
Moment 4 - Lärande och bedömning
I det här momentet får du lära dig mer om bedömningens syfte och olika typer av bedömning. Det handlar om formativ och summativ bedömning, formell och informell bedömning och sambedömning.
Du kan läsa om bedömningens fyra steg med praktiska exempel från en fiktiv skola. Du får också veta hur du kan dra nytta av till exempel film och andra digitala verktyg i ditt bedömningsarbete. För dig som behöver veta mer om bestämmelser för bedömning i den anpassade grund- och gymnasieskolan, individuell utvecklingsplan, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns särskilda delar att läsa. Här hittar du också stöd för hur man kan göra en pedagogisk planering.
- Mål
- Tidsåtgång
- Rättigheter
- Poddar om bedömning av elever med intellektuell funktionsnedsättning
- Olika typer av bedömning
- Bedömning för lärande – en process
- Lärare berättar
- Reflektionsfrågor
- Vill du veta mer?
Mål
Målet med momentet är att ge kunskap om:
- bestämmelser som styr arbetet med bedömning i ämnen och ämnesområden.
- hur du kan arbeta med bedömning för lärande med stöd av digitala verktyg.
Om du arbetar i en yrkeskategori där du inte har bedömningsansvar, kan du välja att endast ta del av:
- Rättigheter
- Poddar om bedömning av elever med intellektuell funktionsnedsättning
- Formell och informell bedömning
- Planera för bedömning
- Sambedömning
- Reflektionsfrågor
Tidsåtgång
Tidsåtgång cirka 1 timme och 30 minuter.
Rättigheter
Enligt läroplanerna för den anpassade grund- och gymnasieskolan ska undervisning och bedömning anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Den ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. En viktig utgångspunkt i arbetet med bedömning är att se elevens styrkor.
Utbildningen ska bidra till utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning. Eleven har rätt att utvecklas så långt det är möjligt. Det gäller både kunskapsmässiga och fysiska färdigheter. Utbildningen ska också bidra till ett livslångt lärande och att eleven får utveckla sin självkänsla och känna sig värdefull.
Eleven har rätt till individanpassade och fungerande stödåtgärder och anpassningar till personliga behov.
Det ska finnas stöd och anpassningar i de miljöer som ger störst möjligheter till utveckling. Detta gäller både kunskapsrelaterad och social utveckling.
- Skollagen (2010:800) på riksdagens webbplats. Läs kapitel 3 §2, §7 och §10.
- Barnkonventionen – konventionstexten på Barnombudsmannens webbplats. Läs barnkonventionens artiklar nummer 2, 6 och 23.
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan laddas ned på MFD:s webbplats i fullständig version. Läs funktionsrättskonventionens artiklar nummer 3 och 8. Konventionen finns också på MFD:s webbplats i en lättläst version.
Ett exempel på vad rättigheterna kan innebära i din undervisning: Varje elev har rätt att få stöd att utvecklas så långs som möjligt utifrån sina förutsättningar. Du som lärare kan göra en kartläggning genom att använda flera olika underlag och göra bedömning vid flera olika tillfällen. Det lägger grunden till en allsidig bedömning. Du kan till exempel filma för att hjälpa eleven att få syn på sitt eget lärande och därmed också stärka elevens känsla av kunnande och egenvärde.
Poddar om bedömning av elever med intellektuell funktionsnedsättning
Här kan du läsa och lyssna om grundförutsättningar för lärande. Poddarna liknar varandra i sitt upplägg och innehåll. Välj den som passar den elevgrupp du undervisar.
Lyssna på avsnitt 80 av podden Lika värde: Bedömning i ämnesområden i anpassad grund- och gymnasieskola. Vad innebär formativ respektive summativ bedömning och när och hur tillämpar man det ena eller det andra? Och vad säger forskningen? Gäster är Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad och Sofia Trapp, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten
Lyssna på avsnitt 59 av podden Lika värde: Bedömning av elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hur kan du som lärare arbeta med bedömning av elever som går integrerade, det vill säga elever som har intellektuell funktionsnedsättning och som läser i grundskolan, men följer den anpassade grundskolans läroplan? Medverkande: Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad och Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Olika typer av behandling
Formell och informell bedömning
I skolan har vi olika typer av bedömning. Det kan vara formell bedömning där läraren bedömer eller testar specifika kunskaper eller bedömning i informella situationer. Läs texten Formell och informell bedömning.
