Exempel: Samspel och kommunikation kan ske på många olika nivåer till exempel mellan lärare och elev, eller mellan elev och elev. Du som arbetar i skolan kan skapa tillfällen till samspel, lyssna in varje barns röst och se till att varje barn har något sätt som hen kan uttrycka sig på. Det är också viktigt att se till att även elevernas relationer till varandra får ta plats och kan utvecklas. I skolan kan vi skapa en kommunikativ lärmiljö om vi har kommunikationen i centrum och låter kommunikation ta tid och utrymme. Den personal som finns i skolan behöver vara förebilder och modeller i att använda olika kommunikationssätt tillsammans med eleverna för att främja elevernas språk och kommunikation.

Om du önskar fördjupa dina kunskaper kan du ta del av följande material på vår webbplats:

• AKK: Studiepaket AKK
• IF: Studiepaket ämnesområden
• Studiepaket dubbla läroplaner 
• Specialpedagogiskt stöd - mer om digitalt lärande

AKK i praktiken

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt mellan människor. AKK ger oss i omgivningen och barn, elever samt vuxenstuderande i behov av kommunikationsstöd möjligheten att förstå varandra, uttrycka våra känslor, åsikter och tankar.

Alternativ och kompletterande kommunikation

Här får du kunskap om hur AKK kan vara ett stöd för en elevs kommunikation och kunskapsutveckling.

Läs texten AKK i praktiken.

Film - Rätten att kommunicera!

Se filmen Rätten att kommunicera! Alla barn och elever har rätt till kommunikation, till exempel få möjlighet att bli lyssnade på och få ett svar på sina frågor eller få uppmärksamhet och möjlighet att samspela med andra. Filmen visar flera exempel på hur det kan gå till i praktiken.

Reflektionsfrågor

• På vilket sätt bidrar du till elevens rätt till kommunikation? 
• Vilka situationer och platser skulle du vilja utveckla för att skapa en mer kommunikativ och tillgänglig lärmiljö?

Vill du veta mer om AKK?

• Studiepaket AKK
• I vår webbutik finns skriften AKK i lärandet för allas rätt att kommunicera, den handlar bland annat om olika kommunikationssätt och hur du kan utveckla samspel och lärande med stöd av AKK.
• På Göteborg stads webbsida kan du se filmen Ett gott samspel och läsa en samspelsguide som Eldorado Resurscenter varit med och utvecklat.
• På habiliteringsverige.se hittar du aktuella rekommendationer gällande tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn. Där finns även rekommendationer för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen. Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen | Föreningen Habilitering i Sverige.
• Boken Med kroppen som redskap från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor. Boken visar med text och bilder hur du kan göra för att skapa ömsesidighet, få till ett samtal, leka och skapa en trygg miljö för barnet.
• Föreläsningen Utveckling och lärande i horisontella linjer med docent Daniel Östlunds handlar om relationskompetens med fokus på elev-elev-relationer och hur de främjar elevernas delaktighet.
• SPSM:s podd Lika värde har flera avsnitt som handlar om AKK. Två exempel är avsnitt 7 Med rätt att kommunicera - vad är AKK och avsnitt 10 AKK för rätten till delaktighet och lärande.
• I Studiepaket ämnesområden kan du läsa mer om olika arbetssätt som kan främja dina elevers lärande och kommunikativa utveckling.
• Evidens för lyckad AKK-praktik Gunilla Thunberg, universitetssjukhusöverlogoped och forskare på DART föreläser om AKK-insatser och på vilket sätt insatserna kan bli framgångsrika. Filmen är undertextad. Filmen börjar en bit in i föreläsningen (spola fram till 18:42) Evidens för lyckad AKK-praktik. Speltid 41 minuter .

Intellektuell funktionsnedsättning

Här får du lära dig mer om vad intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan innebära. Exempelvis hur det påverkar elevens utveckling. Du får också en bild av hur de olika nivåer som finns inom IF påverkar lärandet. 

Film - Om intellektuell funktionsnedsättning

Filmen handlar om Emil, 12 år. Han har svår intellektuell funktionsnedsättning i kombination med syn- och hörselnedsättning.

Om lärande och intellektuell funktionsnedsättning

Ta del av Region Skånes beskrivning av IF. Där kan du se en beskrivning av de olika nivåerna av intellektuell funktionsnedsättning och ett tydliggörande schema.

• Intellektuell funktionsnedsattning (skane.se).

Om svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning

Läs texten från Eldorado Resurscenter vad svår till mycket svår IF kan innebära.

• Om svår till mycket svår IF - Eldorado Resurscenter - Göteborgs Stad (goteborg.se)

Om intellektuell funktionsnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar

En person med IF kan även ha ytterligare funktionsnedsättningar kopplat till exempelvis tal, syn och hörsel. En vanlig funktionsnedsättning är även autism. Det är därför nödvändigt att även anpassa undervisningen utifrån de ytterligare funktionsnedsättningar en elev har. Exempelvis behöver elever med autism bemötande och undervisning utifrån detta tillstånd. 

