Alla vinner på en tillgänglig miljö

Med fysisk lärmiljö menar vi alla de byggnader och utomhusmiljöer där barn och elever får sin utbildning. Platser för återhämtning, rast- och fritidsverksamhet samt fysisk aktivitet som är del av verksamheten ingår också.

Alla barn och elever ska få möjlighet till att delta i undervisning och andra aktiviteter på sina villkor. Förutsättningar för det är att tomten som byggnaderna ligger på är lämplig och att lokalerna är ändamålsenliga. Alla vinner på en tillgänglig lärmiljö, men för barn och elever med funktionsnedsättning kan det vara avgörande för delaktighet, lärande och utveckling. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Den fysiska lärmiljöns utformning är en förutsättning för både de sociala och pedagogiska lärmiljöerna. Den utgör arenan där både pedagogisk verksamhet och socialt samspel äger rum. Undervisningen kan gynnas av den fysiska miljöns utformning.

Den fysiska lärmiljön i förskola och skola ska främja barns och elevers lärande och utveckling. Den påverkar barns och elevers välbefinnande, kreativitet och koncentration. Verksamheten kan systematiskt arbeta för att förebygga och undanröja hinder i den fysiska lärmiljön så att den blir tillgänglig och stödjande för lek och rörelse, återhämtning, social samvaro och lärande för varje barn och elev.

Platser kompletterar varandra

När förskolor och skolor byggs, eller byggs om, behöver byggnaderna, lokalerna och utemiljön utformas så att de blir lämpliga för ändamålet, det vill säga utbildning för barn och elever. Den fysiska lärmiljön behöver därmed ha en god form-, färg- och materialverkan och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Alla olika platser är viktiga och kompletterar varandra: platser för teoretisk och praktisk undervisning, platser för lek och undervisning och dessutom områden som matsalen och korridorerna. En god fysisk lärmiljö erbjuder både stimulans och möjligheter till koncentration och återhämtning. Den fysiska lärmiljön behöver vara säker, framkomlig och upplevas som trygg.

En varierad utemiljö

En utemiljö med inslag av grönska och natur är bra för återhämtning, välbefinnande och hälsa. Utemiljön som syns utanför fönstret kan betraktas som en förlängning av miljön inomhus. En tillgänglig utemiljö stimulerar till lek, rörelse och social samvaro och kan användas i undervisningen. Utemiljön bör vara varierad med olika funktioner och kvaliteter för att stimulera barn och elever.

Flexibla lärmiljöer

Förskolan och skolan behöver lokaler för olika behov i undervisningen, till exempel avskilda platser för aktiviteter i mindre grupper. Flexibla lokaler kan anpassas till verksamhetens olika behov enklare, men det kan också påverka ljudmiljön och visuella intryck negativt. Barn och elever behöver kunna orientera sig i miljön och känna igen sig.

Att tänka på när man bygger

Det finns många faktorer att ta hänsyn till när man bygger om eller bygger en ny förskola eller skola: akustik, dagsljus, belysning, färgsättning och materialval. Formen på rummen, hur de hänger ihop, flöden och vilka mötesplatser som finns behöver också beaktas.

Det är lika viktigt att förebygga och undanröja hinder i befintliga lärmiljöer som vid nybyggnation av en förskola eller skola. På Arbetsmiljöverkets och Boverkets webbplatser finns information om bestämmelser och regler gällande arbetsmiljö, hälsa, byggregler, tillgänglighet, gestaltning och planering av barns och ungas fysiska miljöer.

Utbildningsverksamhetens behov behöver vara en del av byggprocessen för att uppnå målet med goda och tillgängliga lärmiljöer i förskolor och skolor. Det gäller från den första beställningen, vid beslut om geografisk placering, vid planering, gestaltning och förvaltning. För att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö behöver fastighetsutvecklare och beställare exempelvis politiker och tjänstepersoner inom kommunen eller annan utbildningsverksamhet, arkitekter, projektledare, fysiska planerare, konsulter, brukarorganisationen, entreprenörer och förvaltare samarbeta inom gestaltnings-, bygg- och förvaltningsprocessen. Stödmaterialet kan användas som diskussionsunderlag vid framtagandet av en beskrivning av verksamhetens behov som en del av beställningen av en ny förskola eller skola.

