En kommunikativ lärmiljö
Lärmiljön ska ge goda förutsättningar och möjligheter till kommunikation för alla oavsett vilket kommunikationssätt som används.
I en kommunikativ miljö ska det finnas förutsättningar att förstå andras kommunikation och att själv kunna uttrycka sina tankar och åsikter så att andra kan förstå. Det kan vi göra genom att:
- Förvänta oss att eleven vill kommunicera och att hen har något viktigt att säga.
- Acceptera, uppmärksamma och uppmuntra alla initiativ till kommunikation från eleven. Eleven kanske pekar, visar någonting, tecknar, använder sin kommunikationsapp eller gör ljud. Alla sätt är lika bra och behöver tas på allvar av de personer som finns i omgivningen.
- Kommunikation måste vara en del av elevens lärande i alla ämnen, inte bara vid utvalda tillfällen.
- Möjliggöra och använda kommunikation i alla typer av aktiviteter och situationer. Det kan handla om att se till att det finns möjlighet att kommunicera med AKK i matsalen, slöjden, på fotbollsplanen eller i idrottshallen.
- Se till att även personalen har god kompetens i AKK-verktyget och kunskap i att vara modell.
- Låta kommunikation och samspel ta tid.
- Ge gott om tillfällen för turtagning, frågande och svarande, både med andra elever och vuxna.
- Ställa nyfikna frågor som du inte redan vet svaret på.
- Använd frågor för att bekräfta att du förstått rätt.
- Ställa öppna frågor där svaret inte är bara ja eller nej.
- Lära både barn och vuxna i omgivningen att våga vänta och vara tysta för att ge utrymme för personen att svara.
Vi behöver komma ihåg att det är annorlunda att kommunicera med AKK än med talat språk och att varje individ har rätt att kommunicera och uttrycka sin mening på det sätt som hen väljer. Det är också elevens val att välja att kommunicera eller inte. Vi kan inte tvinga någon att kommunicera men vi kan erbjuda möjligheten och förvänta oss kommunikation. Att skapa en god kommunikativ lärmiljö som fungerar för alla barn, elever och vuxna börjar därför redan i planeringen av undervisningen. Vad behöver den här eleven, eller elevgruppen, i den här situationen för att alla ska kunna kommunicera och vara delaktiga?
Några skillnader mellan att använda AKK och muntlig kommunikation är att: kommunikationen kan vara långsammare och kanske mer begränsad med AKK. Eleven saknar många gånger förebilder som använder samma kommunikationssätt och eleven har färre tillfällen till samtal, färre människor att samtala med och får därmed mindre träning i att kommunicera. För några elever kan det också vara svårt att hinna med i samtalet kompisar emellan. Det kan vara svårt att börja, fortsätta och avsluta ett samtal om man aldrig tränar på hur man ska göra. Hur tar jag kontakt med mina kompisar? Hur visar jag att jag har något att säga? Hur visar jag att jag är intresserad av det som mina kompisar pratar om? Hur kan jag delta i kompisarnas prat om tv-spel, fotboll eller hästar?
Delaktighet
Ett sätt att främja delaktighet kan vara att använda sig av ett basordförråd i kommunikationshjälpmedlet. Basordförrådet består av många ord som kan användas fristående, det vill säga ordet har en mening i sig. Orden kan användas flexibelt i många olika situationer och sammanhang. Det skapar möjlighet att samtala om många olika samtalsämnen. Ett sådant ord är vill och ett annat är gilla. Eleven kan säga ”jag vill spela fotboll”, ”jag vill inte äta fisk”, ”jag gillar ost”, ”jag gillar tv-spel” eller ”jag gillar inte gröna tröjan”. Med kärnordförråd och några färdiga fraser kan eleven vara delaktig i det som kompisarna pratar om. De färdiga fraserna kan bli en genväg till kommunikation. Ordförrådet som används måste också individualiseras för att passa varje elevs behov och intressen. Det är viktigt att kartlägga vilka ord som är mest användbara för just den här eleven.
För alla elevers rätt att vara delaktig och lära utifrån sina förutsättningar behöver vi arbeta med hela lärmiljön. Vi behöver också prata med elever om att det finns olikheter i hur man bäst kommunicerar och lär. Dessutom kan vi praktiskt visa att alla sätt är lika bra och att alla olika sätt får plats.
