Lärverktyg på undervisningsnivå

Assisterande lärverktyg kan vara avgörande för att barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning ska kunna lära sig, utvecklas och bli självständiga. Här finns information om lärverktyg som kan vara ett stöd i lärandet.

Funktionsnedsättningar kan ge upphov till olika svårigheter för elever. Därför är en noggrann kartläggning av elevens behov avgörande för att förstå och stödja dem på bästa sätt. Det är alltid viktigt att få möjlighet att träna och assisterande lärverktyg kan för en elev fungera antingen som ett stöd för lärande eller som en förutsättning för lärande.

Genom att använda lärverktyg på ett genomtänkt sätt kan elever och vuxna få bättre tillgång till utbildning och information, vilket främjar lärande och utveckling. Assisterande lärverktyg för elever med funktionsnedsättning har utvecklats i snabbt tempo. Tidigare specialprogram kan idag ingå som standardfunktioner i både läromedel, operativsystem, enheter eller andra lärverktyg. Därför är det bra för dig som pedagog att känna till elevernas behov och hur du kan arbeta med lärverktyg för att stödja elevernas lärande.

Definitioner

Definitioner av begreppen lärverktyg, läromedel och lärobok

  • Lärverktyg: Läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.
  • Läromedel: Helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.
  • Lärobok: Tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter.

Definitioner från Skollagens första kapitel §3. Skolverket arbetar med att ta fram ett stödmaterial.

Definitioner av begreppen assisterande teknik och assisterande lärverktyg för elever med funktionsnedsättning

  • Assisterande teknik: Varje föremål, utrustning eller produktsystem, oavsett om det har förvärvats kommersiellt, modifierats eller anpassats, som används för att öka, upprätthålla eller förbättra funktionsförmågan hos personer med funktionsnedsättning (UNESCO:s definition)
  • Assisterande lärverktyg: Assisterande teknik i kombination med lärverktyg (Specialpedagogiska skolmyndighetens definition utifrån Skollagen)

Lärverktyg som används i skolan behöver samspela med elevers assisterande teknik för att bli fungerande assisterande lärverktyg, ett exempel: en punktskriftsskärm (assisterande teknik) som i skolan fungerar med skolans läromedel. Här blir punktskriftsskärmen ett assisterande lärverktyg.   

 Bilden tydliggör definitionerna.  

Bilden visar skollagens begrepp lärverktyg, läromedel och läroböcker som är i centrum. 
Assisterande teknik behövs för att lärverktygen ska fungera i vardagen. Den assisterande tekniken i skolan blir sedan elevens assisterande lärverktyg.

Läromedel i olika format

Läromedel är ofta en grundläggande förutsättning i undervisningen och kan behövas i olika format för att eleverna ska kunna uppfatta innehållet, hantera innehållet och begripa innehållet utifrån sina förutsättningar. 

Läromedelsförlagen har ofta olika format på sina läromedel. De kan finnas som lärobok, som webbversion med kompletterande filmer eller som en digital e-bok. Även andra aktörer kan ha anpassade versioner av läromedlet. Det innebär att du som pedagog har möjlighet att arbeta med läromedel på olika sätt utifrån elevernas behov.

Relaterad information

Skönlitteratur i tillgängliga format

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, erbjuder tjänsten Legimus som är ett digitalt bibliotek för alla med läsnedsättning.

Personer som har svårt att ta till sig text kan behöva använda assisterande lärverktyg för att uppfatta innehållet. Att läsa med assisterande lärverktyg kan ge personer möjlighet att uppfatta innehållet i texten, vilket är en förutsättning för lärande. Exempel på svårigheter som kan innebära behov av assisterande lärverktyg vid läsning är dyslexi, synnedsättning och språkstörning.

Stödinsatserna vid lässvårigheter ser olika ut beroende på vilka faktorer som ligger till grund för problemen. En elev kan ha språkliga svårigheter men god avkodningsförmåga, medan en annan elev kan ha blandade lässvårigheter som innebär svårigheter med både avkodning och språkförståelse.

Enligt den väletablerade modellen The Simple View of Reading består läsning av faktorerna avkodning och språkförståelse som blir lika med läsförståelse. 

The Simple View of Reading

Modellen The Simple View of Reading kan åskådliggöras med hjälp av en enkel formel: 

Läsförståelse = Avkodning x Språkförståelse

Assisterande lärverktyg vid läsning kan vara:

  • Läslinjal för att hjälpa till att fokusera i texten
  • Tillgänglig text för att kunna förstora texten, ändra radavstånd, ändra typsnitt med mera
  • Inlästa- och digitala läromedel samt skönlitteratur
  • Omvandla text till tal med hjälp av talsyntesprogram, detta kan även omfatta ljudande tangentbord
  • Punktskriftsskärm som visar den digitala texten
  • Bildstöd kopplat till texten
  • Översättning mellan olika språk
  • OCR-tolkning av text i bilder så att texten kan bli redigerbar och uppläst med talsyntes.

