Inledning

I tidigare forskning har sådana dilemman bland annat beskrivits i relation till för- och nackdelar med identifikation av elever i stödbehov eller huruvida kompensation eller deltagande ska vara huvudprincip för undervisning av elever i behov av stöd. Men eftersom sådana dilemman utgörs av konflikter mellan olika värden och mål kan de inte lösas slutgiltigt utan behöver omförhandlas kontinuerligt och hanteras av utbildningssystem, skolor och lärare.

För att utforska hur dilemman ser ut i praktiken undersöker studien hur lärare, speciallärare och specialpedagoger i grundskolan uppfattar och hanterar målkonflikter i undervisningen av elever med olika behov.

Så här gjorde forskarna

Det empiriska materialet består av intervjuer som genomfördes under hösten 2021 och våren 2022 med totalt åtta ämneslärare, två speciallärare och två specialpedagoger, anställda på tre högstadieskolor i Mellansverige. Skolorna som deltog i studien var alla kommunala men var olika stora och låg på olika platser.

På var och en av skolorna intervjuades fyra personer varav minst en speciallärare eller specialpedagog för att få variation på professionella perspektiv. Intervjuerna var konstruerade för att utforska de professionellas erfarenheter av att enskilt och tillsammans med andra undervisa elever med olika behov samt deras beskrivningar av hur detta arbete är organiserat på de skolor där de arbetar.

Intervjuerna analyserades tematiskt med fokus på spänningar och målkonflikter för att identifiera dilemman i intervjupersonernas arbeten. Dessutom analyserades intervjupersonernas beskrivningar av hur de själva och andra engagerar sig i spänningar och målkonflikter för att få syn på likheter och skillnader i deras sätt att hantera dilemman. 

Det här kom forskarna fram till

Fyra dilemman identifierades i analysen: 

1. Gynnas elever i behov av stöd bäst av specialpedagogiska eller ordinarie undervisningsmiljöer?
2. Behöver lärare styrning eller flexibilitet i sitt arbete med att anpassa undervisning efter elevers olika behov?
3. Hur ska måluppfyllelse vägas mot elevers olika behov?
4. Hur ska lärare prioritera mellan enskilda elever i behov av stöd och resten av elevgruppen?

Dilemma 1 och 2 beskrevs som hanterade på en central nivå i den lokala skolorganisationen. I samtliga tre skolor förekom undervisning i mindre grupper. Men elevers olika behov förväntades i huvudsak hanteras av lärare i det gemensamma klassrummet. Därför hade alla skolorna etablerade rutiner och formaliseringar av lärares ordinarie undervisning.

De bestod exempelvis av generella extra anpassningar för specifika elever som förväntades genomföras i samtliga ämnen eller standardiserade sätt för att starta lektioner så att undervisningen blev tydligare och mer tillgänglig. Speciallärare och specialpedagoger diskuterade implementering av sådana procedurer ur ett strategiskt perspektiv.

Ämneslärarna var generellt positivt inställda till riktlinjer och regleringar för undervisningen, men beskrev också att de ibland avvek från riktlinjerna. Det kunde till exempel handla om riktlinjer som hämmade kreativiteten eller att de extra anpassningar som beslutats för specifika elever inte var lämpliga för ämnet.

Dilemma 3 och 4 hanterades av lärare inom ramen för klassrumsundervisningen. Studien ger exempel på flera olika kreativa sätt att ta sig an dessa dilemman som nivågrupperingar, anpassat material eller repetitioner, visualiseringar och olika aktiviteter för att tillgängliggöra undervisningen för alla elever.

De prioriteringar som lärarna behövde göra för att hantera dessa dilemman begränsades av stora klasser, en tung undervisningsbörda och en press att få alla elever att nå målen för godkänt betyg. Studien visar dessutom hur lärares sätt att uppfatta och hantera dilemman även formas av regleringar och riktlinjer. Framför allt verkade lärare i praktisk-estetiska ämnen ha större utrymme att utforma sin undervisning självständigt och hantera dilemman genom olika former av individuella anpassningar.

Så kan du förstå och använda forskningen

Genom att rikta blicken mot dilemman i undervisningen av elever med olika behov visar studien på komplexiteten i detta uppdrag. Studien betonar vikten av att verksamma på olika nivåer inom utbildningssystemet tar hänsyn till sådana mål- och värdekonflikter i konsekvensanalyser, adekvata förutsättningar för undervisning och att de undviker att hantera dilemman oreflekterat. Därför kan studien vara intressant för utbildningspolitiker, skolledare, lärare, speciallärare, specialpedagoger och andra aktörer i skolan.