De här exemplen visar hur fyrfältaren kan användas vid kartläggning och vid planering av insatser.

Kartläggning av pedagogisk lärmiljö

Ett arbetslag upptäcker att det fungerar bra för en elevgrupp under förmiddagarna men inte på eftermiddagarna. De vill kartlägga vad det kan bero på.

• Arbetslaget diskuterar den pedagogiska lärmiljön. De tar fram en fyrfältare för kartläggning och skriver in det som fungerar bra vid plustecknen i rutan för pedagogisk lärmiljö. Det kan vara variation i arbetssätt, till exempel. Vid minustecknen skriver de ned sådant som inte fungerar lika bra, till exempel att genomgångar är för långa eller att det finns behov av tillgängliga lärverktyg. De ser också behov av mer kollegialt samarbete vid lektionsplanering och vid övergångar under dagen.
• De diskuterar hur det fungerar för gruppen när det gäller fysisk och social lärmiljö och skriver ner det som fungerar respektive inte fungerar i de rutorna.
• I rutan för rättigheter i lärandet anger de till exempel behov av kompetensutveckling på rättighetsområdet. De diskuterar också extra anpassningar och särskilt stöd.
• De diskuterar vilken bild de har fått av tillgängligheten utifrån kartläggningen.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och skriver in vad de planerar att göra och vem som är ansvarig.
• De genomför insatserna och följer upp dem med stöd av fyrfältaren.

Kartläggning av fysisk lärmiljö

Ett arbetslag i fritidshemmet vill undersöka hur tillgänglig deras utemiljö är för en elev med syn- och rörelsenedsättning. De vill göra skolgården säker och lätt att överblicka för eleven.

• De går ut och kartlägger utemiljön med stöd av en fyrfältare för kartläggning. De skriver ner det som fungerar bra och mindre bra i den fysiska lärmiljön. De ser att det fungerar bra för eleven vid gungorna. De ser att det finns hinder för elevens självständighet, till exempel att det finns hål i asfalten. De ser också att markeringar på skolgårdens bollplaner behöver målas om för att ge tillräcklig kontrast. De upptäcker också att kontrastmarkeringar saknas på andra ställen.
• De kartlägger därefter det som fungerar bra och mindre bra i den pedagogiska och sociala lärmiljön utomhus.
• De diskuterar vilken bild de har fått av tillgängligheten utifrån kartläggningen.
• En lärare samtalar med eleven om utemiljön.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och skriver in vad de planerar att göra och vem som är ansvarig.
• Rektor involveras för en del av insatserna.
• Skolan genomför insatserna och arbetslaget följer upp dem med stöd av fyrfältaren.

Kartläggning av social lärmiljö

Ett arbetslag har en klass där lärare upplever utmaningar med trygghet och studiero. 

• De tar fram en fyrfältare för kartläggning och samtalar om vad som fungerar bra och vilka utmaningar som finns utifrån fyrfältarens fyra områden.
• De diskuterar vilken bild de har fått av tillgängligheten utifrån kartläggningen.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och skriver in vad de planerar att göra och vem som är ansvarig. Det kan till exempel handla om samtal med varje elev om dennes skolsituation. Det kan också handla om gruppsamtal som leds av skolans kurator tillsammans med en lärare.
• De genomför insatserna och följer upp dem med stöd av fyrfältaren.

De här exemplen visar hur stödmaterialet kan användas för att leda utvecklingsarbete på en förskola eller skola.

En förskola hittar riktningen i ett utvecklingsarbete

En förskola med ett flertal enheter har upptäckt att det finns brister i lärmiljöerna och undervisningen som påverkar barnens trygghet och lärande. Rektor vill utforska hur en mer tillgänglig lärmiljö kan påverka dessa brister. Rektor skapar en arbetsgrupp med förskollärare, specialpedagoger och personal från barnhälsan.

• Arbetsgruppens deltagare förbereder sig genom att gå igenom Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet på egen hand.
• Därefter träffas arbetsgruppen under en halvdag för att få en gemensam bild och förståelse för nuläget.
• Arbetsgruppen samtalar först om vad som fungerar bra och vilka utmaningar de har i sina lärmiljöer, i stora drag.
• De tar fram en fyrfältare för kartläggning och skriver ut den i stort format. De fyller tillsammans i de fyra områdena.
• De får syn på vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas, på en övergripande nivå.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och samtalar om prioriteringar i det kommande utvecklingsarbetet.