Assisterande lärverktyg för språkförståelse kan vara:

  • visuellt stöd
  • filmer
  • begreppsordlista
  • tankekartor

Att lyssna på text

Att lära sig lyssna på text tar tid och är en förmåga som behöver övas upp, precis som lässtrategier när vi läser med ögonen. Talsyntesprogram omvandlar text till tal och kan underlätta för den som ska ta till sig text. Programmet ger även möjlighet att få en egen text uppläst, vilket gör det lättare att upptäcka fel i meningar, stavfel eller bristande sammanhang i texten.

 I talsyntesprogrammen finns ofta flera röster och många inställningar att välja på för att passa olika användare. Det går att justera hastigheten, textmarkörens inställningar samt textens storlek och färg. Det är viktigt att eleven får stöd med att hitta inställningar som fungerar bra i lärandet. Ibland tar det tid att lära sig och att hitta rätt inställningar. Eleven kan också behöva göra olika inställningar beroende på ämne, en faktaspäckad text kan läsas upp långsammare medan en skönlitterär text kanske föredras i snabbare tempo.

I de flesta operativsystem finns en generell möjlighet att få text uppläst, ibland utan funktionalitet som kan vara viktig för elever med funktionsnedsättning.

Personer som av olika skäl har svårt att producera text kan använda assisterande lärverktyg för att underlätta skrivandet. Det finns olika orsaker till att det kan vara svårt att producera text. Det är viktigt att göra en kartläggning för att stödja elevens förmåga att producera text. Exempel på svårigheter som kan innebära behov av assisterande lärverktyg vid skrivning kan vara många, bland annat dyslexi, synnedsättning, rörelsenedsättning, språkstörning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

The Simple View of Writing

Modellen för skrivning förklarar textproduktion som en produkt av de två faktorerna transkriptionsförmåga och textgenerering, vilket kan åskådliggöras i en enkel formel: 

Textproduktion = Transkriptionsförmåga x Textgenerering

Assisterande lärverktyg vid transkription och textinmatning

Här finns exempel på lärverktyg som stödjer själva överföringen av tankar till text, särskilt för elever med motoriska eller språkliga svårigheter:

  • Rättstavningsprogram: Upptäcker och föreslår rättningar vid stavfel.
  • Ljudning av bokstäver: Hjälper eleven att koppla bokstavsljud till bokstäver medan eleven skriver.
  • Diktering: Spelar in elevens tal. Diktering kan vara ett stöd för elever att fokusera på det eleven vill förmedla innan den skriver texten.
  • Tal till text: Omvandlar tal till skriven text.
  • Talsyntes: Texten som skrivs kan läsas upp, vilket ger möjlighet till återkoppling och felupptäckt.
  • Ordprediktion: Program som föreslår ord baserat på inmatade bokstäver och underlättar stavning och snabbare skrivande.
  • Anteckningsstöd: Elever kan behöva anteckningsstöd för att minnas, strukturera eller dokumentera. Utifrån vad eleven ska lära sig kan det behövas olika typer av anteckningsstöd.

Textgenerering och innehållsstruktur

Handlar om verktyg som fokuserar på innehållets uppbyggnad, idéutveckling och språklig förståelse:

  • Malltexter utifrån vald genre som ger exempel och stöd för hur olika texttyper kan se ut.
  • Tankekartor: hjälper elever att strukturera och planera innehållet i en text.
  • Begreppsordlistor: förtydligar centrala ord kopplade till temat eller ämnet.
  • Skrivmallar: stödjer textens struktur och hjälper elever att komma igång med skrivandet.

Exekutiva förmågor och skrivstrategier

Insatser som kan vara till stöd för elever i planering, organisering och självreglering under skrivprocessen:

  • Visuellt stöd: Bilder, scheman och symboler som förtydligar arbetsgången.
  • Explicita instruktioner: Tydliga stegvisa förklaringar av uppgifter.
  • Uppdelning i mindre delar: Delar upp instruktioner eller texter för att göra dem mer hanterbara.
  • Planerings- och granskningsstöd för textstruktur: Verktyg och mallar för att forma inledning, innehåll och avslut. Checklistor som vägleder eleven i att gå igenom och förbättra en text.

  • Läs mer på sidan Analysera och stöd elevens läs- och skrivutveckling. 

Assisterande lärverktyg kan underlätta för barn, elever och vuxna i matematiksvårigheter. Dessa verktyg kan användas för att färdighetsträna, visualisera, konkretisera, laborera och arbeta med problemlösning för att främja förmågan att resonera om och förstå matematik.

