Att välja rätt verktyg

• Varför är det bra att använda digitala verktyg?
• Att välja rätt verktyg
• Hur ska jag tänka, ett eller flera verktyg?
• Välja bilder, symboler, tal och ljud

Två viktiga utgångspunkter är att:

• utgå från elevens behov 
• ta reda på syfte med det digitala verktyget.

Varför är det bra att använda digitala verktyg?

En framgångsfaktor för att alla elever ska kunna få det stöd som de behöver är att skolan hittar rätt digitala verktyg för varje elev. För att kunna välja rätt verktyg måste vi ha elevens behov i centrum. Vi måste kartlägga hur behoven ser ut och sedan välja verktyg. Då kan tekniken bidra till lärande och kommunikation för eleven.

När skolan använder digitala verktyg för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan de få större möjligheter att visa sina kunskaper och kommunicera med andra elever och lärare. De kan lättare delta i samtal och resonemang kring skolundervisningen och på det sättet också visa sina förmågor. Eleverna kan med stöd av AKK och digitala verktyg göra sin röst hörd och påverka sin skolsituation och sitt lärande. Läraren kan också använda digitala verktyg för att samla in underlag till sin samlade bedömning. Det kan vara filmsnuttar, saker som elever producerat med hjälp surfplattan eller digitala foton med texter till.

Sankardas och Rajanhally (2017) har i sin forskning undersökt i vilken utsträckning användandet av digitala verktyg i undervisningen kan utveckla kommunikationen för elever med autism. De såg en ökning i intresse hos eleverna att använda sig av teknologi med touchscreen istället för bilder eller papper och penna. Elever med autism visade intresse för digitala verktyg och uppmärksamheten både riktades mot och fångades av det digitala verktyget. Även elever med intellektuell funktionsnedsättning fångas ofta av digitala verktyg och dessa kan då bidra till motivation och inlärning. Forskarna menar att när man arbetar med AKK för den här målgruppen behöver man ta tillvara intresset för digitala verktyg. De menar att digitala verktyg kan vara av stor vikt när det kommer till att hitta elevens gömda potential för att kunna uttrycka sig och kommunicera med andra. 

McNaughton och Light (2013) har visat på vikten av att verktyget används på rätt sätt och att man har ett syfte med användningen. En surfplatta i sig är bara ett verktyg och har man inget specifikt syfte med användandet så kommer det inte leda till att elevens kommunikativa förmåga utvecklas. En risk med surfplattor och andra digitala verktyg är att fokus hamnar på tekniken istället för dess huvudsakliga syfte som exempelvis appen för kommunikation. Något positivt som de lyfter med surfplattan är att den som digitalt verktyg är universell och används av människor med eller utan funktionsnedsättning överallt i världen.

I ett examensarbete inom speciallärarprogrammet med inriktning utvecklingsstörning från Stockholms universitet har man i en intervjustudie intervjuat nio lärare i anpassad grundskola om deras användning av digitala verktyg. Majoriteten av de intervjuade lärarna uttrycker att digitala verktyg dels kan öka motivationen, dels stödja eleverna i deras lärande. Men de betonar att verktygen måste användas på rätt sätt och att det måste finnas en tanke med hur man använder dem. Eleverna måste också förstå vad verktygen är till för och hur de ska använda dem. Lärarna ser också att det är motiverande för eleverna när de får direkt återkoppling på skärmen och att uppmärksamheten ökar med de digitala verktygen.

Att välja rätt verktyg

När personalen runt eleven ska välja digitala verktyg behöver de börja med att göra en kartläggning. De behöver fundera kring vad verktyget ska användas till, av vem och med vilket syfte. I kartläggningen av elevens behov ska också elevens egen kompetens och önskemål lyftas fram. Det är viktigt att samla in tankar från olika håll för att få en så allsidig bild av eleven som möjligt. 

• Vilka behov finns när eleven är på fritidshemmet? 
• Vad fungerar bra i den miljön?
• Vad ser elevens vårdnadshavare som viktigt för barnet, vilka behov ser de hemma och vad fungerar för eleven? 

När personerna runt eleven gemensamt ringat in behoven är det också lättare att se vad verktygen ska användas till och vilket verktyg som kan passa för just det användningsområdet. Ibland sker denna process tillsammans med habiliteringen eller andra aktörer. För att det ska bli så bra som möjligt för eleven är det viktigt att också ta del av habiliteringens rekommendationer och att tillsammans komma fram till en lösning som fungerar för eleven, nu, i olika miljöer och på längre sikt.

När vi sedan ska integrera verktyget i undervisningen behöver både lärare och annan skolpersonal få undervisning i både tekniska och pedagogiska frågor som rör verktyget för att kunna hjälpa eleven vidare. När du som lärare eller assistent har prövat verktyget och känner dig säker på hur du ska använda det tillsammans med eleven, är det dags att introducera verktyget. Eleven måste få tid att själv undersöka verktyget, få hjälp med att lära sig användbara funktioner och att lära sig hitta i verktyget. De första övningarna för eleven behöver vara något som du är säker på att eleven klarar av och som eleven blir road av eller uppfattar nytta med.