Ta del av Region Skånes beskrivning och exempel på ytterligare funktionsnedsättningar som en elev med IF kan ha. 

• IF och andra samtidiga tillstånd (skane.se)

Reflektionsfrågor IF

• Vilka ytterligare funktionsnedsättningar har de elever som du ansvarar för?
• Hur påverkar det elevens kommunikation och lärande?
• Hur kan du utveckla arbetet på din skola för elever som har en flerfunktionsnedsättning?

Vill du veta mer?

• Studiepaket ämnesområden 
• Studiepaket dubbla läroplaner 
• Boken Hållbart och meningsfullt lärande. Undervisning för elever med IF från 2021 är sammanställd av Jonny Wåger och Daniel Östlund. Den innehåller flera olika aspekter och varje kapitel har sin egen författare.
• Information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis autism: Studiepaket NPF (spsm.se)
• Information om två funktionsnedsättningar som innebär att hjärnan har svårt att tolka och förstå det som man ser eller hör. CVI och APD - hjärnskador som påverkar syn och hörsel.
• I SPSM:s studiepaket Ämnesområden finns en beskrivning under moment 4 hur olika vi människor kan uppleva sinnesintryck beroende på hur vår perception fungerar. Att uppleva världen annorlunda. 
• I SPSM:s studiepaket Ämnesområden finns en beskrivning under moment 4 av ett antal syndrom eller diagnoser som orsakar IF, så kallade sällsynta diagnoser. På sidan finns länkar till webbplatser där du kan få veta mer om en sällsynt diagnos. 
• Myndigheten för delaktighet, MFD, har tagit fram en simulator som visar hur en person med funktionsnedsättning upplever sin vardag. Här kan du få en uppfattning om hur en person med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva klassrumsmiljön och att åka kollektivtrafik. Funktionssimulatorn, på MFD:s webbplats.
• Specialpedagogen David Brown har tagit fram en serie artiklar om hur våra sinnen måste kunna samarbeta, vad brister i dem kan innebära och hur de påverkar våra liv. Sinnenas samspel – en artikelsamling av David Brown, i SPSM:s webbutik.
• På SPSM:s webbplats kan skolan göra en förfrågan om specialpedagogiskt stöd som komplement till den egna verksamhetens stödfunktioner, exempelvis elevhälsoteam, barnhälsa eller central elevhälsa. Myndighetens resurscenter kan också ge stöd i utredningsarbetet när det gäller syn- och eller hörselnedsättning i kombination med IF.

Digitala verktyg i lärandet

Här får du en beskrivning av digitala verktyg i praktiken och en förklaring av de begrepp som du kan möta inom området digitalisering. 

Digitala verktyg i praktiken

Läs texten Digitala verktyg i praktiken. Den tar upp digital delaktighet och digitalisering i ett livsperspektiv. 

Ordlista - digitala verktyg i lärandet

I denna PDF hittar du en ordlista. (PDF-dokument, 125 kB). Den visar begrepp som kan förekomma när man talar om digitala verktyg i lärandet.

IT-säkerhet och GDPR

Alla kommuner bör i dag ha en plan för att granska digitala resurser utifrån GDPR och integritetsfrågor. Appar och webbresurser som kräver någon form av inloggning, eller som sparar uppgifter om eleven måste uppfylla vissa krav och avtal. Om du är osäker på hur du får använda en app eller webbtjänst så kan du vända dig till IT-avdelningen. Du kan även kontakta den personuppgiftsansvariga som ska finnas inom kommun eller inom en friskola. För kommunal skola kan det vara nämnden som är personuppgiftsansvarig. Kommunen ska även ha dataskyddsombud där du också kan få stöd i frågan. 

På Integrationsmyndighetens webbplats kan du läsa om hur skolan ska hantera GDPR (General Data Protection Regulation) och digitalt arbete.  

Reflektionsfrågor

• Hur påverkar GDPR användandet av digitala verktyg?
• Finns det en personuppgiftsansvarig i kommunen eller för friskolans huvudman?
• Vilka frågor behöver du få svar på när det gäller GDPR?

Vill du veta mer?

• Läs mer på vår webbsida om hur du kan lyckas med digitalt lärande.
• Läs mer om teknik och hjälpmedel för personer med medfödd dövblindhet från Nationellt kunskapscenter i dövblindfrågor.
• Läs mer om digital undervisning och GDPR på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats.
• Se filmen Digitala verktyg – ett komplement i kommunikation och kunskapsutveckling.

Gå vidare till Rektorsspåret moment 2 - Använda digitala verktyg och AKK i undervisningen