En undersökning av den fysiska lärmiljöns tillgänglighet är grundläggande för att kunna planera insatser för att vidareutveckla befintliga lärmiljöer. Därefter kan verksamheten besluta vilka insatser som passar bäst utifrån dess egna förutsättningar. SPSM har därför valt att erbjuda stöd för sådan kartläggning och undersökning samt att sammanfatta råd som främjar koncentration och lärande i det här stödmaterialet. Förskolor och skolor som vill utveckla arbetssätt och lärmiljöer för barn och elever med funktionsnedsättning kan skicka in en förfrågan om rådgivning från SPSM.

Undersök hur miljön fungerar

Den befintliga miljön som en utbildningsverksamhet använder sig av behöver vara tillgänglig för att varje barn och elev ska kunna få möjlighet till utveckling och lärande. Det gäller både nybyggda och äldre lokaler. Fastighetsförvaltare ansvarar för underhåll och skötsel av lokaler och utemiljöer. Utbildningsverksamheten ansvarar för att verksamheten bedrivs i anpassade och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer. Ofta behövs ett samarbete mellan alla parter för att möjliggöra en välfungerande lärmiljö.

Den fysiska lärmiljön behöver vara hanterbar och begriplig för barn och elever för att de ska kunna koncentrera sig och lära sig. Därför är det angeläget att förskolan och skolan systematiskt följer upp vad som hindrar koncentrationen och lärandet och medvetet arbetar för att undanröja hindren.

Det finns olika sätt att undersöka hur den fysiska lärmiljön fungerar. Ett sätt är att gå tillsammans i lokalerna, samtala om tillgänglighetsmodellens fyra områden och göra anteckningar i en fyrfältare för kartläggning. Därefter kan man använda en fyrfältare för insatser och diskutera frågor som:

• Vad kan vi själva påverka i klassrummen, exempelvis vid inköp eller ommöblering?
• Vad kan vi göra i andra befintliga lokaler, exempelvis korridorer eller matsal för att undanröja hinder?
• Behöver vi renovera, exempelvis laga väggar och måla om?
• Behöver vi planera för en ombyggnation eller nybyggnation för att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö?
• Hur väl fungerar vår utemiljö när det gäller olika aktiviteter som barn och elever vill göra?
• Vem är ansvarig för att genomföra de föreslagna insatserna?

Kartläggningen syftar till att identifiera hinder för utveckling och lärande i befintliga lokaler. Den kan vara en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

Involvera barn och elever

När barn och elever blir involverade i att undersöka utformningen av den fysiska miljön får de ökade möjligheter till delaktighet genom att de får vara en del av en demokratisk process. De får också en ökad medvetenhet om hur de kan påverka utformningen av den fysiska miljön utifrån sina förutsättningar och rättigheter.

En gåtur är en beprövad metod för att involvera barn och elever i kartläggning och utformning av den fysiska miljön. Gåturen ska planeras och ledas av en samtalsledare som har förberett genomförandet och anpassat det till gruppens förutsättningar, genom att exempelvis ta fram kartor och stöd för dokumentation. Kartläggning av den fysiska miljön kan genomföras både inomhus och utomhus. Under gåturen får barn och elever öva på att inventera och dokumentera sin lärmiljö, uttrycka sina åsikter samt lyssna på varandra. De får även komma med förslag på ändringar för att utforma och utveckla den fysiska miljön.

På Ifous webbplats kan man se en film där forskare genomför gåturer i skolor tillsammans med elever. På sidan finns kan man även läsa forskarnas rapport, Skolmiljöer – utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö: Ifous fokuserar på att bygga skola, Ifous.se.

