Visuell miljö

Den visuella miljön består av alla de intryck vi får via synen, som olika sorters ljus, kontraster, reflektioner, material och färg. Här kan du läsa om en tillgänglig visuell miljö. 


Visuellt buller

Den visuella miljön behöver stödja utvecklingen av lärande, kreativitet, samspel och lust att leka. Ett visuellt lugn underlättar för koncentrationen. Det ska finnas så få störningar som möjligt i den visuella miljön. Störningarna kallas ibland för visuellt buller.

Den visuella miljön består av alla de intryck vi får via synen, till exempel olika kategorier och kvaliteter av ljus både inomhus och utomhus. Visuella intryck kan också bestå av kontraster, utblickar, reflektioner, elevarbeten, konst, val av material och färg. De olika sorternas intryck stimulerar olika personer på olika sätt. Visuella intryck kan ge en känsla av trivsel och trygghet men även skapa oro. 

Undanröj distraktioner för att skapa möjlighet till koncentration. Att ha bestämda platser för barnens och elevernas alster och arbetsmaterial kan minska det visuella bullret. Det är också bra med skärmar, gardiner som går att dra för och skåp med dörrar. I en öppen förvaringslösning är det bra att hålla god ordning, med lådor till exempel. Ta bort inredning och föremål som inte är ändamålsenliga, som till exempel utrusning som inte används eller fungerar.

Färgsättning och kontraster

Utomhuskontrast

En god visuell lärmiljö är lätt att överblicka och orientera sig i. Valen av material, färgsättning och belysning behöver vara genomtänkta. De rum och platser som har ett samband kan ha en liknande färgsättning. När lösningarna är konsekventa blir det lättare att förstå hur miljön hänger ihop. Det underlättar vid förflyttningar mellan olika aktiveter och rum. 

I en god visuell lärmiljö finns det synbara skillnader mellan tak, väggar, golv och dörrar. Färgsättning och kontraster förstärker rumsformerna och påverkar hur det går att orientera sig i miljön. Kontrasterna kan till exempel visas med hjälp av olika material. De färger som används i lokalerna påverkar barn och elever på olika sätt. Det handlar både om färgstyrka och färgval. Generellt ger kalla färger ett lugnt intryck. Starka färger, som rött eller orange, kan bidra till oro och stress, och mönster med starka kontraster kan påverka koncentrationen negativt. Men starka färger och mönster kan också vara stimulerande, till exempel när man vill stödja kreativa processer.

Olika kategorier av ljus

I en god visuell lärmiljö finns det dagsljus, allmänbelysning och arbetsbelysning. Dagsljus har en positiv inverkan på barns och elevers vakenhet och koncentrationsförmåga. Ljuset behöver kunna regleras för att det inte ska blända eller skapa reflektioner i ytor som till exempel golv, böcker, datorskärmar eller interaktiva skrivtavlor.

Det är viktigt att undvika motljus, inte minst när det gäller att alla ska kunna avläsa varandras kroppsspråk, tecken och mimik. Vid arbetsstationer behöver belysningen vara ändamålsenlig och varken skapa skuggor eller reflektioner. 

Det är bra om det går att påverka de siktlinjer eller den utblick som barn och elever kan få genom fönster och glaspartier, så att den stämmer med syftet med miljön och inte blir störande. Det kan till exempel handla om hur rummet är möblerat eller om det finns gardiner som går att dra för.

Information som stöttar

I den visuella miljön behöver det finnas information som underlättar för barn och elever att kunna orientera sig självständigt. Det behöver finnas skyltar med text eller symboler, visuella ledstråk och kontrastmarkeringar i trappor. Lärmiljön behöver ses som en helhet för att den ska bli tillgänglig och användbar för alla.

Barns och elevers inflytande

Involvera barn och elever genom att ta reda på hur de själva uppfattar den visuella miljön på olika platser i förskolan eller skolan. Undersök de visuella intrycken under exempelvis en gåtur. Dokumentera deras tankar och idéer med hjälp av en fyrfältare för kartläggning. Planera det vidare arbetet med en fyrfältare för insatser och ge barnen och eleverna återkoppling på deras synpunkter. 

Reflektionsfrågor

  • Hur kan du minimera ”visuellt buller” i olika lärmiljöer?
  • Hur arbetar ni med ledstråk, orienteringspunkter och kontrastmarkeringar?
  • Hur justerar du utblickar och möblering för att skapa en god visuell lärmiljö?
  • Hur involverar du barn och elever i arbetet med att skapa en god visuell lärmiljö?

Vill du veta mer?

Förslag på vidare läsning

  • Barrett, P., Zhang, Y., Davies, F. och Barrett, L. (2015). Clever Classrooms. Summary report of the HEAD Project (Holistic Evidence and Design), University of Salford, Manchester.
  • Coskun, F. och Hallgren, J. (2019). Inkluderande lärmiljöer, ARQ-RAPPORT, White.
  • Tufvesson, C. och Tufvesson, J. (2009). Bygga skolor för fler. Den fysiska lärmiljöns betydelse för elever med koncentrationssvårigheter, Svensk Byggtjänst, Stockholm.
  • Valsö, M. och Malmgren, F. (2019). Fysisk lärmiljö. Optimera för trygghet, arbetsro och lärande, Studentlitteratur, Lund.
  • Vikingsen, K. (2020). Rum för lärande, Lärarförlaget, Stockholm.
Publicerat måndag 28 oktober 2024