Vid val av matematikläromedel är det viktigt att reflektera över hur matematikläromedlen kan vara användbara och tillgängliga för alla elever. Matematikläromedel finns ofta i tryckt format, digital e-bok eller som webbaserat läromedel.

Matematikläromedel

Om matematikboken finns i digitalt format kan eleven ibland arbeta med uppgifterna digitalt. Vissa webbaserade läromedel i matematik kan både rätta elevens uppgifter och anpassa uppgifterna efter elevens kunskapsnivå.

Många förlag ger ut matematikläromedel som digitala versioner av tryckta läromedel. Läromedlet är oftast en avbild av den tryckta boken och kan innehålla extra material, som exempelvis filmer. I många av dessa läromedel är det möjligt att läsa upp texter och uppgifter med talsyntesstöd och att förstora innehållet. I vissa digitala matematikläromedel kan det gå att skriva direkt i läromedlet.

Skriva matematik

För en del elever kan det underlätta att skriva matematiska tecken med tangentbordet. Det finns programvaror som gör det möjligt att skriva matematiska tecken på olika sätt.

En del elever tappar lätt bort sig när de växlar mellan att titta på boken i datorn och skriva i skrivhäftet. Om det inte går att skriva direkt i boken kan SPSM:s Räknerutan vara ett användbart komplement.

Assisterande lärverktyg för att räkna

  • Konkret material för att arbeta med, exempelvis taluppfattning.
  • Kalkylatorer finns i olika former, både som enbart kalkylator men också i alla datorer, plattor och mobiler. Vissa program har större display med dubbla rader, vilket ger möjlighet att följa uträkningen steg för steg. Vissa program kan även läsa upp uträkningen, så att eleven kan lyssna på det som skrivs, till exempel “Sju gånger trettiotre är lika med…”.
  • Formelsamlingar
  • Matematikläromedel som är tillgängliga och användbara. Heltäckande digitala läromedel kan vara ett stöd när eleven behöver få innehållet uppläst, ändra textstorlek, skriva med tangenter och så vidare.

Gå till Stödmaterial matematiksvårigheter

Assisterande lärverktyg som stöd för kommunikation

Assisterande lärverktyg kan skapa möjligheter för kommunikation på olika sätt. Det finns olika typer av assisterande lärverktyg för kommunikation.

Assisterande teknik för att kommunicera

Elever kan behöva assisterande teknik för att kunna kommunicera med omgivningen. Den assisterande tekniken kan vara exempelvis en kommunikationsplatta eller ett program som behöver fyllas med innehåll för att fungera i skolkontexten och bli ett assisterande lärverktyg. Ofta behövs både låg- och högteknologiska hjälpmedel för att garantera tillgång till kommunikationsstödet i olika miljöer och situationer.

Assisterande lärverktyg som stöd för kommunikation

Det kan handla om till exempel att kommunicera med hjälp av text, bild- och symbolstöd, film och ljud, tecken som stöd eller teckenspråk. Vissa personer behöver särskilt anpassade assisterande lärverktyg för att kunna uttrycka sig. Det assisterande lärverktyget ska ge barnet eller eleven förutsättningar att utveckla sin kommunikation med omgivningen.

För elever med funktionsnedsättning  kan assisterande lärverktyg vara ett viktigt stöd för tydlighet, planering och struktur i skolan och vardagen. 

Lärverktygen kan användas på olika sätt för att ge kognitivt stöd. Tydliggörande pedagogik gör undervisningen begriplig och hanterbar. Eleverna behöver veta varför, vad, var och med vem något ska göras, samt vad de ska göra när en aktivitet är avslutad.

Assisterande lärverktyg för kognitivt stöd

  • Kalenderfunktion med påminnelser inför händelser, stöd för tidsuppfattning och planering
  • Timer och tidtagarur för att hjälpa elever med tidsuppfattning
  • Kameran i en digital enhet kan fungera som ett digitalt lärverktyg för att minnas
  • Tankekartor kan skapa struktur, vara ett stöd för minnet och visuellt visa hur saker hänger ihop.

Samtidigt som lärverktygen kan vara till stor hjälp i skolarbetet kan de också lätt distrahera eleven från den aktuella uppgiften, exempelvis genom notiser på den digitala enheten. Därför är det viktigt att eleverna får kunskap om och arbetar med hur de kan hålla fokus i skolarbetet.

Relaterad information

Stöd till undervisningsnivån för arbetet med lärverktyg

Det behövs fyra delar för ett effektivt användande av lärverktyg.