Värdering av fysisk lärmiljö med nulägesvärdering och gåtur

I det systematiska kvalitetsarbetet har en skola sett brister som de behöver åtgärda i den fysiska lärmiljön. En arbetsgrupp får i uppdrag av rektor att leda arbetet. Arbetsgruppens deltagare och rektor förbereder sig genom att på egen hand gå igenom Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet, momentet Att leda tillgänglighetsarbete och Område 4 − Fysisk lärmiljö. 

De tar fram en plan i tre steg. 

• Det första steget är att all personal får information om utvecklingsarbetet. Arbetslagen går igenom Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet och fördjupar sig inom området fysisk lärmiljö. De läser texterna och diskuterar reflektionsfrågorna tillsammans.
• Det andra steget är att arbetslagen undersöker sitt nuläge i den fysiska lärmiljön med hjälp av påståenden för nulägesvärdering. De genomför också gåturer med eleverna.
• Det tredje steget är rektorn och arbetsgruppen samlar in och analyserar resultaten från nulägesvärderingen och gåturerna. De hittar platser där tillgängligheten behöver förbättras och formulerar förslag på insatser. 

Rektor sammanställer förslagen och beslutar om en handlingsplan. Insatserna i handlingsplanen genomförs. Rektor och arbetsgruppen följer upp och utvärderar dem.

Involvering av barn och elever

En rektor som har ansvar för både förskola och skola har genomfört undersökningar av barns och elevers trygghet. Rektor och elevhälsan analyserar resultaten från enkäter för elever och vårdnadshavare. Det visar sig att många barn och elever inte trivs och att många känner sig otrygga. Rektor och elevhälsan förbereder sig genom att på egen hand gå igenom Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet, momentet Att leda tillgänglighetsarbete och Område 2 – Social lärmiljö. De tar fram en plan för att involvera barn och elever i ett tillgänglighetsarbete.

• Elevrådet involveras för att få reda på vad barn och elever tycker och samla in förslag.
• All personal tar del av Område 2 − Social lärmiljö. De läser texterna och diskuterar reflektionsfrågorna tillsammans. De gör även en värdering av nuläget i den sociala lärmiljön tillsammans i arbetslagen.
• Personal från barn- och elevhälsan och fritidshemmet ordnar gåturer med barn och elever. Barnen och eleverna får berätta, rita och skriva om hur de upplever lärmiljöerna. Personalen sammanställer deras synpunkter i en fyrfältare för kartläggning. 

Rektorn och elevhälsan sammanställer och analyserar all dokumentation. Rektorn tar fram en plan för ett tillgänglighetsarbete som presenteras för personal, barn, elever och vårdnadshavare.

Här finns exempel på hur huvudmän kan arbeta med tillgänglighet på olika nivåer, med inspiration från stödmaterialet. Det finns stöd för huvudmannens arbete i momentet Att leda tillgänglighetsarbete.

• Att leda tillgänglighetsarbete.

Utbildningsnämnden vill öka tillgängligheten i förskolan

Utbildningsnämnden i en kommun har som mål att tillgängligheten ska öka i förskolan. Huvudmannen beslutar om att öka de ekonomiska ramarna till enheterna för arbete med tillgänglighet och arbete med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering.

• Förvaltningen tillsätter en arbetsgrupp med rektorer, specialpedagoger och förskollärare.
• Arbetsgruppen börjar med att gå igenom Stödmaterial för tillgänglig utbildning. De tar del av Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet och momentet Att leda tillgänglighetsarbete.
• De tar fram en strategi för hur kommunens tillgänglighetsarbete ska genomföras och följas upp på huvudmannanivå.
• De skapar en flerårig utvecklingsplan för tillgänglighetsarbetet utifrån SPSM:s stödmaterial. I planen ingår att varje rektor planerar genomförandet i sin verksamhet tillsammans med sin personal.

Enskild förskola med tre avdelningar

En rektor på en enskild förskola med tre avdelningar har uppmärksammat behov av att utveckla den fysiska lärmiljön. Rektorn är medlem i styrelsen. Styrelsen ger rektor i uppdrag att ta fram en plan och inför en stående punkt om arbetet med tillgängliga lärmiljöer på dagordningen. På så sätt kan de säkerställa att utvecklingsarbetet följer planen.

