning i läsning eller matematik, medan kontrollgruppen fick skolans ordinarie undervisning. Efter 36 lektioner visade resultaten signifikanta förbättringar för de elever som fick intensiv träning. 

– Slutsatsen som vi drar i den här studien är att elevers läs- och matematikfärdigheter kan öka avsevärt med hjälp av en tidsmässigt begränsad intervention. Med de här undervisningsprogrammen kan specialpedagoger och speciallärare få fler utvärderade verktyg att tidigt hjälpa barn med matematik- eller läs- och skrivsvårigheter, säger Hanna.

Vetenskapligt beprövade verktyg 

Intresset för ämnet förklaras av att Hanna är utbildad logoped med erfarenhet från logopedmottagning och elevhälsa. Hon har tidigare jobbat med läs- och skrivutredningar så det föll sig naturligt att gå en forskarskola som var inriktad på tidiga interventioner. 

– För min del bottnar det mycket i praktiska erfarenheter av att arbeta i skolan tillsammans med speciallärare och specialpedagoger, och i upplevelsen av att vi inte har så många konkreta verktyg för specialundervisning som är utvärderade av forskning, säger Hanna. 

Därför var det just konkreta undervisningsupplägg som Hanna ville ta fram, utveckla och testa. Läsprogrammet utformade hon själv medan matematikprogrammet är en utveckling av ett befintligt material som utvärderats i förskoleklass. Fokus för undervisningen var att stärka ljud- och bokstavssambandet, sammanljudningsteknik och ordigenkänning respektive taluppfattning och grundläggande räknefärdigheter. Båda uppläggen innehöll explicita instruktioner och genomfördes av lärare eller speciallärare. Som metod för sin avhandling har hon valt något så ovanligt som en kvantitativ metod, då de flesta studier inom fältet är kvalitativa. 

– Svensk forskning inom det pedagogiska området bedrivs sällan med randomiserad kontrollerad studiedesign, det finns ju många anledningar till det, kanske för att det är för komplicerat och resurskrävande att göra den här typen av upplägg, eller att man är orolig för att kontrollgruppen ska bli utan stöttning. Men gör man det på det sätt som vi gjorde så kan man faktiskt ro det i land och ingen behöver bli utan pedagogisk stöttning. Och då har vi goda förutsättningar att visa på sambandet mellan orsak och verkan och det är lite nytt inom det specialpedagogiska fältet i Sverige.

Viktigt med evidensbaserade metoder

Resultaten i studien var inte överraskande i sig, för när man sätter in en intensiv läs- eller matematikinsats kan man förvänta sig att se positiva resultat, säger Hanna. Det intressanta för henne var att göra det på riktigt i stället för att bara anta att det är så, samt att ta fram material som kan tillämpas i specialundervisningen. Hon hade en tydlig hypotes om vad som kunde hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter mot bakgrund av befintlig forskning samtidigt som det fanns väldigt lite interventionsforskning om ämnet i en svensk kontext. Därför kändes avhandlingen både viktig och relevant. I dagens samhälle finns det höga krav på att det som görs i skolan ska vila på beprövad vetenskap och därför blir det extra viktigt med evidensbaserade metoder: 

– Det är oerhört angeläget att vi har forskning som utifrån svenska förhållanden visar vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det är en stor anledning till varför den här typen av forskning behövs.

Fokus på de yngsta skoleleverna

En annan aktuell aspekt som gör den här forskningen angelägen är att studien har genomförts med fokus på lågstadieelever, det vill säga de yngsta skolbarnen: 

– Idag finns det vissa utmaningar kring ”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser”, därför finns det extra skäl att försöka att ge speciallärarna verktyg som bottnar i evidensbaserade undervisningsupplägg. Förebyggande insatser är väldigt viktiga, så att man kan fånga upp eleverna tidigt. 

Vägen framåt

Själva arbetet med avhandlingen har väckt många idéer inför fortsatt forskning och fördjupning. Hanna har flera tankar om vad som skulle kunna vara intressant att ta reda på i framtiden och hur man skulle kunna utveckla en förlängning av själva undervisningsprogrammen. Vid en uppföljning efter ett år framkom att effekterna av intensivträningen avtog, något som sker, även enligt tidigare studier: 

– Det skulle vara givande att se om en understödjande insats efter den intensiva träningen kan hjälpa till att bibehålla resultaten, säger Hanna. 

Hon föreslår också att framtida studier kan undersöka om träningen kan genomföras i grupp eller par, samt justera antalet lektioner. 

– Sådant skulle vara intressant att ta reda på. Men målet nu är att i första hand publicera materialet för läsintervention på webben, så att fler skolor kan ta del av det, tillägger hon.