Inom både ämnesområdet verklighetsuppfattning och ämnet matematik ska eleverna planera för att göra en uppgift i en viss ordning, förstå pengars värde och använda matematik för att lösa uppgifter i vardagen. Vi tänker oss nu att klassen ska arbeta med att planera och göra inköp. Eleverna har önskat att få ha disco när det blir höstlov. I Skolverkets kommentarmaterial läser läraren att eleverna ska få välja något som de är intresserade av och att de ska arbeta med planering av en aktivitet och pengars värde. Arbetsuppgiften för klassen blir därför att planera för höstlovsdisco och vad som behöver handlas för att genomföra discot på det sätt eleverna vill. Klassen arbetar med detta under flera veckor. I klassen finns eleven A som går i årskurs 4 och eleven B i årskurs 5.

Eleverna bestämmer tillsammans att det ska vara popcorn, dansstopp och ballonger på discot, men i vilken ordning? Eleven A kan berätta med hjälp av bilder att hen vill att det först ska vara ballonger, sedan dansstopp och till sist popcorn. Eleven använder sin surfplatta för att fota de bilder hen har valt. Eleven får hjälp att hitta fram till symbolerna i sin AKK-app och skriver sedan med hjälp av symbolerna sin lista över hur ordningen ska se ut. Hen kan redan nu planera för att genomföra något i en viss ordning. Läraren dokumenterar att A visar i vilken ordning hen vill att discot ska vara genom att fota hens bilder som hen lagt på bänken. När A sedan ska visa i vilken ordning hen vill göra lovaktiviteterna på fritids så fungerar det inte alls.

Att det inte fungerar på fritids kan bero på att A lärt sig en sak i klassrummet men har svårt att överföra det från en situation till en annan. Elever visar sina kunskaper på olika sätt bland annat beroende på vem de är tillsammans med. Vissa färdigheter som en elev behärskar i en miljö kan ibland vara svårare att behärska och visa i en annan miljö. För att fånga alla delar i elevens lärande kan arbetslaget samtala om hur eleven fungerar i olika sammanhang, i klassrummet, i samspel med andra elever eller på fritids, det vill säga i alla de moment som en skoldag består av.

Ibland behöver det finnas flera olika typer av bedömningsunderlag som kartlägger och beskriver elevens lärande. Det kan till exempel vara foton eller film som visar de tecken som man kanske inte uppfattar när man bara observerar. Att läraren antecknar vad eleven har visat eller gjort i olika undervisningssituationer kan göra det lättare att se vilka situationer som fungerar väl och vid vilka tillfällen eleven behöver ett annat bemötande eller en annan typ av stöttning. Dokumentationen blir ett stöd för att inte missa viktig information om elevens kunskaper. Läraren sparar sin dokumentation så att alla som arbetar i klassen kan komma åt underlagen. Dessa underlag diskuterar arbetslaget regelbundet tillsammans.

Eleven A har visat att hen kan planera för att genomföra en aktivitet i klassrummet. Kartläggningen i arbetslaget visar att A behöver stöd i att genomföra samma uppgift på fritids. A behöver också stöd i att planera något som ska ske lite längre fram i tid.

Vad blir nästa steg?

I klassrummet får A och B i uppgift att tillsammans tänka ut vad de behöver göra och köpa för att kunna ha höstlovsdisco. B har kommit lite längre än A i att planera en aktivitet. De har en lista, bilder på ballonger, popcorn och olika sånger klassen gillar. Eleverna har också fått 40 kronor i sedlar och mynt på bänken, en 20-lapp, en 10-krona och två 5-kronor. Läraren vet att elev A kan lite om pengars värde. Elev B har en synnedsättning så för att det ska kännas så verkligt som möjligt används riktiga mynt och sedlar. Läraren har bestämt att filma processen när eleverna planerar tillsammans. Denna film blir sedan ett gemensamt samtalsunderlag för eleverna men också en hjälp för läraren att se vad eleverna kan.

