Elever med särskild begåvning och NPF

När en elev med särskild begåvning har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning krävs det stöd och anpassningar som tar hänsyn till båda. Trots sin begåvning riskerar de att inte nå målen med sin utbildning.

Vad är särskild begåvning?

Det finns olika uppfattningar om vad begåvning är. Här utgår vi från att särskild begåvning innebär att ha hög intelligens. Barnets eller elevens intelligens ligger då långt till höger på den normalfördelningskurva som används för beskriva intelligenskvoternas fördelning. En IQ på 125 och däröver brukar räknas som särskild begåvning. Intelligens hos barn och elever mellan 6 och 16 år mäts ofta med något som kallas WISC-test. Det testar både barnets inlärda förmågor och förutsättningar att lära i förhållande till förväntad nivå för åldern. Cirka fem procent av eleverna uppskattas ha en särskilt hög begåvning.

Svårt att upptäcka

Den engelska termen för elever som har både särskild begåvning och en funktionsnedsättning är twice exceptional, 2E. Ofta använder man 2E i svenskan också eller något av begreppen "dubbelt särskild", "dubbelt exceptionell" eller "dubbelriktad begåvningsproblematik". Elever som har både och är svåra att upptäcka.

Om en elev har en särskild begåvning kan det vara svårare att upptäcka en funktionsnedsättning. Eleven tar ofta omedvetet sin begåvning till hjälp för att kompensera för funktionsnedsättningen, vilket döljer elevens behov av stöd. Att kompensera tar mycket kraft och leder ofta på sikt till utmattning eller psykisk ohälsa. Eleven riskerar också att inte nå den kunskapsutveckling som den har potential till när behovet av stöd inte upptäcks.

Omvänt kan det vara svårt att upptäcka att en elev med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning också har en särskild begåvning. Ofta mognar deras förmågor ännu mer ojämnt än hos andra barn. De omogna sidorna och uttrycken hos eleven drar ofta till sig omgivningens uppmärksamhet, vilket gör det svårare att se begåvningen.

Begåvningen kan också vara ojämn. En elev kan till exempel ha mycket stor kapacitet vad gäller logiskt tänkande och analysförmåga, men samtidigt ha ett lägre arbetsminne än jämnåriga.

Brist på rätt utmaningar kan förstärka funktionsnedsättningen 

Många elever med autism och särskild begåvning berättar att de faktiskt inte förstår, och blir förvirrade av, skoluppgifter som är för enkla. I de flesta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ingår dessutom en oförmåga att göra det som känns meningslöst. Det är då inte viljestyrt hos eleverna, utan ett reellt hinder mot att göra uppgifter de inte förstår meningen med. 

Så här kan skolan ge stöd

Acceleration och berikning

Acceleration och berikning är två sätt att anpassa undervisningen för elever med särskild begåvning. Acceleration innebär att eleven flyttar upp en eller flera årskurser helt eller delvis, eller läser ämnen i högre tempo men ändå går kvar i sin klass. Berikning innebär att eleven utifrån sina egna intressen får fördjupa eller bredda sin kunskap i ämnen i den årskurs den åldersmässigt hör till.

Coachning och studieteknik

En nära och tillitsfull relation till minst en vuxen i skolan är mycket viktigt, eftersom eleven behöver någon som kan ge coachning och agera mentor på flera plan. Hjälp med studieteknik är något av det allra viktigaste. Elever med särskild begåvning underpresterar ofta i skolan eftersom de i de yngre åldrarna klarar sig långt utan att behöva anstränga sig nämnvärt i själva lärandet. De saknar därför strategier för hur man medvetet lär sig sådant som är svårt och riskerar att senare stå utan verktyg inför utmaningar.

Insatser för både begåvning och funktionsnedsättning

Det gäller alltså att möta dessa elever i deras funktionsnedsättning, men också att bejaka det höga inlärningstempot och erbjuda eleven insatser i bägge riktningar. Eleverna kan exempelvis ha svårt att komma i gång med och/eller svårt att avsluta arbeten och behöva hjälp med det. De kan också vara rastlösa och verka glömska. Ibland pratar de rakt ut i klassrummet och verkar ha svårt att förstå underförstådda sociala regler. Man kan uppfatta ett stort behov av fasta rutiner och tycka att de är låsta vid sina intressen, ovanligt känsliga för sinnesintryck och har svårt för övergångar. De kan också upplevas mycket motivationsstyrda, samtidigt som de är oerhört komplexa och problematiserande i sitt tänkande kring det som intresserar dem.

Låt behoven styra insatserna

Ibland är det svårt att avgöra om en ung elev är väldigt ojämn i sin mognad eller om det verkligen handlar om en parallell funktionsnedsättning. Ser man att eleven har behov av stöd så vinner alla på att det sätts in oavsett om en NPF-diagnos finns eller inte. Får elever med särskild begåvning stimulans och möjligheter att använda och utveckla sin begåvning så är vinsterna både för dem och för omgivningen mycket stora.

Publicerat onsdag 3 april 2019 Granskat tisdag 14 maj 2019