Innemiljö

• Kartläggning
• Rumsfunktioner
• Barns och elevers inflytande
• Reflektionsfrågor
• Vill du veta mer?

---

Med innemiljö menar vi lokalernas utformning, till exempel rumsstorlek och ljusinsläpp, men också möblering, färgsättning och belysning.

Innemiljön i förskolan och skolan behöver vara fysiskt tillgänglig, orienterbar och ändamålsenlig. De rum och lokaler som finns i förskolan och skolan behöver ha ett samband. Flödena i och mellan rummen behöver fungera. Alla barn och elever behöver kunna ta sig in i lokalerna och ta sig fram självständigt. De behöver även kunna vistas där och delta aktivt i det som händer under dagen. Möbler och annan inredning behöver kunna anpassas ergonomiskt för de barn och elever som ska vara i rummet, exempelvis genom höj- och sänkbara bord, stolar som ger god ergonomi och anpassningsbar belysning.

Lokalerna behöver också vara säkra och åldersanpassade. Inkluderande lek- och lärmiljöer inbjuder till delaktighet utifrån barns och elevers förutsättningar.

Kartläggning

Frågor att ta ställning till vid kartläggning av hur innemiljön fungerar i stort:

• Kan man röra sig enkelt i rummet, i korridoren eller till andra lokaler? Finns det hinder vid förflyttning som kan undanröjas?
• Finns det säkra utrymningsvägar för alla barn och elever?
• Förstår barn och elever vad de olika lokalerna ska användas till, till exempel när det finns möjlighet till olika aktiviteter i samma rum, vilket kan vara fallet i förskolan eller i fritidshemmet?
• Kan alla hitta rätt? Går det att orientera sig?
• Är inredningen säker så att olyckor kan förebyggas?
• Stödjer inredningen och möblerna de aktiviteter som är planerade?
• Är miljön ergonomiskt god och möblerad efter barnens och elevernas förutsättningar?
• Finns det platser där trängsel kan uppstå?
• Är matsalen utformad för en god måltidsupplevelse?
• Vilken teknisk utrustning finns i lokalerna? Finns det hörslingor, högtalare, mikrofoner, projektorer och interaktiva skrivtavlor när det behövs? Är utrustningen ändamålsenlig?

Rumsfunktioner

Både förskolan och skolan behöver olika rumsfunktioner. Platserna ska kunna fungera utifrån planerad verksamhet inklusive raster och fysisk aktivitet. Den fysiska lärmiljön behöver möbleras och inredas efter den planerade undervisningen och de aktiviteter som ska genomföras. Verksamheten behöver ha kunskap om hur den fysiska innemiljön kan användas för att stödja lärande och utveckling.

Rumsfunktionerna kan finnas i ett och samma rum eller på flera olika platser. Utöver behovet av specifika lokaler, exempelvis idrottshall och matsal, kan behovet av rumsfunktioner vara: 

• Presentation. Ett vanligt moment i all undervisning är att någon presenterar något för en grupp, till exempel när en lärare berättar vad som ska hända under lektionen. Då behöver rummet fungera så att alla kan ta del av det som presenteras. Det innebär att bland annat akustiken, möbleringen och den tekniska utrustningen ska stödja kommunikationen. Tänk på att det även ska fungera när barn och elever presenterar.
• Samarbete. Ett annat vanligt moment i undervisningen är att barn och elever samarbetar, till exempel i ett grupparbete. Då behöver möbleringen och utformningen av rummet underlätta för att alla i gruppen ska kunna se och höra varandra utan att bli störda.
• Produktion. Var och hur passar det att skapa, måla och skriva? Finns det anpassad plats för slöjd, naturvetenskapliga ämnen, hem- och konsumentkunskap?
• Reflektion. Var och hur kan barn och elever arbeta självständigt och få möjlighet att reflektera? Finns det avskilda platser med god ljudmiljö?
• Återhämtning. Var och hur kan barn och elever återhämta sig, så att de orkar vistas i lokalerna under hela dagen? Finns det platser som inte är till för undervisning utan för umgänge och vila från intryck?
• Rörelse. Var och hur kan barn vara fysiskt aktiva inomhus? 

Rumstemperatur och luftkvalitet

Luftkvaliteten behöver vara god i de rum där barn och elever vistas mer än tillfälligt. Verksamheten behöver kunna reglera rumstemperaturen och dämpa värmestrålning från fönster. 

Inomhusluften påverkas negativt av många faktorer. Det här är faktorer som verksamheten kan påverka:

• Bristfällig städning.
• Dofter ifrån kemikalier, parfym och mat.
• Pollen, pälsdjursallergen och rök från hår och kläder.
• Datorer och annan teknisk utrustning som binder kvalster och alstrar värme. 

Andra faktorer som påverkar luftens kvalitet är till exempel antalet personer som vistas i ett rum. Antalet behöver stämma överens med ventilationens kapacitet och andra fysiska förutsättningar i lokalen. Luftföroreningar från omgivningen påverkar också luftkvaliteten inne. 

Barns och elevers inflytande

Involvera barn och elever genom att ta reda på hur de själva uppfattar innemiljön på olika platser i förskolan eller skolan. Låt dem göra en kartläggning av tillgängligheten, exempelvis genom gåturer. Dokumentera deras tankar och idéer med hjälp av en fyrfältare för kartläggning. Planera det vidare arbetet med en fyrfältare för insatser och ge barnen och eleverna återkoppling på deras synpunkter.

• Involvera barn och elever.
• Fyrfältaren – verktyg för kartläggning och planering av insatser.

Vill du veta mer?

• Luft och ventilation, Arbetsmiljöverket.
• Säker utrymning och brandskydd, Arbetsmiljöverket.
• Frångänglighet, Boverket.
• En varierad fysisk lärmiljö skapar goda förutsättningar för alla, Boverket.
• Klassrum och gemensamma lärytor i skolan, Boverket.
• Skolans rumssamband och huvudsakliga rumsfunktioner, Boverket.

Förslag på vidare läsning

Barrett, P., Zhang, Y., Davies, F. & Barrett, L. (2015). Clever Classrooms. Summary report of the HEAD Project (Holistic Evidence and Design). Manchester: University of Salford.

Barrett, P., Treves, A., Shmis, T., Ambasz, D. & Unstinova, M. (2019). The Impact of School Infrastructure on Learning A Synthesis of the Evidence. World Bank Group. The Impact of School Infrastructure on Learning.

de Laval, S. (2018). Förskolans fysiska miljö. En kunskapsöversikt och förslag till utvärdering. Sveriges kommuner och regioner. Förskolans fysiska miljö, SKR.

de Laval, S. (Red.) (2017). Skolans nya rum. En antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur. Arkus.

de Laval, S., Frelin, A. & Grannäs, J. (2019). Skolmiljöer: utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Ifous.

Tufvesson, C. & Tufvesson, J. (2009). Bygga skolor för fler: Den fysiska lärmiljöns betydelse för elever med koncentrationssvårigheter. Svensk Byggtjänst.

Valsö, M. & Malmgren, F. (2019). Fysisk lärmiljö. Optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Studentlitteratur.

Vikingsen, K. (2020). Rum för lärande. Lärarförlaget.