Förslag på upplägg för en gåtur:

• Samtalsledaren inleder med att ge barnen eller eleverna i gruppen en introduktion till vad som ska hända, vilket område som ska kartläggas och vad de ska göra. Barnen och eleverna får också information om tillgänglighet och om sin rätt till en tillgänglig miljö, samt möjlighet att diskutera vad det betyder för dem.
• Barnen och eleverna kartlägger och inventerar det som fungerar bra och det som fungerar mindre bra. De får tycka till om vad som ska vara kvar och vad som ska tas bort i miljön. De kan dokumentera detta med stöd av kartor, fotografier eller lappar med tecken eller symboler att placera ut i miljön. De kan också rita, berätta eller göra en enkät. Efter kartläggningen återsamlas alla för att återge sina åsikter till hela gruppen. Alla behöver få säga sitt och bli lyssnade på, med stöd vid behov.
• Efter genomförandet sammanställer samtalsledaren de inkomna förslagen, till exempel i en fyrfältare för kartläggning. Därefter kan verksamheten prioritera och fatta beslut om åtgärder och ansvarsfördelning. För att förtydliga hur den demokratiska processen fungerar behöver barnen och eleverna få återkoppling på sina förslag och information om de beslutade åtgärderna. Det är också viktigt att åtgärderna genomförs och att det blir ett avslut för barnen och eleverna, till exempel i form av en invigning.

Områdets kategorier

Det här området är indelat i fyra kategorier som har betydelse för tillgängligheten i den fysiska lärmiljön:

• Innemiljö
• Ljudmiljö
• Visuell miljö
• Utemiljö

På sidan Värdering av nuläget – Fysisk lärmiljö finns påståenden för nulägesvärdering.

Vill du veta mer?

• Funktionsnedsättningar, SPSM.
• Vägledning om förskolors och skolors fysiska miljö, Boverket.
• Skolans rumssamband och huvudsakliga rumsfunktioner, Boverket.
• Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor, Boverket.
• Gå via skolan eller förskolan, Boverket.
• Morgondagens lärmiljöer, Högskolan i Gävle.
• Collaborative ReDesign with Schools (CoReD), Newcastle University.
• Clever Classrooms, summary report of the HEAD project, University of Salford Manchester.

Förslag på vidare läsning

Appel, C. & Ernestam, Å. (2017). Olika är normen. Sveriges kommuner och landsting.

Barrett, P., Zhang, Y., Davies, F. & Barrett, L. (2015). Clever Classrooms. Summary report of the HEAD Project (Holistic Evidence and Design). University of Salford, Manchester.

Coskun, F. & Hallgren, J. (2019). Inkluderande lärmiljöer. ARQ-RAPPORT. White. Inkluderande lärmiljöer, White.

de Laval, S. red. (2017). Skolans nya rum. En antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur. Arkus.

de Laval, S. (2018). Förskolans fysiska miljö. En kunskapsöversikt och förslag till utvärdering. Sveriges kommuner och landsting.

de Laval, S. (2018). Förstudie. Skollokalernas betydelse för lärande. En översikt över forskning och utvecklingsprojekt. Sveriges kommuner och landsting.

de Laval, S., Frelin, A. & Grannäs, J. (2019). Skolmiljöer: utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Ifous.

Elm, A & Magnusson, L. (2024). Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler. Slutrapport. Sveriges kommuner och regioner.

Frelin, A. & Grannäs, J. (2022). Nya lärmiljöer. Från vision till pedagogik i två innovativa skolor. Sveriges kommuner och regioner.

Frelin, A., Grannäs, J., Sundholm, M. & Van de Meulebrouck, T. (2022). Pedagogisk utvärdering av skolmiljöer. Gåturer i fyra skolbyggnader i Stockholms stad. Gävle University Press.

Jansson, M., Schneider, J., Mårtensson, F., Kylin, M. & Fridell, L. (2021). Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Partanen, P. (2019). Hälsa för lärande − lärande för hälsa. Skolverket.

Skolverket. (2019). Hälsa för lärande – lärande för hälsa. Hälsa för lärande – lärande för hälsa, Skolverket.

Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Tillgängliga lärmiljöer?, Skolverket.

Tufvesson, C. & Tufvesson, J. (2009). Bygga skolor för fler: Den fysiska lärmiljöns betydelse för elever med koncentrationssvårigheter. Svensk Byggtjänst.

Valsö, M. & Malmgren, F. (2019). Fysisk lärmiljö. Optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Studentlitteratur.

Vikingsen, K. (2020). Rum för lärande. Lärarförlaget.

Gå vidare till nästa sida, Innemiljö.