Att lära tillsammans
Det är viktigt att skolans personal upptäcker sin omvärld tillsammans med eleven genom lek, samspel och samtal kring det som eleven tycker är intressant. Kommunikation uppstår i mötet med en annan person som samarbetar och samverkar i språkandet. När eleven tar initiativ till kommunikation måste vi övertolka det som sker till att få en kommunikativ betydelse. Även om knapptryckningen skedde av misstag eller tecknet inte ser ut som vi förväntat oss bör vi prata vidare om det som sas. Sätt ord på misstaget och börja om igen.
Vi behöver som vuxna våga använda hjälpmedlet och våga göra fel. Du som vuxen behöver inte veta i detalj var varje ord finns för att kunna vara modell. Upptäck och leta tillsammans med eleven. Att leta tillsammans kan bli till en kommunikationsstödjande lek i sig. Det är viktigt att använda det vi har och inte vänta på att det nya hjälpmedlet ska komma, att personalen hanterar det perfekt eller att eleven ska ha uppnått vissa förmågor innan vi sätter igång. Ofta förvånar eleverna oss om vi bara ger dem möjligheter att utvecklas.
Tid att upptäcka och att lära
En viktig faktor när en elev ska lära sig att använda sitt kommunikationssätt är att det tar tid. Eleven behöver få ta tid till att upptäcka sitt AKK-hjälpmedel, pröva att trycka på alla knappar och se vad som händer eller busa genom att trycka medvetet fel. Det kan handla om att använda fula ord för att testa och se om det blev någon reaktion eller att kanske svara tvärtemot. Att lära sig kommunicera tar alltid tid och eleven behöver på något sätt förstå att det finns en vinst i att använda kommunikationshjälpmedlet.
Att upptäcka, leka och skoja med språket och med kompisarna kan vara en framgångsfaktor där AKK skapar nya möjligheter till relation och samspel med andra. Detta kan också motivera eleven att fortsätta använda sitt hjälpmedel. Det finns en mening med att använda systemet för jag kan samspela med andra, kanske eleven tänker. Trots att det kanske tar lång tid så måste vi komma ihåg att det går. Det är inte omöjligt för eleven att utvecklas även om det tar lång tid eller går med små steg framåt. Ofta blir de vuxna i omgivningen otåliga, ger upp eller börjar om med något nytt. Då ger vi inte eleven de bästa förutsättningar vi kan för att utveckla elevens kommunikation. När en person behöver lång tid på sig för att svara kan väntandet ibland vara en utmaning för samtalspartnern. I sådana situationer är det viktigt att vi väntar och ger personen ordentligt med tid för att svara.
Att göra en sak i taget
De kommunikativa verktygen måste alltid finnas med i naturliga sammanhang där eleven finns. Eleven kan behöva stunder för att träna på att hitta i sitt verktyg och att lära sig verktyget eller de styrsätt som eleven använder. Det är då viktigt att vi är medvetna om att det är just detta vi gör utan att också ställa krav på att eleven ska lära sig andra saker samtidigt eller att kommunicera om något. Det blir alltså viktigt att fundera över när vi gör vad och vad syftet är med undervisningen. Det kan underlätta att ibland tänka på att göra en sak i taget. Träning i att använda verktyget behövs, men när eleven ska kunna vara delaktig i ett samtal i klassrummet om något specifikt, behöver elevens fokus vara på samtalet, inte att styra verktyget perfekt. Ibland behöver därför läraren förbereda en specifik samtalskarta eller ett överlägg i appen för att underlätta samtalet för eleven. Detta är särskilt viktigt för de elever med intellektuell funktionsnedsättning som av sig själva har svårt att skapa en struktur och har svårt att hålla fokus på många saker samtidigt.
Alla sätt som eleven kommunicerar på är bra så vi behöver inte testa elevens förmåga i att hitta rätt knapp när hen redan har svarat på frågan genom att peka på en person, ett föremål i närheten eller skaka på huvudet. Undvik så långt det är möjligt att testa ”pekförmåga”, erbjud istället möjlighet till kommunikation och tillfällen att utveckla andra kommunikativa färdigheter och var modell i hur man kan använda verktygen för att till exempel berätta något eller uttrycka en åsikt.