Formulera också mål för hur de digitala verktygen ska användas och för hur de ska stödja elevens kommunikation och lärande. Utvärdera både arbetet och verktygen varje termin. 

Det finns några olika aspekter att ta hänsyn till när vi väljer och utvärderar verktyg. Några exempel på frågor att ställa sig är:

Tillgänglighet och styrsätt

• Är det något som måste lösas innan eleven kan sätta igång? Till exempel en hållare, en arm till rullstolen, anti-glidmatta på bänken eller en egen plats att gå till. 
• Hur kan vi organisera och möblera så att vi kan underlätta för eleven att använda verktygen? Behöver eleven verktyget som kognitivt stöd? 
• Finns det funktioner som stödjer elevens planering och självständighet?
• Har det inbyggda funktioner eller tillagda appar som kan hjälpa eleven att få struktur och tydlighet i sin vardag? Ett exempel på en sådan funktion skulle kunna vara en digital timstock, en kalenderfunktion där man kan använda bilder, en schemaapp eller liknande.
• På vilket sätt underlättar verktyget elevens lärande? 
• Vad behöver eleven träna på för att kunna använda verktyget? 
• Hur kan jag som lärare ta del av arbetet i verktyget och hur kan jag dokumentera det? 
• Vilken eller vilka förmågor kan eleven utveckla med hjälp av verktyget? 
• Hur kan jag som lärare använda verktyget för att eleven lättare ska få syn på sin utveckling mot målen? 

Elevens uppfattning om verktyget

• Hur upplever eleven att använda verktyget? 
• Kan hen klara av verktyget på egen hand eller behövs mycket stöd? Tycker eleven om att använda verktyget? 
• Hur motiverad är eleven att använda verktyget? 
• Förstår eleven vad verktyget ska vara till?

Hur ska jag tänka, ett eller flera verktyg?

När vi tänker på användningen av digitala verktyg i anpassad grundskola är det extra viktigt att vi beskriver vad verktyget ska vara just i den här stunden, att varje funktion får ett eget namn. Till exempel ”nu ska vi arbeta med att skriva på surfplattan i appen som ser ut så här”. För vissa elever underlättar det att det finns olika apparater med olika syften. Surfplattan med röda fodralet är ”prat-plattan” och den med blått fodral använder eleven för att spela spel. Om eleven använder surfplattan som digitalt kommunikationshjälpmedel kan det vara svårt att också göra annat på plattan samtidigt. Vi kan underlätta för elevens kommunikation och delaktighet om vi istället använder två olika verktyg. 

För elever som använder AKK måste vi ta reda på vilket sätt som fungerar bäst, både för kommunikation och för lärande. Verktyg som surfplattor är flexibla utifrån situation och behov. De kan bland annat fungera som talapparat, kamera, videokamera, diktafon, komihåg, schema, dagbok och kommunikationskarta. Ett digitalt kommunikationshjälpmedel behöver alltid kompletteras med till exempel kommunikationsbok, lösa bilder eller tecken som stöd. Ett exempel är i simhallen, en miljö där ett analogt verktyg är mer funktionellt. Det kan också vara när apparaten måste laddas eller i väntan på att nya bilder eller symboler läggs in i plattan. Det viktiga är att alltid tänka på att kommunikationen ska fungerar oavsett miljö eller situation.

Välja bilder, symboler, tal och ljud

När vi väljer bilder, symboler, tal eller ljud måste de vara begripliga och meningsfulla för personen som ska använda dem. Vi utgår från elevens intressen. Det måste vara enkelt och roligt att kommunicera. Det ska vara lätt att göra rätt. Vi behöver också fundera kring vilken typ av bilder som är lättast för eleven att se, tolka och förstå. 

• Vilken färg ska bakgrunden ha? 
• Vilken storlek? 
• Behövs det någon ram runt bilden? 
• Fungerar det bättre med svartvita bilder än i färg? 
• Hur många detaljer kan eleven hantera? 
• Är det bättre med avskalade bilder? 
• Förstår eleven tecknade bilder eller ska vi använda fotografier istället? 
• Ser eleven eller behöver vi använda ljud eller taktila bilder? 

De bilder eller symboler som eleven använder ska vara samma både på utskrivna samtalskartor och i elevens digitala kommunikationsverktyg. Det kan ta tid för eleven att lära sig känna igen bilderna och vad de betyder. Fotografier, tecknade bilder och filmer i digital form kan användas för att symbolisera personer, föremål och aktiviteter. De kan ge möjlighet att återuppleva händelser och situationer. Ljudbilder, med inspelat ljud som man skapar tillsammans kan vara ett alternativ när personen inte kan se bilden man pratar om.