Undervisning

• Framgångsfaktorer i undervisningen
• Förslag för att tillgängliggöra undervisningen
• Samverkan
• Reflektionsfrågor
• Vill du veta mer?

---

”Jag får post-it lappar av min lärare där han har skrivit upp vad jag ska göra på lektionen. När jag är klar med en uppgift kan jag slänga lappen. Det känns skönt för då vet jag att jag har en sak mindre att göra” 

Elis, 12 år.

Framgångsfaktorer i undervisningen

Framgångsrik undervisning kännetecknas av:

• ett tydligt syfte
• tydligt kommunicerade mål för lärandet
• att undervisningen är strukturerad och utgår ifrån elevens outtalade frågor: varför, vad, hur, när och med vem
• variation i arbetssätten
• att innehållet i undervisningen är indelat i hanterbara steg
• färdighetsträning
• samarbetsorienterat lärande utifrån individuella förutsättningar
• metakognitiva samtal, det vill säga att barn och elever får samtala om sitt lärande
• individuell återkoppling genom formativ bedömning.

De verksamheter som får kompetensutveckling av oss på SPSM bekräftar att dessa faktorer är viktiga för att undervisningen ska kunna bli tillgänglig för barn och elever med funktionsnedsättning. De tycker också att det är viktigt att både ha kunskap om pedagogiska strategier vid funktionsnedsättning och dela med sig till kollegor.

En framgångsfaktor är också att följa upp undervisningens resultat systematiskt och konsekvent, till exempel i mitten av terminen eller ett par veckor innan ett kunskapsområde ska avslutas.

Skapa ett stödjande klassrumsklimat

Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Förskolan och skolan behöver vara en trygg plats. Goda relationer och ett stödjande klassrumsklimat är avgörande för att elever ska få studiero. Elever beskriver att klassrumsklimatet påverkas positivt av att lärare: 

• skapar trygga och förlåtande lärmiljöer
• skapar relationer som bygger på ömsesidig respekt
• delar ansvaret för lärande med eleverna
• anpassar undervisningen både till gruppen och till individerna
• kommunicerar att lärande är möjligt för alla
• utformar lektioner som skapar motivation
• betonar kunskapens användande framför formella krav.

Den punkt som elever ofta lyfter fram som positiv är att lärare är förlåtande. Eleverna känner sig trygga i klassrummet när det finns regler och tydlighet samtidigt som det alltid finns möjligheter att få fler chanser att lyckas. Att lärare inte ger upp hoppet om elevernas utveckling är viktigt.

Förslag för att tillgängliggöra undervisningen 

Här har vi sammanställt förslag från Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare på hur man kan göra undervisningen tillgänglig för barn och elever med funktionsnedsättning. Förslagen är avsedda som inspiration. 

Förberedelser

Ge barn och elever förförståelse eller förberedelse vid behov. Ett exempel från förskolan är förberedelser vid högläsning, till exempel genom att visualisera innehållet eller använda drama, skapande, musik eller rörelse.

Ett exempel från skolan är att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ge dem tillgång till texter i förväg.

Skapa sammanhang

Repetera vad ni gjorde sist och hur det hänger ihop med vad ni ska göra vid det här tillfället, så att alla elever kan se sammanhanget. För vissa elever är det hjälpsamt att få det stödet efter varje paus eftersom det gör det lättare att komma igång. Det kan också vara bra att visa hur den aktuella uppgiften hänger ihop med målet för undervisningen i stort.

Ord och begrepp i kunskapsområdet

Välj ut vilka ämnesspecifika och allmänna ord och begrepp som är aktuella i kunskapsområdet. Se till att förklara eller visualisera dem, om det är möjligt.

Tidsplanering för olika moment

Hur långa bör genomgångar eller andra presentationer vara? Tänk till exempel på speltid för filmer. Hur kan du erbjuda barn och elever variation när det gäller teori och praktik, till exempel balansen mellan att lyssna och att arbeta självständigt? Hur långa pass med fokuserat arbete är lämpligt?

Reflektion och kommunikation

Planera för kommunikation. Det är särskilt viktigt att planera in tid när det finns behov av stöd i kommunikationen.

När och hur ger du barn och elever talutrymme? Hur får barn och elever tid att observera och reflektera innan de förväntas svara eller samarbeta i lärandet? Hur ser du till att alla både får möjlighet att ta in det som kommuniceras och att uttrycka sig? När det är lämpligt kan du använda arbetssätt som EPA, det vill säga att eleverna först reflekterar enskilt, därefter i par och slutligen alla tillsammans.

Energibalans

Tänk igenom hur undervisningen erbjuder variation mellan aktiviteter som kräver mycket eller lite energi, till exempel genom att lägga in rörelsepauser, återhämtning eller annan påfyllning av energi.

Stöd för att arbeta självständigt

I förskolan kan stöd för självständighet i vardagen vara till exempel att det finns bildstöd för att ta på ytterkläderna i rätt ordning. Man kan också använda inspelat ljud, till exempel en sång att tvätta händerna till.

I skolan kan man behöva erbjuda starthjälp till elever som har svårt att komma igång, till exempel genom att upprepa instruktioner individuellt. Ett annat är att erbjuda mallar, till exempel checklistor, skrivmallar eller förslag på inledning till en text. Det kan vara bra att erbjuda möjligheter att skärma av sig vid eget arbete, till exempel i form av skärmar, hörlurar eller att dela upp eleverna.

Redovisning av kunskap och återkoppling på lärandet

I skolan behöver det finnas olika sätt att få visa vad man kan. Se till att planera för bedömning och erbjud olika redovisningsformer så att du får in bedömningsbara underlag. Kom ihåg att en uppgift inte måste vara klar för att kunna bedömas.

Försök att ge elever återkoppling så snart som möjligt. Var framåtsyftande och visa hur eleven kan vidareutveckla sina förmågor. Fokusera på lärande snarare än på resultat − eleverna ska inte behöva tveka inför att visa vad de inte kan ännu.

Samverkan

Det är inget ensamarbete att möta och undervisa barn och elever med funktionsnedsättning. Lärmiljöerna blir mer likvärdiga när ni tar stöd av varandra på förskolan eller skolan och delar med er av er kunskap om barnets eller elevens behov och lärande. Det är även viktigt att dela information med vårdnadshavarna på ett sätt som främjar tillit och respekt.

I skolan kan denna samverkan också underlätta i ert bedömningsarbete. För att undervisningen ska kunna utvecklas i takt med barnet eller eleven behövs också en god samverkan med barn- och elevhälsans professioner.

Vill du veta mer?

• På SPSM.se kan du hitta stöd och råd om exempelvis tydliggörande pedagogik, rörelse och fysisk aktivitet, bedömning och betygsättning samt läs- och skrivutveckling: Undervisning, SPSM.
• Stödmaterial matematiksvårigheter.
• Studiepaket NPF.
• Studiepaket språkstörning, Grundskola, Moment 3 – Lärmiljö och språkutvecklande undervisning.
• Studiepaket språkstörning, Förskola, Moment 4 – Högläsning.
• Arbeta med språkstörning i NO-undervisningen, SPSM.
• Arbeta med språkstörning i SO-undervisningen, SPSM.
• Arbeta med språkstörning i matematikundervisningen, SPSM.
• Hirsh, Å. (2021). Relationellt ledarskap i klassrummet.