B har sett ballonger i skåpet som hen visar A. De klistrar en bild på en ballong och ritar ett kryss ovanpå. Finns det popcorn i köket? Eleverna hittar inga popcorn när de tittar efter. Tillsammans klistrar de en bild av popcorn på listan att göra. Vilken musik behöver vi? A och B väljer tillsammans 4 sånger som de också klistrar på pappret. När listan är färdig använder eleverna sin surfplatta för att fota det dem har kommit fram till. Var finns popcorn? A visar att popcorn finns i affären genom att teckna affär. Hur mycket kostar de? Läraren har förberett en genväg till mataffärens hemsida på det programmerbara tangentbordet som man använder i klassrummet för att eleverna självständigt ska kunna hitta fram till saker de behöver. Elev A kan nu använda symbolen för popcorn i AKK-appen som svar på frågan vad det är de letar efter i mataffären. Med hjälp av AKK-appen kan de båda eleverna få en ordbild att skriva av. Elev B är bra på att skriva av ord så hen skriver. Priset är 25 kronor. Eleverna tar fram sina pengar. Elev A vet hur man handlar så hen lägger fram en 20-lapp och en 5 krona. Så bra, pengarna räcker! 

Modellen som vi använder för att beskriva den proximala utvecklingszonen visar avståndet mellan vad eleven kan själv och vad han eller hon klarar tillsammans med en kamrat eller vuxen. Interaktioner med andra är alltid viktiga vid lärande. Ett exempel på detta kan vara att låta eleven göra något som hen ännu inte kan men som hen kan klara tillsammans med kamrater. Eleven får då bättre möjligheter att klara delar eller hela uppgiften på egen hand nästa gång. 

I det här elevexemplet befinner sig elev A i cirkeln Kan och elev B i cirkeln På väg när det gäller att använda pengar. När det gäller att skriva ord är elev B i cirkeln På väg och elev A i cirkeln inte än, men de två kan arbeta tillsammans. A och B har med stöd av varandra, stöd i olika digitala verktyg och med visst stöd av vuxen fått möjlighet att utvecklas längre och lära sig av varandra.  

När eleverna genomfört sitt höstlovsdisco gör läraren en utvärdering tillsammans med sina elever. Hen bestämmer sig för att, tillsammans med varje elev se tillbaka på foton av aktivitetens olika delar. Läraren använder de foton som eleverna själva sparat i sin surfplatta. De arbetar också med en enkel utvärderingsmall. För att det ska fungera för elev A har läraren förberett kommunikationsappen med en sida med tre symboler, en för bra, en för sådär och en för svårt. När de tittar på elevens bilder kan elev A delta med enkla svar i utvärderingen. För elev B som har en synnedsättning blir istället utvärderingen uppläst på datorn och hen kan med stöd skriva några egna svar på frågorna om vad som fungerat bra och vad som var svårt. 

Hen ser också filmen som spelades in när elev A och B planerade sin höstlovsaktivitet och samspelade kring planeringen. Hen kan se att det fungerade bra för de båda eleverna att lära sig tillsammans. Elev A kunde med stöd av sin kamrat utvecklas i att göra en planering. Elev B lärde sig mer om hur man hanterar pengar. Till nästa arbetsområde bestämmer läraren att klassen ska fortsätta arbeta vidare med att göra planeringar för olika saker, att använda bilder som stöd och att fota vid flera tillfällen så att fotona tydligare visar elevernas progression. Läraren dokumenterar sina tankar. 

När terminen närmar sig sitt slut summerar läraren vad eleven har lärt sig i de olika ämnesområdena. Läraren skriver ett omdöme och använder sig av Skolverkets omdömesblankett. Omdömesblanketten består av fyra delar: ämnen eller ämnesområden, omdömen, kommentarer och skolans insatser. I omdömet skriver läraren sin sammanställda information, en nulägesbeskrivning av elevens kunskapsutveckling. Läraren kan se att elev A i ämnesområdet verklighetsuppfattning vet hur mycket pengar vissa saker kostar. Eleven behöver arbeta vidare med att planera händelser som inte äger rum här och nu. Eleven deltar i att lösa praktiska uppgifter i vardagen med användning av matematik. När omdömet är klart bokar läraren en tid för utvecklingssamtal med eleven och vårdnadshavaren. Vid det mötet går de tillsammans igenom omdömet och läraren förklarar vad som står, både för elev A och hens vårdnadshavare.