Hur kan skolan arbeta med det livslånga lärandet

När eleverna blir äldre behöver de också få öva på att välja rätt verktyg i olika situationer. Att få hjälp att få syn på vilket verktyg som fungerar bäst i vilken situation och hur jag som elev lär mig bäst.

Det handlar också om att tänka efter redan när vi planerar för vilka verktyg som vi presenterar för eleven. Vad är mest hållbart i ett livsperspektiv? Är det en dator, en surfplatta eller en anpassad telefon? En telefon med en kommunikationsapp är kanske lättare att ha i fickan när jag ska träffa kompisar än att ta med surfplattan, men i skolan fungerar surfplattan bättre. Vad kommer eleven behöva lära sig för att ta sig fram i livet på ett så självständigt sätt som möjligt? Det kan var något så enkelt som att få tillgång till en egen e-postadress som inte är knuten till skolan eller att få träna på att använda appen för att åka buss eller att betala räkningar i internetbanken. Vi ska förbereda eleverna för ett självständigt vuxenliv, även om många kommer att ha stöd även som vuxna.

Vid vissa tillfällen kanske det fungerar bäst med ett analogt verktyg, vid andra ett digitalt. Det viktiga är att eleven får stöd i att välja det som fungerar bäst för honom eller henne. Vi måste också tänka långsiktigt. Eleven ska kunna växa med sitt hjälpmedel men vi måste också fundera på vad som kommer att fungera i olika situationer. 

Några elever är hjälpta av att få lära sig genvägar till hur man bättre kan använda verktygen eller hur hen kan anpassa dem så att de fungerar bättre för en själv. Andra elever behöver istället hjälp med att hitta redan anpassade verktyg och träna sig i att använda dem. Att fånga elevens egen röst om vad som fungerar bäst är förstås det viktigaste av allt.

En stor cirkel med två mindre cirklar i. I den minsta cirkeln står det 'Kan', i den mittersta cirkeln står det 'På väg' och i den största cirkeln står det 'Inte än'.

Oavsett hur omfattande en elevs kognitiva funktionsnedsättning är har de rätt att få sin kunskapsutveckling och sitt lärande bedömt. Lärandet blir då även synliggjort.  I Vygotskijs teori om lärande är den proximala utvecklingszonen ett användbart begrepp. Den förklarar vad bedömning för lärande handlar om. Det innebär att undervisningen ska planeras så att eleven med stöd av en vuxen eller en kompis kan utveckla de förmågor som hen ännu inte klarar helt på egen hand. När det gäller formativ bedömning handlar den om att ge eleven stöd i sitt lärande för att nå så långt som möjligt. Som hjälp kan man använda sig av en framåtsyftande planering.

Bedömningar görs i många olika sammanhang. Men för att kunna kalla det bedömning för lärande ställs det särskilda krav på undervisningen. Bedömning är en process. Den syftar till att ge läraren kunskap om elevernas lärande och om hur den egna undervisningen har fungerat. Arbetet med bedömning blir enklare om bedömningsprocessen delas in i fyra olika steg. De olika stegen fyller olika funktioner. Informationen om elevens lärande kan användas på olika sätt av läraren. 

Fyra steg

Här kommer en presentation av de fyra stegen och ett förslag till hur du som lärare kan arbeta med bedömning. 

Vi väljer matematikdelen i ämnesområdet verklighetsuppfattning och matematikämnet i år 4–6 som exempel. Ett syfte med undervisningen är att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och förståelse för hur den kan användas i vardagslivet. Undervisningen behöver lyfta fram matematiken som redskap för att undersöka och lösa olika typer av praktiska uppgifter utifrån varierade situationer och sammanhang. Ett exempel kan handla om att eleverna får utforska matematiken i planering och inköp av mat. Det kan också visa hur eleverna använder matematikens begrepp för att ordna sina erfarenheter i tid, rum och med symboler och bilder. 

De fyra stegen är:

  • Steg 1 Vart ska eleven? 
  • Steg 2 Var befinner sig eleven i förhållande till bedömningskriterierna?
  • Steg 3 Hur arbetar läraren för att eleven ska utvecklas i riktning mot bedömningskriterierna?
  • Steg 4 Vad kan läraren lära om elevens lärande?

Steg 1: Vart ska eleven?

För att kunna svara på frågan Vart ska eleven? behöver läraren göra en kartläggning av var eleven befinner sig i sitt lärande. Detta blir grunden för den fortsatta planeringen av ett nytt arbetsområde. 

