Undervisning för elever som är döva har funnits i Vänersborg sedan 1877. Det fanns en dövskola på Nya Varvet i Göteborg, men den lades ner då Vänersborgs Stadsfullmäktige kunde erbjuda gratis mark till att bygga en regional dövskola i det dåvarande så kallade fjärde dövstumsdistriktet. Då startade skolan, som då kallades Elfsborgs läns döfstumskola, med 10 elever i Villa Augusta (Doktorsvillan) i Vänersborg. Det var den 16 april 1877.
Efter Villa Augusta flyttade man runt i olika lokaler i Vänersborg. Vänerskolans nuvarande byggnad blev klar 1895 men invigdes den 12 september 1896. På den tiden var byggnaden ett internat med sovsalar och kallades därför Internatet (sedermera A-skolan).
Pojkarna sov i den nuvarande aulan och flickorna sov i salar under aulan. I aulakorridoren och i korridoren under aulakorridoren fanns tvättställ så att de som sov på skolan tvättade sig där på morgonen. Nuvarande NO-salar användes till tvagning av eleverna i badkar.
I nuvarande Vänerskolans källare fanns ett eget bageri för att baka till elever och dess personal, där det nu är förråd. Mittemot dåvarande bageriet fanns tvätteriet. Där finns än idag en tvättstuga.
I nuvarande ITV-korridoren fanns den administrativa personalen. I nuvarande ITV-studion fanns sjukstugan. Eleverna fick stå i kö i stentrappan upp till nuvarande ITV-studio för att vänta på undersökning och eventuell spruta av skolsköterskan.
I sjukstugan fick elever som blev sjuka vistas och där fanns också sängar för dem. De sjuka eleverna stod vid fönstren i sjukstugan och tecknade med sina kompisar som var ute på rast nere på skolgården.
På skolgården fanns det för länge sedan en kolbod. Där förvarades kol till uppvärmningen. Från kolboden som sedan revs har man tagit till vara på trä från dess väggar och snickrat ihop ett stort konferensbord som nu finns i teckenspråksföreningens lokaler på Hörnet. Ovanför glasskåpen i Vänerskolans konferenssal finns det snickerier från kolboden.
Skolköket fanns på första våningen i nuvarande klassrum som vetter in mot skolgården. Mittemot, i de klassrum som vetter ut mot Edsgatan, fanns personalmatsalen.
Det gamla rektorsrummet med stuckatur i taket och ett bankvalv används nu till lärararbetsrum. rummet mittemot, som kallas Fyrkanten, var tidigare konferensrum.
På skolgården fanns även ett externat (sedermera B-skolan) med skolrum och gymnastiksal med mera. Numera är det Kunskapsförbundet Väst som bedriver verksamhet i den byggnaden.
På 1890-talet delades eleverna upp enligt följande:
A- och B-eleverna undervisades först i externatet (sedermera B-skolan). När elevantalet växte undervisades de både i A-skolan (internatet) och B-skolan.
C-skolan låg en bit ifrån nuvarande Vänerskolan på Torpavägen 1B. Där fick C- och D-eleverna, de så kallade svagbegåvade och sinnesslöa eleverna. På C-skolan fanns, förutom de svagbegåvade eleverna, även överåriga elever som var döva.
Under 12 år hade Fredrik Nordin tjänstgjort som föreståndare och lärare i Skara för överåriga elever som var döva i Skara. När Nordin blev rektor i Vänersborg 1891 så flyttades den verksamheten till C-skolan i Vänersborg. På C-skolan undervisades eleverna i skriv- och teckenmetoden. C-skolan var beläget en bit ifrån eftersom man trodde att svagbegåvning och teckenspråk skulle smitta.
På 1930-talet blev C-skolan en hantverksskola (sedermera fortsättningsskola) för pojkar. Där fick eleverna utbildning i de tre S-yrkena (snickeri, skrädderi och skomakeri) samt bokbinderi.
Evert Lundqvist var Vänerskolans rektor år 1951-1975. Under den tiden uppmärksammades frågan om yrkesval mer än tidigare. Den ökande industrialiseringen ställde krav på helt nya yrkeskunskaper. Hantverksyrkena var inte längre allenarådande. Rektor Lundqvist var framsynt nog att förstå, att döva behövde få chansen att utbilda sig inom nya yrken för att ha möjlighet att försörja sig. När den gymnasiala utbildningen i vårt land omorganiserades övergick verksamheten vid fortsättningsskolan i Vänersborg till Örebro. I och med utgången av läsåret 1970/71 lämnade den sista eleven fortsättningsskolan i Vänersborg.