Formativ och summativ bedömning
En bedömning kan vara formativ eller summativ. Den formativa bedömningen är det som sker i samband med undervisningen. Den summativa är den sammanfattande bedömningen som sker i omdöme eller betyg. Bedömningen används för att ge återkoppling till eleverna. Den bedömer även elevernas kunskapsutveckling i relation till betygs- eller bedömningskriterier. Syftet med bedömning är även att utveckla undervisningen. Du kan läsa mer om både formativ och summativ bedömning i studiepaket ämnesområden, bedömningens syfte.
Bedömning för lärande – en process
Alla elever, oavsett kognitiv förmåga, har rätt att få sin kunskapsutveckling och sitt lärande bedömt och därmed också synliggjort. Läs texten Hur kan skolan arbeta med det livslånga lärandet.
Planera för bedömning
För att du som lärare ska kunna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper när du skriver omdöme eller sätter betyg, behöver du redan när du planerar tänka in vilka typer av bedömning du kommer att använda. Läs texten Att planera för bedömning.
Bedömningsbara underlag
För att eleverna på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper är det viktigt att använda olika typer av bedömningsbara underlag. Det kan vara till exempel ljud, inspelat tal, film, text, ett bildkollage eller något som eleven skapat i bild, musik eller slöjd. Du kan läsa mer om hur man kan använda film som underlag i Studiepaket ämnesområden, i moment 5 om filmanalys.
Se filmen Digitala verktyg och AKK 3 – att använda standardprogram
Digitala verktyg och AKK 3 – att använda standardprogram
Det finns flera specialprogram för elever med funktionsnedsättning. Men det finns också många standardprogram du kan använda och i den här filmen visar vi några exempel. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder. För att ta del av en syntolkad version av filmen, klicka på fliken Syntolkad.
Här visar rådgivarna Sofia Trapp och Ann-Sofie Forsman exempel på hur standardprogram kan ställas in och användas i undervisningen samt för att ge elever återkoppling i lärandet. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder.
Här visar rådgivarna Sofia Trapp och Ann-Sofie Forsman exempel på hur standardprogram kan ställas in och användas i undervisningen samt för att ge elever återkoppling i lärandet. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder.
Här visar rådgivarna Sofia Trapp och Ann-Sofie Forsman exempel på hur standardprogram kan ställas in och användas i undervisningen samt för att ge elever återkoppling i lärandet. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 3 minuter och 46 sekunder.
Sambedömning
För att kunna göra en så allsidig bedömning som möjligt kan det vara bra att göra det tillsammans med en annan lärare, med ämneslärare och tillsammans i hela arbetslaget. Här kan du ta del av frågor som som kan användas som underlag i det kollegiala arbetet kring sambedömning: Frågor att ställa i arbetslaget.
Läs mer om bedömning
På sidan Läs mer om bedömning kan du läsa mer om pedagogisk planering, individuell utvecklingsplan, extra anpassningar och särskilt stöd, åtgärdsprogram samt omdömen och betyg. Du kan också ta del av Skolverkets material kring bedömning och återkoppling.
Intervju med logoped Kristina Rex, del 3
Läs intervju del 3 med logoped Kristina Rex. Intervjun är uppdelad i tre delar och hittas i moment 1, 3 och 4. Denna del av intervjun fokuserar på det livslånga lärandet och på progression i kommunikation och AKK-användande.
