1. Studiepaket digitala verktyg och AKK
  2. Moment 4 - Lärande och bedömning
Bilden visar en vuxen person som pratar med två elever. De tittar tillsammans på en lapp med bildstöd.
Foto Elliot Elliot

Moment 4 - Lärande och bedömning

I det här momentet får du lära dig mer om bedömningens syfte och olika typer av bedömning. Det handlar om formativ och summativ bedömning, formell och informell bedömning och sambedömning. 

Du kan läsa om bedömningens fyra steg med praktiska exempel från en fiktiv skola. Du får också veta hur du kan dra nytta av till exempel film och andra digitala verktyg i ditt bedömningsarbete. För dig som behöver veta mer om bestämmelser för bedömning i den anpassade grund- och gymnasieskolan, individuell utvecklingsplan, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns särskilda delar att läsa. Här hittar du också stöd för hur man kan göra en pedagogisk planering.

Mål

Målet med momentet är att ge kunskap om: 

  • bestämmelser som styr arbetet med bedömning i ämnen och ämnesområden.
  • hur du kan arbeta med bedömning för lärande med stöd av digitala verktyg. 

Om du arbetar i en yrkeskategori där du inte har bedömningsansvar, kan du välja att endast ta del av:

Tidsåtgång

Tidsåtgång cirka 1 timme och 30 minuter.

Rättigheter

Enligt läroplanerna för den anpassade grund- och gymnasieskolan ska undervisning och bedömning anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Den ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. En viktig utgångspunkt i arbetet med bedömning är att se elevens styrkor.

Utbildningen ska bidra till utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning. Eleven har rätt att utvecklas så långt det är möjligt. Det gäller både kunskapsmässiga och fysiska färdigheter. Utbildningen ska också bidra till ett livslångt lärande och att eleven får utveckla sin självkänsla och känna sig värdefull. 

Eleven har rätt till individanpassade och fungerande stödåtgärder och anpassningar till personliga behov.

Det ska finnas stöd och anpassningar i de miljöer som ger störst möjligheter till utveckling. Detta gäller både kunskapsrelaterad och social utveckling. 

Ett exempel på vad rättigheterna kan innebära i din undervisning: Varje elev har rätt att få stöd att utvecklas så långs som möjligt utifrån sina förutsättningar. Du som lärare kan göra en kartläggning genom att använda flera olika underlag och göra bedömning vid flera olika tillfällen. Det lägger grunden till en allsidig bedömning. Du kan till exempel filma för att hjälpa eleven att få syn på sitt eget lärande och därmed också stärka elevens känsla av kunnande och egenvärde. 

Podd

Här kan du läsa och lyssna om grundförutsättningar för lärande. Poddarna liknar varandra i sitt upplägg och innehåll. Välj den som passar den elevgrupp du undervisar.

Lyssna på avsnitt 80 av podden Lika värde: Bedömning i ämnesområden i anpassad grund- och gymnasieskola. Vad innebär formativ respektive summativ bedömning och när och hur tillämpar man det ena eller det andra? Och vad säger forskningen? Gäster är Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad och Sofia Trapp, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Lyssna på avsnitt 59 av podden Lika värde: Bedömning av elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hur kan du som lärare arbeta med bedömning av elever som går integrerade, det vill säga elever som har intellektuell funktionsnedsättning och som läser i grundskolan, men följer den anpassade grundskolans läroplan? Medverkande: Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad och Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Formell och informell bedömning

I skolan har vi olika typer av bedömning. Det kan vara formell bedömning där läraren bedömer eller testar specifika kunskaper eller bedömning i informella situationer. Läs texten Formell och informell bedömning.

Formativ och summativ bedömning

En bedömning kan vara formativ eller summativ. Den formativa bedömningen är det som sker i samband med undervisningen. Den summativa är den sammanfattande bedömningen som sker i omdöme eller betyg. Bedömningen används för att ge återkoppling till eleverna. Den bedömer även elevernas kunskapsutveckling i relation till betygs- eller bedömningskriterier. Syftet med bedömning är även att utveckla undervisningen. Du kan läsa mer om både formativ och summativ bedömning i studiepaket ämnesområden, bedömningens syfte. 

Bedömning för lärande – en process 

Alla elever, oavsett kognitiv förmåga, har rätt att få sin kunskapsutveckling och sitt lärande bedömt och därmed också synliggjort. Läs texten Hur kan skolan arbeta med det livslånga lärandet. 

Planera för bedömning

För att du som lärare ska kunna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper när du skriver omdöme eller sätter betyg, behöver du redan när du planerar tänka in vilka typer av bedömning du kommer att använda. Läs texten Att planera för bedömning.

Bedömningsbara underlag

För att eleverna på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper är det viktigt att använda olika typer av bedömningsbara underlag. Det kan vara till exempel ljud, inspelat tal, film, text, ett bildkollage eller något som eleven skapat i bild, musik eller slöjd. Du kan läsa mer om hur man kan använda film som underlag i studiepaket ämnesområden, i moment 5 om filmanalys.

