Intervju med Kristina Rex, logoped - del 2 av 3
Vad är viktigt att tänka på när vi väljer verktyg? Digitala, analoga eller något mitt emellan?
Intervju med Kristina Rex - del 2 av 3
Eleven behöver alltid tillgång till både låg- och högteknologiska verktyg eftersom de kompletterar varandra. Med ett högteknologiskt verktyg finns större möjligheter att bli självständig eftersom ingen annan då behöver läsa upp det eleven vill säga. Det finns andra möjligheter att till exempel ropa på någon som inte är precis i närheten eller att kommunicera på distans via e-post eller chatt.
Men även de lågteknologiska verktygen har en viktig roll i olika situationer. Det kan vara under transport när det kan vara svårt att ha de högteknologiska hjälpmedlen framme, när tekniken krånglar, batteriet behöver laddas eller när eleven befinner sig i simhallen. Ett högteknologiskt system är lättare att underhålla och uppdatera efter hand, men ibland går det snabbare att använda en redan färdig karta i pappersform än att vänta på att nya symboler ska bli inlagda i systemet.
Det är viktigt att tänka på att man har en AKK-lösning som går att växa med över tid, något som går att utveckla och bygga vidare på. Ibland när vi erbjuder större möjligheter ger vi också eleven möjlighet att utvecklas på ett sätt som vi kanske inte hade trott. Vi kan börja med något enkelt och samtidigt erbjuda möjligheter till något mer. Det gäller oavsett om det är låg-eller högteknologiskt. Vi får inte sätta taket för utvecklingen för att vi tycker att det räcker med det enkla eller den billigaste lösningen.
Det är viktigt att inte eleven måste lära in ett system för att senare under skoltiden behöva lära om för att använda ett annat system. När eleven växer ur sitt kommunikationssystem är risken att det istället inte blir något alls i skarven mellan de två. Eleven blir utan språk och kan inte gå vidare i sitt lärande. Det finns en risk att AKK-användaren istället tröttnar på att försöka och istället ger upp kommunikationen helt och hållet. Vi kan inte vänta på att eleven ska bli redo eller att den ska kunna använda systemet utan att få stöd, utan erbjuda möjligheter till både stöd och kommunikation på olika sätt genom hela skoltiden. Eleven lär sig sitt system genom att använda det, inte genom att vänta.
Om AKK-användaren har förmåga att vara med och påverka innehållet i kommunikationssystemet så är det viktigt att hen får vara det. Att hen får tycka till om vilka ord som behövs eller vad som är viktigt att kunna prata om. Det handlar om att eleven själv har ägarskap över sitt AKK och att vi erbjuder att lägga till ord eller nya kommunikationsformer utan att ta bort det gamla.
Om man ska börja använda AKK i skolan, vad är viktigt att tänka på? Hur börjar man?
Som en person som har jobbat som både förskrivande logoped, som skollogoped och nu på ett hjälpmedelsföretag så tycker jag att det viktigaste är att man samarbetar med alla personer som är involverade i det här nätverket. Det händer att olika instanser använder olika system eller lösningar för kommunikation till exempel om habiliteringen förskriver ett sätt och skolan använder ett annat, men där jag har sett att det blir absolut bäst för barnet är när man samarbetar.
Logoped på habiliteringen har förskrivningsansvar och är ansvarig för att se till att det finns fungerande AKK när ett barn är i behov av det. Börja med att ta reda på om det finns något hjälpmedel förskrivet och om det inte gör det, så efterfråga att det görs om ni som skola ser att eleven har ett behov av det. Ta hjälp av förskrivande logoped och jobba tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt för eleven. I förskrivningsansvaret ingår också att introducera hjälpmedlet till både elev och skola. Logopeden har inte möjlighet att arbeta med systemet varje dag utan det blir skolans och familjens ansvar att se till att det fungerar för eleven i vardagen.
Om man ser till forskning kring hur man bäst implementerar ett AKK-system så handlar det om att göra det ofta och i vardagen i naturliga situationer. Skolan behöver vara med för att se till att använda AKK-systemet i vardagen och på så sätt främja att eleven lär sig att använda vardagsspråket. Det är viktigt att få med de personer som finns runt eleven, att man vet vad AKK är för någonting och vad man kan göra för att vara en bra kommunikationspartner. Omgivningens främsta uppgift är att förstå vad det innebär att vara en bra kommunikationspartner och se till att AKK används. Mycket handlar om att ta hjälp för att skaffa sig kunskapen som behövs. Både habiliteringen, många hjälpmedelsföretag och ni på SPSM har ju utbildningar kring AKK. Se till att efterfråga kompetensutveckling från skolledningen och att ni får ta del av det som finns.
Tre viktiga saker som Kristina vill skicka med läsaren:
Det första: Samarbeta med alla involverade personer, ta hjälp av varandra. Det fungerar allra bäst när vi får till samverkan mellan skola, familj och habilitering. Sätt gemensamma mål och kom överens om vad ni ska göra och hur. Det kan handla om att modella samma basord samma vecka så att det används i många olika situationer. AKK-användaren kan då också få syn på att jag kan kommunicera med alla i olika miljöer och situationer.
Det andra: Att vara modell och att inte förvänta sig svar direkt utan identifiera vad som är viktigt att kunna uttrycka i den här situationen och modella det. Barnet behöver överösas med AKK för att själv börja använda det. När barnet utvecklas så behöver vi vara beredda att modella nästa steg, höja ribban och kanske sätta ihop flera ord efter varandra när vi modellar. Att hela tiden tänka vad är nästa steg, vara förebild och modella utan att ställa krav på kommunikation.
Det tredje: Att skapa en positiv kommunikationsmiljö, en miljö där man känner att man får använda sitt sätt att kommunicera. En del i den positiva kommunikationsmiljön är att tillåta alla kommunikationssätt. Alla sätt är lika bra och vi uppmuntrar och svarar på alla sätt som personen kommunicerar. Det är också viktigt att våga vänta på initiativ och på svar från individen eftersom det är lätt att själv fylla i svaren när det blir tyst. Eleven behöver tid att processa frågan, tid att hitta ord eller symboler i kommunikationssystemet och sedan tid för att svara så att ge tid är jätteviktigt. När vi blir tysta och ger utrymme för AKK-användaren att kommunicera är det större chans att något blir sagt och en utveckling kan ske.