Lärare berättar
Berättat av kommunikationspedagog i en anpassad gymnasieskola:
Elever med stora rörelsehinder kan använda AKK med hjälp av ögonstyrning för att visa sina kunskaper. De kan med hjälp av ögonstyrning eller genom att peka direkt på surfplattan visa hur vissa moment går till istället för att utföra dem rent fysiskt. Ett exempel kan vara när eleven arbetar med källsortering. Eleven visar då med hjälp av sitt AKK-verktyg vart olika saker ska slängas och personalen utför själva handlingen. På så sätt kan man se om eleven har kunskaperna inom ämnet.
Ett annat exempel vad gäller elevens delaktighet i sin egen bedömning är att vi använder en enkät som vi gjort i en kommunikationsapp. Där får eleven möjlighet att själv svara på frågor om sin egen kunskap exempelvis vad eleven kan själv eller om eleven kan lösa en uppgift tillsammans med andra. På detta sätt kan vi få en insikt i elevens syn på sin egen kunskapsutveckling.
Eleverna har sina egna surfplattor och vi tar mycket kort. På så sätt dokumenterar vi elevens lärande. Eleverna kan då själva gå tillbaka och titta på fotona och reflektera över sitt lärande.
Berättat av speciallärare i en anpassad gymnasieskola:
Vi arbetar med AKK och digitala verktyg under hela dagen för att kunna bedöma eleverna formativt. Med personligt kommunikationshjälpmedel från habilitering kan eleven berätta utifrån bilder och uppläst tal. På samlingen använder en del elever sin kommunikationspärm med bilder eller andra kommunikationshjälpmedel för att exempelvis svara med ja eller nej på frågan om man har haft en bra dag. Vissa elever använder ögonstyrd dator i sin kommunikation.
Del av en längre berättelse från en speciallärare i en anpassad grundskola om hur elever i skolan redovisade sitt arbete: När eleverna kopplade upp sin surfplatta till smartboarden och visade sin film var det tydligt att de hade gjort uppgiften exakt enligt instruktionerna. De fick till och med applåder av sina klasskamrater! Jag var rörd och förstod att jag skulle behöva omvärdera min syn på hur undervisningen kunde struktureras i ämnesområden.
Läs hela berättelsen på spsm.se, Undervisningsstrategier för elever som läser ämnesområden.
Reflektionsfrågor
- På vilket sätt använder ni digitala verktyg i arbetet med bedömning?
- Hur skapar ni möjlighet för eleven att vara delaktig i sin kunskapsutveckling?
- Hur skulle ni kunna utveckla bedömningsarbetet ytterligare genom att använda digitala verktyg?
- Vilka fler sätt och situationer kan du använda för att skapa allsidiga bedömningsunderlag?
Vill du veta mer?
Du kan fördjupa dina kunskaper om skriftliga individuella utvecklingsplaner genom att göra följande:
- Läs Uppföljning och utvärdering som grund för undervisningsutveckling, artikel av forskaren Åsa Hirsh, Göteborgs universitet, från modulen Systematiskt arbete med stöd i undervisningen, Del 4: Att pröva och ompröva i praktiken, i Skolverkets lärportal.
- Titta på filmen från Skolverket om individuella utvecklingsplaner med forskaren Åsa Hirsh.
- Läs Att planera, bedöma och ge återkoppling i ämnen och ämnesområden, artikel av Lotta Andersson, Malmö universitet och Nina Klang, Uppsala universitet, från modulen Tematiska arbetssätt och digitala verktyg, som ingår i modulen Språk-, läs- och skrivutveckling i Skolverkets lärportal.
- Läs Didaktiska val i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, artikel av Nina Klang, Mälardalens universitet och Uppsala universitet, Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad och Anna-Lena Andersson, Mälardalens universitet. Artikeln finns i modulen Utveckla arbetet i anpassade skolformer, Del 3. Didaktiska val i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
- Läs Formativt bedömningsarbete i anpassade grundskolan, artikel av Fia Andersson, Diana Berthén, Torgunn Finnset och Gabriella Höstfält, Stockholms universitet, från modulen Strukturerade läs- och skrivutveckling, som ingår i modulen Språk-, läs- och skrivutveckling i Skolverkets lärportal.