Sambedömning

För att kunna göra en så allsidig bedömning som möjligt kan det vara bra att göra det tillsammans med en annan lärare, med ämneslärare och tillsammans i hela arbetslaget. Här kan du ta del av frågor som som kan användas som underlag i det kollegiala arbetet kring sambedömning: Frågor att ställa i arbetslaget.

Film - Digitala verktyg och AKK, att använda standardprogram

I den här filmen får du se hur du kan använda några olika standardprogram i lärande och bedömning.

Att använda standardprogram

Det finns flera specialprogram för elever med funktionsnedsättning. Men det finns också många standardprogram du kan använda och i den här filmen visar vi några exempel. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder. För att ta del av en syntolkad version av filmen, klicka på fliken Syntolkad.

Valbar undertext Teckenspråksöversatt Syntolkad

Det finns flera specialprogram för elever med funktionsnedsättning. Men det finns också många standardprogram du kan använda och här visar vi några exempel. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder.

Det finns flera specialprogram för elever med funktionsnedsättning. Men det finns också många standardprogram du kan använda och här visar vi några exempel. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder.

Det finns flera specialprogram för elever med funktionsnedsättning. Men det finns också många standardprogram du kan använda och här visar vi några exempel. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder.

Intervju med logoped Kristina Rex, del tre

Läs intervju del 3 med logoped Kristina Rex. Intervjun är uppdelad i tre delar och hittas i moment 1, 3, 4.

Lärare berättar

Berättat av kommunikationspedagog i en anpassad gymnasieskola:

Elever med stora rörelsehinder kan använda AKK med hjälp av ögonstyrning för att visa sina kunskaper. De kan med hjälp av ögonstyrning eller genom att peka direkt på surfplattan visa hur vissa moment går till istället för att utföra dem rent fysiskt. Ett exempel kan vara när eleven arbetar med källsortering.  Eleven visar då med hjälp av sitt AKK-verktyg vart olika saker ska slängas och personalen utför själva handlingen. På så sätt kan man se om eleven har kunskaperna inom ämnet. 

Ett annat exempel vad gäller elevens delaktighet i sin egen bedömning är att vi använder en enkät som vi gjort i en kommunikationsapp. Där får eleven möjlighet att själv svara på frågor om sin egen kunskap exempelvis vad eleven kan själv eller om eleven kan lösa en uppgift tillsammans med andra.  På detta sätt kan vi få en insikt i elevens syn på sin egen kunskapsutveckling.

Eleverna har sina egna surfplattor och vi tar mycket kort. På så sätt dokumenterar vi elevens lärande. Eleverna kan då själva gå tillbaka och titta på fotona och reflektera över sitt lärande.

Berättat av speciallärare i en anpassad gymnasieskola:

Vi arbetar med AKK och digitala verktyg under hela dagen för att kunna bedöma eleverna formativt. Med personligt kommunikationshjälpmedel från habilitering kan eleven berätta utifrån bilder och uppläst tal. På samlingen använder en del elever sin kommunikationspärm med bilder eller andra kommunikationshjälpmedel för att exempelvis svara med ja eller nej på frågan om man har haft en bra dag. Vissa elever använder ögonstyrd dator i sin kommunikation.

Del av en längre berättelse från en speciallärare i en anpassad grundskola om hur elever i skolan redovisade sitt arbete: När eleverna kopplade upp sin surfplatta till smartboarden och visade sin film var det tydligt att de hade gjort uppgiften exakt enligt instruktionerna. De fick till och med applåder av sina klasskamrater! Jag var rörd och förstod att jag skulle behöva omvärdera min syn på hur undervisningen kunde struktureras i ämnesområden.

Läs hela berättelsen på spsm.se, Undervisningsstrategier för elever som läser ämnesområden. 

Om du vill läsa mer om bedömning

På sidan Läs mer om bedömning kan du läsa mer om pedagogisk planering, individuell utvecklingsplan, extra anpassningar och särskilt stöd, åtgärdsprogram samt omdömen och betyg. Du kan också ta del av Skolverkets material kring bedömning och återkoppling. 

Reflektionsfrågor

  • På vilket sätt använder ni digitala verktyg i arbetet med bedömning?
  • Hur skapar ni möjlighet för eleven att vara delaktig i sin kunskapsutveckling?
  • Hur skulle ni kunna utveckla bedömningsarbetet ytterligare genom att använda digitala verktyg?
  • Vilka fler sätt och situationer kan du använda för att skapa allsidiga bedömningsunderlag?

Vill du veta mer?

Du kan fördjupa dina kunskaper om skriftliga individuella utvecklingsplaner genom att göra följande: 

Gå vidare till moment 5 Samverkan.

Publicerat fredag 16 juni 2023