Hälsa och utbildning

Barn och elever som får det stöd och den stimulans de behöver för att lyckas i skolan har bättre förutsättningar att må bra. Elevhälsoarbete är skolans gemensamma och systematiska arbete med alla elevers lärande, utveckling och hälsa.

”Det är inte kul att behöva ta medicin när alla tittar på. Nu har jag egen nyckel till vilrummet och då är det lättare”

Zahra, 13 år.

Folkhälsomyndigheten gör regelbundet undersökningar om hur skolbarn mår. Då framkommer bland annat att:

Trivseln i skolan fortsätter att minska och allt fler känner sig stressade av skolarbetet.
Andelen med en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem har ökat.
Flickor är mindre tillfreds med livet än jämnåriga pojkar. De skattar sin förmåga lägre och har sämre självkänsla än pojkar i samma ålder.
Många skolbarn har återkommande psykiska och somatiska besvär, till exempel att de känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Besvären förekommer oftare bland flickor än pojkar.

För elever med funktionsnedsättning ser situationen ut så här:

Skoltrivseln är något lägre och skolstressen mer utbredd bland barn med funktionsnedsättning än övriga barn.
Det är vanligare att barn med funktionsnedsättning mobbas.
Barn med funktionsnedsättning är mindre tillfreds med livet, har sämre självskattad hälsa och oftare självrapporterade hälsobesvär än övriga barn.

Skolinspektionens inspektioner visar att stöd till elever och trygghet är vanliga bristområden. Det handlar bland annat om att behov av stöd inte utreds skyndsamt, att åtgärdsprogram inte sätts in och att man inte följer upp stödet till elever.

Enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens beprövade erfarenhet gör ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med tillgängliga lärmiljöer det möjligt för fler barn och elever att nå målen i utbildningen. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är ett gemensamt ansvar för all personal i verksamheten. Hela organisationen ska vara involverad och samverka. Då kan arbetet få ett så kallat hela förskolan/skolan-perspektiv.

Rätt till stödinsatser

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det gäller även om eleven uppfyller de kriterier som minst ska uppnås, och till exempel får godkänt betyg. Huvudmannen kan inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån, eftersom rätten att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål gäller alla elever.

En elev har vid behov även rätt till extra anpassningar. Det gäller elever i alla skolformer och fritidshemmet.

Om extra anpassningar inte är tillräckligt som stöd för en elev kan eleven ha rätt till särskilt stöd, men stödbehovet ska då först utredas. Rätten till särskilt stöd gäller elever i alla skolformer, förutom vuxenutbildningen, samt i fritidshemmet.

Barn i förskolan och barn i pedagogisk omsorg har också rätt till särskilt stöd om de behöver det. Det regleras dock i separata bestämmelser och är inte kopplat till måluppfyllelse på samma sätt som i skolan.

Undantagsbestämmelsen – enbart vid betygssättning

När det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen. Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg.

Om en elev inte uppfyller delar av betygskriterierna trots allt arbete skolan gjort med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd kan man överväga att använda undantagsbestämmelsen. Läraren bör vid tveksamheter samråda med lärarkollegor, elevhälsan och rektorn i tillämpningen av undantagsbestämmelsen.

Så här beskriver Skolverket hur bestämmelsen fungerar:

”Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Lärare får bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av betygskriterierna.

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behöver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas:

Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
Om de delar av betygskriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av betygskriterierna.
Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av betygskriterierna som eleven har svårt att nå.

Särskilt stöd ges inte inom vuxenutbildningen. Men lärare inom vuxenutbildningen ska ställa sig frågan om elevens svårigheter hade gått att avhjälpa genom att eleven hade fått särskilt stöd. I så fall ska man inte använda undantagsbestämmelsen.”

Elevhälsans uppdrag

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser:

elevhälsans arbete ska bedrivas på individnivå, gruppnivå och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal
elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete
elevhälsan ska vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten
det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare.

I elevhälsans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Elever ska också erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

Den obligatoriska elevhälsan omfattar förskoleklassen, grundskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Även anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan omfattas. I förskolan och i vuxenutbildningen är det inte obligatoriskt med motsvarande funktion men många skolhuvudmän erbjuder ändå tillgång till barn- och elevhälsa för de skolformerna.

Hos SPSM finns kompetensutveckling och stöd för att utveckla elevhälsoarbetet.

Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete

De stödinsatser som ges på individnivå kan bidra till att synliggöra utvecklingsområden i det förebyggande arbetet på gruppnivå och på skolenhetsnivå. På så sätt hänger det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet samman.

Skolverket sammanfattar det såhär:

Skolans hälsofrämjande arbete: en hälsofrämjande lärmiljö kan bidra till framgångsrik skolutveckling när det syftar till att alla barn, elever, lärare och andra verksamma i organisationen ska må bra, kunna lära och utvecklas. En hälsofrämjande lärmiljö omfattar pedagogiska, fysiska, psykiska och sociala frågor och stärker välbefinnandet för alla i organisationen.

Skolans förebyggande arbete: handlar om att tidigt identifiera och undanröja riskfaktorer och hinder som kan leda till att elever inte når utbildningens mål eller riskerar en ogynnsam utveckling.

Skolans åtgärdande arbete: handlar om att identifiera och åtgärda olika typer av brister i skolans arbete med elever. Det kan exempelvis gälla kränkningar, behov av stöd och främja närvaro.

Reflektionsfrågor

Vad innebär begreppen hälsa och utbildning för dig?
Hur kan ni arbeta för att få samsyn och gemensam förståelse för begreppen?
Hur arbetar ni för en hälsofrämjande utbildning för varje barn och elev?
Hur arbetar ni utifrån era professioner för att främja koncentration och lärande?
Hur arbetar ni för att skapa trivsel för alla barn och elever?

Vill du veta mer?

Det starka dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa framkommer bland annat i Skolverkets kunskapsöversikt Hälsa för lärande – lärande för hälsa.

Här hittar du SPSM:s stöd för utveckling av elevhälsoarbete.

Gå vidare till nästa sida, Värdering av nuläget – rättigheter i lärandet.

Publicerat torsdag 19 december 2024