Elever och personal behöver:

  1. tillgång till lärverktyg,
  2. undervisning och kompetensutveckling för att lärare och elever ska kunna använda lärverktygen,
  3. stöd vid användandet av lärverktyg kontinuerligt och långsiktigt,
  4. hjälp när något händer.

Bilden visar de fyra delarna.

Illustationen visar de fyra delar som behövs för ett effektivt användande av lärverktyg: tillgång, undervisning, stöd och hjälp.

En arbetsprocess runt lärverktyg

Arbetsprocessen består av fyra delar:

  • Välja lärverktyg
  • Få tillgång till lärverktyg
  • Använda lärverktyg
  • Reflektera runt lärverktyg.

Bilden visar arbetsprocessens fyra delar.

Reflektionsfrågorna på den här sidan är framtagna av rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är förslag på reflektionsfrågor som är avsedda att ge stöd i olika faser i skolans systematiska arbete med lärverktyg.

Att välja lärverktyg

Elevnivå:

  • Kartlägg elevens behov i lärandet och skolmiljön

Undervisningsnivå:

  • Vilket behov ska det assisterande lärverktyget tillgodose?
  • Vad tillför lärverktyget i undervisningssituationen? Hur kan du som lärare ta del av arbetet i lärverktyget?
  • Vad vet du och dina kollegor idag om era elevers behov när det gäller lärverktyg? Vad behöver ni undersöka vidare?
  • Vilka lärverktyg har ni tillgång till och använder på skolan idag? Tänk på läroböcker, läromedel, assisterande lärverktyg och andra lärverktyg.
  • Vilka lärverktyg använder ni idag som komplement till era läromedel, till exempel talsyntes, rättstavningsprogram eller skärmläsningsprogram?
  • Vilka delar av ämnesinnehållet finns i läromedlet? Behöver du komplettera med andra läromedel för att täcka hela ämnesinnehållet?
  • Hur kan lärverktyget utgöra ett stöd för din undervisning och för elevernas kunskapsutveckling? 

Få tillgång till lärverktyg

Elevnivå:

  • Har alla elever fått tillgång till de lärverktyg som de ska använda?
  • Fungerar tekniken och inloggningen för alla?
  • Hur får eleven lära sig använda lärverktyget på ett användbart sätt?

Undervisningsnivå:

  • När och hur ska du lyfta in innehållet från ett visst läromedel och eventuell lärarhandledning i dina pedagogiska planeringar och lektionsplaneringar?
  • Vilka inställningar kan göras gällande innehåll och utseende? Hur är utformningen? Hur navigerar du i verktyget? Finns det talsyntes eller inspelat tal? Vilka styrsätt går att använda?
  • Hur kombinerar du i praktiken olika läromedel, anpassningar och digitala verktyg i din planering av ett visst moment, med alla elevers delaktighet i fokus?
  • Hur ska eleverna få stöd i att börja använda lärverktyget och stöd i fortsatt användning? Planera för detta i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
  • Behövs samverkan med regionen för att eleven ska få tillgång till assisterande lärverktyg?

Användning av lärverktyg

Elevnivå:

  • Fungerar lärverktyget som tänkt? Är lärverktyget användbart för eleven?
  • Stöttar lärverktyget elevens lärande?
  • Kan eleverna använda lärverktyget självständigt eller önskar eleverna få mer stöd i användandet?
  • Behövs samverkan med regionen för att eleven ska få stöd vid användandet av förskriven assisterande teknik?

Undervisningsnivå:

  • Hur upplever du att samarbetet mellan eleverna fungerar när de arbetar med läromedlet? Hur fungerar samarbetet mellan dig och eleverna?
  • Hur upplever du att läromedlet fungerar i praktiken för elevernas lärande? Vilka behov ser du av anpassningar?
  • Erbjuder läromedlet möjligheter för alla elever att ta till sig innehållet på det sätt som de behöver?
  • Bedömer du att funktionerna i läromedlet eller det digitala verktyget är så utformade att eleverna kan använda dem som det är avsett? Kan du själv förstå och använda alla funktioner?

Reflektera runt lärverktygets användbarhet

Elevnivå:

  • Hur har lärverktyget fungerat för eleverna?
  • Hur fungerar era befintliga lärverktyg för alla elever idag?
  • Möter de assisterande lärverktygen elevernas behov och ger de avsedd stödeffekt i lärandet? Vad fungerar tillräckligt bra? Vilka brister kan ni se?
  • Hur har samverkan fungerat med regionen gällande assisterande lärverktyg om det har varit aktuellt?

Undervisningsnivå:

  • Hur har lärverktyget fungerat för lärarna?
  • Har lärverktyget bidragit till mätbara effekter på elevernas kunskapsutveckling?

Publicerat 2025-09-10