När de inackorderade eleverna kom till skolan på höstterminen fick de ta av sig sina privata kläder och lägga dem i en påse, och därefter ta på sig skolkläderna som syddes upp av skolans egna sömmerska. Varje elev hade sitt nummer som syddes fast på kläderna. När terminen var slut vid jultid och det var dags att åka hem över julledigheten fick eleverna ta på sig sina privata kläder som de då ofta hade vuxit ur. En del av dessa uppsydda skolkläder finns sparade uppe i skolans teaterförrådd.
På 1950-talet förändrades synen på elevernas boende. De skulle som alla andra barn ha sitt boende och sin skola åtskilda. 1953-1954 byggdes det två elevhem på skolgården: Hörnet och Sörgården. Därefter byggdes ytterligare två elevhem på skolgården, Storstugan och Trollebo, som invigdes 1963. När rektor Ingvar Landstedt tillträdde rektorstjänsten 1975 påbörjade han avvecklingen av elevhemsboendet på Vänerskoleområdet och började istället arbetet med att flytta ut eleverna till olika elevhem en bit ifrån skolan.
Skolan har haft flera namn under åren, bland annat Fjärde dövstumskoldistriktets skola i Vänersborg, Fjärde distriktets dövstumskola och hantverksskola i Vänersborg, Distriktsskolan i Vänersborg för döva och den därmed förenade Fortsättningsskolan. Namnet Vänerskolan fick skolan 1965.
De flesta eleverna bodde på skolan, några var inackorderade i staden. Eleverna skrevs in vartannat år. Eleverna omgavs under åren av många hängivna lärare och viktig övrig personal såsom skötare, kuratorer och psykologer, husfäder, husmödrar, sömmerskor, tekniker, fritidsledare, vaktmästare och chaufförer, sjuksköterskor, läkare och kanslipersonal. Vänerskolan blev som en stor familj och en särskild Vänerskoleanda växte fram.
Som första skola i Sverige för personer som var döva anställde Vänerskolan en hörselingenjör, Filip Roberg 1962. Han inrättade ett hörsellaboratorium för utveckling av tekniska hörselhjälpmedel. Många elever gladdes åt hans uppfinningar. Ofta var de dekorerade med djur i glada färger.
Eleverna fick bärbara hörapparater och gruppförstärkaren som kallades vomivon. Det ökade möjligheterna för eleverna att uppfatta tal.
1969 byggde Vänerskolan en egen filmstudio för att använda i undervisningen.
1981 blev äntligen det svenska teckenspråket erkänt som första språk för personer som är döva. Det gjorde undervisningen mycket lättare för både elever och lärare. Numera använder lärare och all personal svenskt teckenspråk i kontakterna med eleverna.
År 1996 totalrenoverades Vänerskolan och har sedan dess med jämna mellanrum renoverats och är idag en modern skola med anpassade lokaler för dagens undervisning för vår målgrupp.
Under sommaren 2021 påbörjades byggandet av Vänersborgs hösta hus: "Elisabeths Port". Höghuset på 15 våningar byggs i närheten av Vänerskolan. Personen Elisabeth som har fått ge namn på det nya höghuset är kopplad till Vänerskolans historia. Hon hette Elisabeth Anrep-Nordin.
Elisabeth är den första kvinna i Sverige som avlade dövlärarexamen 1877. 1879 gifter hon sig med Fredrik Nordin. I mars 1882 tar Elisabeth emot en liten flicka som är blind och döv som sin privatelev. Elisabeth är då anställd vid läroanstalten i Skara för överåriga döva, där hennes man Fredrik är föreståndare. År 1886 öppnar Elisabeth ett skolhem för blinda döva elever i Skara.
1891 blir hennes man Fredrik Nordin dövskolerektor för Vänerskolan. 1892 flyttas skolhemmet från Skara till Vänersborg och blir då "Drottning Sofias stiftelse". Under en period i början hyr skolhemmet lokaler i C-skolan av det då så kallade 4:e dövstumsdistriktet. År 1908 får man en egen skolbyggnad i Vänersborg. 1913 flyttas verksamheten till Grästorp och 1922 flyttas skolhemmet till Lund. Elisabeth fortsätter att vara föreståndare för skolhemmet fram till 1921. År 1922 blir hon rektor vid vårdanstalten i Lund för blinda men avgår samma år med pension. Numera finns skolan i Örebro och är idag Ekeskolan.
Att skolhemmet för blinda döva elever hyrde lokaler i C-skolan kan ha bidragit till den felaktiga föreställningen att undervisningen vid dövskolan i Vänersborg även var för blinda, vilket alltså inte var fallet.
Elisabeth Anrep-Nordin blir 1910 en av de första kvinnorna att väljas in i en svensk stadsfullmäktigeförsamling, då hon väljs in till stadsfullmäktige i Vänersborg.
Undervisning i taktilt teckenspråk.
Publicerat 2023-05-08
