Samverkan och elevens delaktighet

Här kan du läsa om samverkan och vilket ansvar kommun, region och stat har när det gäller elever med intellektuella funktionsnedsättningar. 

Samverkan

Genom samarbete och samverkan med exempelvis habilitering, vårdnadshavare och elevhälsa kan man skapa en gemensam bild.

Det kan gälla: 

  • hur eleven kan få bästa möjliga stöd i sin kommunikationsutveckling
  • användning av digitala verktyg. 

När flera personer ser eleven i olika situationer ökar möjligheten att upptäcka elevens förmågor. Tillsammans kan man även se vad som kan vara nästa steg i elevens utveckling. Elevens behov styr vilka verksamheter som är involverade och vilka insatser som behöver göras. Det är ofta flera personer inblandade för att ge stöd. När personer från olika verksamheter arbetar tillsammans kan begrepp som används tolkas på olika sätt. Därför är det bra att från start tydliggöra ord och begrepp för att göra samverkan enklare.

Samordning

För att eleven ska få sina behov tillgodosedda är det också viktigt med:

  • en tydlig samordning av insatserna. 
  • att ha ett tydligt syfte och mål 
  • gemensamma rutiner när det gäller hur samverkan ska gå till. Det blir då lättare att planera för kontinuitet och långsiktighet. 
  • återkommande samverkansträffar där ni planerar, dokumenterar och följer upp åtgärderna. Det minskar risken för att insatserna försenas eller uteblir när till exempel personal slutar. 
  • överföring av information vid stadieövergångar eller vid byte av skola. Eleven kan annars behöva byta kommunikationssätt på grund av att personal på den mottagande skolan inte fått tillräcklig information. 

En väl fungerande samverkan runt eleven har med andra ord en stor betydelse för att elevens behov ska bli tillgodosedda. 

Elevens delaktighet

Eleven själv är en viktig del i sammanhanget och ska få möjlighet att påverka. Det kan till exempel handla om eleven tycker bäst om bilder eller foton i sin AKK-app? Vilken typ av styrsätt föredrar eleven? Saknar eleven några foton eller bilder för att kommunicera om vissa områden?  

Skola och fritidshem

För att eleven ska ha möjlighet att kommunicera i alla miljöer som hen befinner sig i är det av stor betydelse att elevens hela skoldag räknas in. Det är därför värdefullt om assistenter som arbetar med eleven och elevens fritidspedagog deltar i samverkan. Specialpedagog, speciallärare och övriga personer från elevhälsan behöver ofta delta i träffarna.

Observera att från och med juli 2023 har ändringar i skollagen stärkt elevhälsans arbete. Ändringarna innebär bland annat att elevhälsan ska samverka med lärare och övrig personal på flera nivåer som individ-, grupp- och skolenhetsnivå.  Det förtydligas att elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs. Det ska även finnas tillgång till speciallärare eller specialpedagog när elevhälsan gör specialpedagogiska insatser. 

Skolans rektor har ett särskilt ansvar för att personalen får information. Rektor ansvarar även för utbildning om digitala verktyg och hjälpmedel som används i undervisningen. Det är därför rektorns ansvar att kalla till samverkansträffar där sådana frågor tas upp.

Personliga hjälpmedel och pedagogiskt hjälpmedel

Vem som ansvarar för hjälpmedel i skolan är uppdelat mellan skolan, kommunen och regionen. Det grundar sig i vilket hjälpmedel eleven behöver. Ett personligt hjälpmedel använder en elev även utanför skolan. Behovet av detta utreder hälso- och sjukvården och de förskriver hjälpmedlet. Den som förskrivit hjälpmedlet ansvarar för att ge en grundläggande information om hjälpmedlet till skolan. När det gäller digitala kommunikationsverktyg är ofta en logoped inblandad. Gränsen mellan vad som är ett personligt hjälpmedel eller ett pedagogiskt hjälpmedel kan variera. Det är beroende på vilka överenskommelser som finns i olika kommuner och regioner. 

Den utrustning och de hjälpmedel som brukar användas på skolan kan delas in i grundutrustning, pedagogiska hjälpmedel och personliga hjälpmedel.

Personligt hjälpmedel

  • Används även utanför skolan.
  • Utreds och förskrivs av hälso- och sjukvården
  • Är främst kompenserande, exempelvis hörapparat.

Pedagogiskt hjälpmedel

  • Kan användas av flera elever och är främst kunskapsbärande.
  • Pedagogiska hjälpmedel kan vara programvaror till datorer vid läs- och skrivsvårigheter.

Grundutrustning

  • Tillgodoser behovet hos flera. Kräver inte omfattande anpassning för enskild elev. 
  • Skolan ansvarar för lokalanpassning exempelvis ramper och belysning.
  • Grundutrustning kan vara timstock och styrsätt för flera.

Det personliga hjälpmedlet använder eleven i första hand för att kompensera för en funktionsnedsättning. Exempelvis en surfplatta med en AKK-app till en elev med intellektuell funktionsnedsättning.  

Skolan ansvarar för pedagogiska hjälpmedel och läromedel som behövs i undervisningen. Dessa är då främst kunskapsbärande. Det kan exempelvis vara program till datorer vid läs- och skrivsvårigheter. Eleven kan även få sådana hjälpmedel förskrivna genom regionen för att användas i hemmet.

På samma sätt ansvarar skolan för grundutrustningen. Den är till för fler elever och skolan behöver inte göra några stora anpassningar utifrån en viss elevs behov. I grundutrustningen ingår anpassningar av lokaler exempelvis akustiksanering, belysning och ramper. I grundutrustning ingår också timstockar och olika styrsätt som flera elever kan använda. 

Källa: Västmanlands läns landsting, Hjälpmedelshandboken. Hämtad den 5 mars 2024.

Publicerat tisdag 13 juni 2023