Intervju med Kristina Rex, logoped - del 1 av 3
Intervju med Kristina Rex
Vem är du? Beskriv kort var du jobbar, din bakgrund som logoped och var du har jobbat tidigare.
Jag heter Kristina Rex och jobbar som utbildare på ett hjälpmedelsföretag som arbetar med kommunikationshjälpmedel. Jag är legitimerad logoped och har tidigare arbetat både inom habilitering och skola. I min tidigare roll samverkade jag ofta med skolan kring elevernas förskrivna hjälpmedel och stöd inom alternativ och kompletterande kommunikation, AKK.
Numera arbetar jag mest med att utbilda de personer som förskriver kommunikativa hjälpmedel, så att de i sin tur kan utbilda dem som använder hjälpmedlen och deras nätverk i hur de kan använda de kommunikativa hjälpmedlen. Jag utbildar också skolpersonal i hur de ska använda verktygen. Vi har digitala resurser att använda, men ordnar också utbildningar, oftast digitalt, men ibland även på plats. Jag och mina kollegor jobbar över hela Sverige. I mitt uppdrag ingår även att utbilda i hur man kan tänka kring AKK generellt eftersom vi vet att det är svårt att få till implementeringen i vardagen. Det är något som man behöver jobba mycket med.
Jag har förut arbetat som skollogoped och då handlade arbetet främst om anpassningar, struktur och bildstöd. Jag har också arbetat i en verksamhet där skola och habilitering arbetade tillsammans i samma lokaler. Vi arbetade då med elever med rörelsenedsättning.
Vi pratar mycket om kärnordförråd inom AKK. Vad är det och varför är det viktigt?
Man kan kalla det antingen basordförråd eller kärnordförråd, men det är samma sak. Basord är ord som har hög frekvens i språket. Det är ord som vi använder ofta när vi pratar, många gånger om dagen. Ungefär 80% av det som vi säger är sådana här basord. Ett annat kriterium för ett basord är att det är flexibelt och kan användas i olika situationer. Det är kontextoberoende skulle man kunna säga. Ett exempel på ett basord är ordet vill. Det går att använda i många olika situationer under dagen. Till exempel: jag vill inte gå upp, jag vill ha flingor till frukost, jag vill ha den gröna tröjan, jag vill åka till skolan och jag vill sitta bredvid den här kompisen.
Basorden kan användas oavsett situation under hela dagen. Den här typen av ord är jätteviktiga just för att vi använder dem så ofta. Basorden kan användas självständigt, de har alltså en mening i sig själva och vi kan förstå vad de betyder även när de förekommer som enstaka ord. Andra exempel på basord är mer, inte eller gilla. De flesta basordsförråd eller kärnordsförråd innehåller pronomen, verb, prepositioner och artiklar. Det kan se lite olika ut, men i stora drag är det så man tänker när man utformar ett basordförråd.
Fördelen med just den här typen av ord är att när jag lärt mig ordet i mitt AKK-system så kan jag använda det i många olika situationer och vid många tillfällen. Vi kan ta ett exempel på en elev som tycker om att prata om Spindelmannen. Vi tänker kanske att det viktigaste då vore att kunna säga Spindelmannen, men ofta har vi något framför oss som vi pratar om, då räcker det med ”den” eftersom vi ändå förstår vad personen menar. Det vi egentligen vill prata om i kommunikationen är kanske vad vi tycker om Spindelmannen, vad han gör eller om du också gillar Spindelmannen. Om eleven lär sig basorden kan vi byta ut Spindelmannen mot något annat och ändå använda oss av samma ord.
Det är lätt att vi istället fokuserar på de enstaka tilläggsorden, men det är smartare ur en kommunikationssynpunkt att lära sig orden som går att använda på många olika sätt. Det blir särskilt viktigt med de elever som befinner sig på en tidig kommunikativ nivå eftersom mycket av kommunikationen då handlar om här och nu.