Inom både ämnesområdet verklighetsuppfattning och ämnet matematik ska eleverna planera för att göra en uppgift i en viss ordning, förstå pengars värde och använda matematik för att lösa uppgifter i vardagen. Vi tänker oss nu att klassen ska arbeta med att planera och göra inköp. Eleverna har önskat att få ha disco när det blir höstlov. I Skolverkets kommentarmaterial läser läraren att eleverna ska få välja något som de är intresserade av och att de ska arbeta med planering av en aktivitet och pengars värde. Arbetsuppgiften för klassen blir därför att planera för höstlovsdisco och vad som behöver handlas för att genomföra discot på det sätt eleverna vill. Klassen arbetar med detta under flera veckor. I klassen finns eleven A som går i årskurs 4 och eleven B i årskurs 5.

Eleverna bestämmer tillsammans att det ska vara popcorn, dansstopp och ballonger på discot, men i vilken ordning? Eleven A kan berätta med hjälp av bilder att hen vill att det först ska vara ballonger, sedan dansstopp och till sist popcorn. Eleven använder sin surfplatta för att fota de bilder hen har valt. Eleven får hjälp att hitta fram till symbolerna i sin AKK-app och skriver sedan med hjälp av symbolerna sin lista över hur ordningen ska se ut. Hen kan redan nu planera för att genomföra något i en viss ordning. Läraren dokumenterar att A visar i vilken ordning hen vill att discot ska vara genom att fota hens bilder som hen lagt på bänken. När A sedan ska visa i vilken ordning hen vill göra lovaktiviteterna på fritids så fungerar det inte alls.

Att det inte fungerar på fritids kan bero på att A lärt sig en sak i klassrummet men har svårt att överföra det från en situation till en annan. Elever visar sina kunskaper på olika sätt bland annat beroende på vem de är tillsammans med. Vissa färdigheter som en elev behärskar i en miljö kan ibland vara svårare att behärska och visa i en annan miljö. För att fånga alla delar i elevens lärande kan arbetslaget samtala om hur eleven fungerar i olika sammanhang, i klassrummet, i samspel med andra elever eller på fritids, det vill säga i alla de moment som en skoldag består av.

Ibland behöver det finnas flera olika typer av bedömningsunderlag som kartlägger och beskriver elevens lärande. Det kan till exempel vara foton eller film som visar de tecken som man kanske inte uppfattar när man bara observerar. Att läraren antecknar vad eleven har visat eller gjort i olika undervisningssituationer kan göra det lättare att se vilka situationer som fungerar väl och vid vilka tillfällen eleven behöver ett annat bemötande eller en annan typ av stöttning. Dokumentationen blir ett stöd för att inte missa viktig information om elevens kunskaper. Läraren sparar sin dokumentation så att alla som arbetar i klassen kan komma åt underlagen. Dessa underlag diskuterar arbetslaget regelbundet tillsammans.

Steg 2: Var befinner sig eleven i förhållande till bedömningskriterierna?

I det andra steget behöver läraren ha fokus på vad eleven kan inom det aktuella arbetsområdet och vad som ska bli nästa steg i lärandeprocessen. Läraren kan ta stöd i kommentarmaterialen för att få syn på vad nästa steg skulle kunna vara.

Eleven A har visat att hen kan planera för att genomföra en aktivitet i klassrummet. Kartläggningen i arbetslaget visar att A behöver stöd i att genomföra samma uppgift på fritids. A behöver också stöd i att planera något som ska ske lite längre fram i tid.

Vad blir nästa steg?

I klassrummet får A och B i uppgift att tillsammans tänka ut vad de behöver göra och köpa för att kunna ha höstlovsdisco. B har kommit lite längre än A i att planera en aktivitet. De har en lista, bilder på ballonger, popcorn och olika sånger klassen gillar. Eleverna har också fått 40 kronor i sedlar och mynt på bänken, en 20-lapp, en 10-krona och två 5-kronor. Läraren vet att elev A kan lite om pengars värde. Elev B har en synnedsättning så för att det ska kännas så verkligt som möjligt används riktiga mynt och sedlar. Läraren har bestämt att filma processen när eleverna planerar tillsammans. Denna film blir sedan ett gemensamt samtalsunderlag för eleverna men också en hjälp för läraren att se vad eleverna kan.

