Utemiljö
För att alla barn och elever ska kunna vara aktiva utomhus behöver utemiljön vara framkomlig och underlätta för självständig förflyttning. Här kan du läsa mer om en tillgänglig utemiljö.
- Självständig förflyttning
- Behoven varierar
- Förlängning av klassrummet
- Leken utomhus
- Barns och elevers inflytande
- Reflektionsfrågor
- Vill du veta mer?
En inkluderande och stödjande utemiljö bidrar till utveckling och lärande hos barn och elever. För att alla barn och elever ska kunna vara aktiva utomhus behöver utemiljön vara tillgänglig, varierad, stimulerande och åldersadekvat. Utemiljön behöver även vara säker och ge skydd för olika väderlekar.
Självständig förflyttning
För att utemiljön ska upplevas som tillgänglig och inbjuda till lek och rörelse för alla barn och elever behöver den vara framkomlig och underlätta för självständig förflyttning, inte minst när det gäller barn och elever med rörelsenedsättning eller synnedsättning. Entréer, belysning och trappor påverkar möjligheterna att ta sig fram och att vara delaktig. Tydliga visuella eller taktila ledstråk behövs också för orienterbarhet och vid förflyttning, till exempel rabatter, gräsmattor, buskar och grus. Under den mörka årstiden behöver utemiljön vara upplyst.
Behoven varierar
Utemiljön behöver precis som innemiljön stödja socialt samspel, undervisning, fysisk aktivitet och lek. Det behövs platser för rörelse och samling och för paus och återhämtning. Platserna behöver ha en åldersadekvat utformning. Utemiljön behöver utformas på olika sätt beroende på de aktiviteter som planeras så att alla barn och elever kan umgås, spela bollspel, gräva, springa eller gunga till exempel.
Förlängning av klassrummet
Utemiljön kan betraktas som en förlängning av klassrummet på två olika sätt. Dels kan utemiljöns inslag av grönska och natur vara bra för välbefinnandet och hälsan när vi upplever den inifrån ett rum, i utblicken vi får genom fönstren. Dels kan undervisningen ske utomhus. Utemiljön kan då ge upplevelser, främja lärandet och stimulera till lek och fysisk aktivitet. En varierad utemiljö kan även bidra till avkoppling och återhämtning.
Leken utomhus
Naturmaterial och naturliga partier i landskapet kan användas i lek. Leken kan få en ytterligare dimension om ytor för lek och utrustning integreras i landskapet.
Utformningen av utemiljön behöver upplevas som trygg och inspirera till lek och nyfikenhet. När aktivitetsområden och utomhusmaterial är tydligt uppmärkt, placerat och förvarat på bestämda platser och är åtkomliga kan barn och elever leka mer självständigt.
Barns och elevers inflytande
Involvera barn och elever i att utforma och utveckla utemiljön, till exempel genom gåturer. Dokumentera deras tankar och idéer med hjälp av en fyrfältare för kartläggning. Planera det vidare arbetet med en fyrfältare för insatser och ge barnen och eleverna återkoppling på deras synpunkter.
Reflektionsfrågor
- Hur stödjer utemiljön olika aktiviteter: socialt samspel, undervisning, fysisk aktivitet, återhämtning och lek?
- Hur stöttar du i lek och interaktion i utemiljön för att uppnå en god utevistelse för varje barn och elev?
- Hur kan ni utforma en mer varierad, säker och åldersadekvat utemiljö?
- Hur arbetar du och dina kollegor med utemiljön så att den blir tillgänglig för barn och elever med funktionsnedsättning?
- Finns det hinder som behöver undanröjas så att barn och elever kan förflytta sig självständigt utomhus? Finns det hinder för att ta sig in i lokalerna, eller ut till gården?
- Hur involverar du och dina kollegor barn och elever för att undanröja hinder och uppnå en tillgänglig utemiljö?
Vill du veta mer?
- Barns och ungas utemiljö, Boverket.
- Utemiljöns funktioner och struktur gestaltas utifrån verksamhetens behov, Boverket.
- Orienterbarhet i utemiljön, Boverket.
- Gör plats för barn och unga, publikation, Boverket.
- Tankesmedjan Movium, Statens Lantbruksuniversitet, SLU.
- Planera för sol och skugga på förskolegårdar och skolgårdar, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Förslag på vidare läsning
Beckman, M., Simonsson, E. och Eriksson, E. (2022) Lekotoper. En vägledning för naturlika gröna leklandskap, Vinnova. Lekotoper – En vägledning för naturlika gröna leklandskap, Boverket,
Glanville, K. (2022). Exploring Outdoor Learning in Primary Education for Children with Special Educational Needs and Disabilities. [Doktorsavhandling]. Storbritannien: Birmingham City University.
Jansson, M. & Andersson, C. (2018). Lekplatsers kvalitet – verktyg för värdering och utveckling. Movium.
Jansson, M. och Herbert, E (2023) Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? En forskningsöversikt. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Rapport 2023:7. Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? SLU.
Jansson, M., Schneider, J., Mårtensson, F., Kylin, M. & Fridell, L. (2021). Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.
Kelly, O., Buckley, K., Lieberman, L.J. & Arndt, K. (2022). Universal Design for Learning: A framework for inclusion in Outdoor Learning. Journal of Outdoor and Environmental Education, 25, 75–89. Universal Design for Learning – A framework for inclusion in Outdoor Learning.
Kiviranta, L., Lindfors, E., Rönkkö, M-L. & Luukka, E. (2023). Outdoor learning in early childhood education: exploring benefits and challenges. Educational Research, 66(1), 102–119. Outdoor learning in early childhood education: exploring benefits and challenges.
SKR (2015) Skolgården. Skolgården – förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar, SKR.