• Tillsammans med personalen bestämmer rektor att förskolan ska använda Stödmaterial för tillgänglig utbildning.
• Rektor bildar en arbetsgrupp med representanter från personalen och styrelsen.
• Arbetsgruppens deltagare förbereder sig genom att gå igenom Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet på egen hand.
• Arbetsgruppen tar fram en plan för att öka tillgängligheten i de fysiska lärmiljöerna.
• Under en fortbildningsdag tar all personal del av Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet.
• Personalen och arbetsgruppen fortsätter med att ta del av Område 4 − Fysisk lärmiljö och gör därefter en nulägesvärdering av den fysiska lärmiljön.
• Styrelsen tar del av resultatet från nulägesvärderingen. Nulägesvärderingen visar till exempel att det finns behov av platser för återhämtning och ljudvila både inomhus och utomhus. Styrelsen beslutar om inköp av exempelvis rumsavdelare och sittkuddar, utifrån förslag från arbetsgruppen. De planerar också att ansöka om bygglov för ett bullerplank.

Ett halvår senare följer styrelsen upp planen. De undersöker tillsammans med personalen hur insatserna fungerar och fyller sin funktion för barnen.

Ett långsiktigt arbete med tillgänglighet

En enskild huvudman har ett tjugotal skolor som har arbetat med tillgänglighet under ett flertal år. Huvudmannen vill öka måluppfyllelsen genom att utveckla tillgängligheten i lärmiljöerna ytterligare, främja trygghet och studiero och ge varje barn och elev det stöd som de behöver. Huvudmannen vill också förstärka sitt arbete med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering.

I arbetet vill huvudmannen använda indikatorerna till några av delmålen i det nationella kvalitetssystemet. Delmålen är: Att varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero, och Att varje elev som är i behov av stöd får det stöd den behöver.

Huvudmannens styrelse fattar beslut om att skolorna ska arbeta med ett utvecklingsarbete under minst två läsår.

• Under det första läsåret får skolorna ekonomiska resurser för tillgänglighetsarbete. Varje rektor ska göra en plan utifrån verksamhetens förutsättningar. I planen ska det ingå att göra en nulägesvärdering med stöd av påståendena i Stödmaterial för tillgänglig utbildning. Nulägesvärderingen ska analyseras, det vill säga rektorerna ska undersöka hur tillgängliga lärmiljöerna är i relation till barns och elevers lärande och utveckling. Efter analysen ska utvecklingsområden i lärmiljöerna identifieras.
• I arbetet med att utveckla lärmiljöerna rekommenderas rektorerna att använda momentet Att leda tillgänglighetsarbete.
• Under det andra läsåret ska rektorerna följa upp om tillgänglighetsarbetet har bidragit till ökad måluppfyllelse. Uppföljningen ska utgå ifrån indikatorerna till de båda delmålen.
• Rektorerna ska rapportera resultat till huvudmannen varje termin.

Stöd till rektorer i utvecklingsarbete

Förskolor och skolor i en kommun har i sitt systematiska kvalitetsarbete sett brister gällande trygghet, studiero och lärande. De vill gå vidare och göra en självvärdering av framgångsfaktorerna i det nationella kvalitetssystemet.

Kommunens utvecklingsutvecklingsledare ser i analysen att verksamheterna behöver utveckla arbetet med två av framgångsfaktorerna: kompensatoriska insatser och hälsofrämjande lärmiljöer. De ser också att rektorer efterfrågar samarbete och erfarenhetsutbyte med varandra, särskilt gäller det rektorerna som ansvarar för de anpassade skolformerna.

• Utvecklingsledarna tar del av Skapa en gemensam förståelse för tillgänglighet och momentet Att leda tillgänglighetsarbete.
• De fördjupar sig i framgångsfaktorerna kompensatoriska insatser och hälsofrämjande lärmiljöer.
• De tar fram en plan för kompetensutveckling för rektorerna utifrån vad de har tagit del av.
• Utvecklingsledarna bjuder in alla rektorer till workshops för att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet.
• Huvudman och utvecklingsledare bjuder in alla verksamheter till gemensam kompetensutveckling.
• Rektorerna tar fram egna planer för kompetensutveckling för sin personal och har erfarenhetsutbyte i rektorsgruppen.