B har sett ballonger i skåpet som hen visar A. De klistrar en bild på en ballong och ritar ett kryss ovanpå. Finns det popcorn i köket? Eleverna hittar inga popcorn när de tittar efter. Tillsammans klistrar de en bild av popcorn på listan att göra. Vilken musik behöver vi? A och B väljer tillsammans 4 sånger som de också klistrar på pappret. När listan är färdig använder eleverna sin surfplatta för att fota det dem har kommit fram till. Var finns popcorn? A visar att popcorn finns i affären genom att teckna affär. Hur mycket kostar de? Läraren har förberett en genväg till mataffärens hemsida på det programmerbara tangentbordet som man använder i klassrummet för att eleverna självständigt ska kunna hitta fram till saker de behöver. Elev A kan nu använda symbolen för popcorn i AKK-appen som svar på frågan vad det är de letar efter i mataffären. Med hjälp av AKK-appen kan de båda eleverna få en ordbild att skriva av. Elev B är bra på att skriva av ord så hen skriver. Priset är 25 kronor. Eleverna tar fram sina pengar. Elev A vet hur man handlar så hen lägger fram en 20-lapp och en 5 krona. Så bra, pengarna räcker! 

Modellen som vi använder för att beskriva den proximala utvecklingszonen visar avståndet mellan vad eleven kan själv och vad han eller hon klarar tillsammans med en kamrat eller vuxen. Interaktioner med andra är alltid viktiga vid lärande. Ett exempel på detta kan vara att låta eleven göra något som hen ännu inte kan men som hen kan klara tillsammans med kamrater. Eleven får då bättre möjligheter att klara delar eller hela uppgiften på egen hand nästa gång. 

I det här elevexemplet befinner sig elev A i cirkeln Kan och elev B i cirkeln På väg när det gäller att använda pengar. När det gäller att skriva ord är elev B i cirkeln På väg och elev A i cirkeln inte än, men de två kan arbeta tillsammans. A och B har med stöd av varandra, stöd i olika digitala verktyg och med visst stöd av vuxen fått möjlighet att utvecklas längre och lära sig av varandra.  

Steg 3: Hur arbetar läraren för att eleven ska utvecklas i riktning mot bedömningskriterierna?

Det tredje steget startar utifrån vad läraren sett i en bedömning. Vad kan eleven själv eller med en kompis, vad kan den med stöd och vad kan den inte i det aktuella arbetsområdet? Var befinner eleven sig i förhållande till det planerade målet för undervisningen? Läraren utformar, anpassar och utmanar undervisningen för att ge eleven möjlighet att nå målet. Elever behöver olika mycket stöd i olika situationer. Genom att skapa förutsättningar för elevens delaktighet måste stödet anpassas så att vuxnas omsorg inte inkräktar på elevernas självständighet. Läraren ger också återkoppling som visar vad som är nästa steg. Exempel på återkoppling kan vara att läraren berättar vad hen har sett genom foto eller film och beskriver vart eleven ska eller synliggör målet för eleven. Elevens egna foton som hen har i sin surfplatta kan användas för att göra en enkel bok som används som underlag för att eleven själv ska ta del av sitt lärande.

Återkoppla

Hur får man återkopplingen att bli en positiv upplevelse och inverkan på lärandeprocessen för eleverna?

Vad och hur?

Genom att formulera återkopplingen positivt, stärker den elevens kunskap och självkänsla samt ökar motivationen. Den behöver även vara konkret och knuten till den uppgift som eleven arbetat med. Återkopplingen handlar om att eleven ska få syn på sitt eget lärande. Den bör vara både en tillbakablick och syfta framåt till det som eleven ska lära sig i nästa steg.

Läraren behöver utgå ifrån det insamlade materialet till exempel uppgifter som eleverna genomfört. Läraren behöver även fokusera på vilka strategier eleven använder för att eleven ska kunna bli mer medveten om hur den lär sig. 

Vem? Vilka?

Det är viktigt för elevens lärande att ha goda relationer. Dels mellan elev och lärare och dels mellan elev och klasskamrater. Kamratbedömning kan vara ett sätt att stärka elevens egna förmåga att bedöma sina resultat och se andra elevers sätt att arbeta. En bra kamratbedömning förutsätter goda relationer. Läraren behöver även kontinuerligt använda sig av tekniken i undervisningen. Kamratbedömning kan bidra till att eleverna blir mer delaktiga i bedömningsfrågor. Det kan göra att kommunikationen om bedömning mellan lärare och elever blir lättare. 

Stödfrågor när du som lärare anpassar undervisningen till elevens behov och tidigare erfarenhet:

  • Vilka begrepp inom arbetsområdet kan eleven och vilka nya behöver eleven förstå för att komma vidare i sitt lärande? 
  • Vilket rum eller plats i eller utanför skolan kan stimulera elevens förståelse för det som ska läras? 
  • Vilken vuxen ska göra uppföljningen med eleven för att bäst få syn på elevens utveckling och kunskaper? 

När?

Att ge återkoppling direkt eller i anslutning till en aktivitet eller lektion ger bäst effekt. I den pedagogiska planeringen finns en kolumn där man redan vid planering kan lägga in sina avstämningar, formativa och summativa. Bedömningen kan göras utifrån film, foto, ljudinspelning, anteckningar eller andra former som passar arbetsområdet.

Hur kan jag dokumentera?

Dokumentationen kan ske i film, foto, ljudinspelning, anteckningar eller i andra former som passar arbetsområdet. 

Steg 4: Vad kan läraren lära om elevens lärande?

Bedömningen ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande under läsåret. Eftersom eleven ofta inte visar alla sina kunskaper vid ett specifikt bedömningstillfälle så är det viktigt att du som lärare kontinuerligt dokumenterar elevens kunskaper. Utforma bedömningssituationer så att de ger dig ett tillräckligt, brett och varierat underlag. Vid bedömningen ska du använda all information och allt underlag om elevens kunskaper. Utvärdera sedan materialet i förhållande till kriterier för bedömning och skriv ett omdöme. 

Information och underlag kan bestå av till exempel loggböcker, filmer, foto, föremål, klassrumsdiskussioner eller elevens berättelse. Du kan också utgå från dina minnesanteckningar eller använda annan relevant information som du minns men inte har dokumenterat. Du kan behöva fundera över hur du kan se till att alla elever får goda möjligheter att visa sina kunskaper i både formella och informella situationer. För att kunna göra en allsidig bedömning är det viktigt att samverka med andra lärare och personal som finns runt eleven.

När eleverna genomfört sitt höstlovsdisco gör läraren en utvärdering tillsammans med sina elever. Hen bestämmer sig för att, tillsammans med varje elev se tillbaka på foton av aktivitetens olika delar. Läraren använder de foton som eleverna själva sparat i sin surfplatta. De arbetar också med en enkel utvärderingsmall. För att det ska fungera för elev A har läraren förberett kommunikationsappen med en sida med tre symboler, en för bra, en för sådär och en för svårt. När de tittar på elevens bilder kan elev A delta med enkla svar i utvärderingen. För elev B som har en synnedsättning blir istället utvärderingen uppläst på datorn och hen kan med stöd skriva några egna svar på frågorna om vad som fungerat bra och vad som var svårt. 

Hen ser också filmen som spelades in när elev A och B planerade sin höstlovsaktivitet och samspelade kring planeringen. Hen kan se att det fungerade bra för de båda eleverna att lära sig tillsammans. Elev A kunde med stöd av sin kamrat utvecklas i att göra en planering. Elev B lärde sig mer om hur man hanterar pengar. Till nästa arbetsområde bestämmer läraren att klassen ska fortsätta arbeta vidare med att göra planeringar för olika saker, att använda bilder som stöd och att fota vid flera tillfällen så att fotona tydligare visar elevernas progression. Läraren dokumenterar sina tankar. 

När terminen närmar sig sitt slut summerar läraren vad eleven har lärt sig i de olika ämnesområdena. Läraren skriver ett omdöme och använder sig av Skolverkets omdömesblankett. Omdömesblanketten består av fyra delar: ämnen eller ämnesområden, omdömen, kommentarer och skolans insatser. I omdömet skriver läraren sin sammanställda information, en nulägesbeskrivning av elevens kunskapsutveckling. Läraren kan se att elev A i ämnesområdet verklighetsuppfattning vet hur mycket pengar vissa saker kostar. Eleven behöver arbeta vidare med att planera händelser som inte äger rum här och nu. Eleven deltar i att lösa praktiska uppgifter i vardagen med användning av matematik. När omdömet är klart bokar läraren en tid för utvecklingssamtal med eleven och vårdnadshavaren. Vid det mötet går de tillsammans igenom omdömet och läraren förklarar vad som står, både för elev A och hens vårdnadshavare.

Publicerat fredag 3 november 2023