Fiktiva exempel

Exempel 1

Sara föds med ett syndrom som innebär att hon har en intellektuell funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter.

1. Familjen har ingen kontakt med barn och ungdomshabiliteringen under Saras första månader i livet. 
2. Familjen får efter åtta månader stöd av habiliteringen att använda AKK i sin kommunikation med Sara.
3. Analoga pek-kartor används. 
4. Användningen av AKK följs upp med habiliteringen en gång under Saras första år.
5. Sara använder AKK i de situationer som hon har tillgång till en pekkarta. Familjen använder sällan pekkartor som stöd i sitt tal till Sara. 
6. Förskolan försöker använda AKK och får vid ett tillfälle träffa habiliteringen för en genomgång av pek-kartor. I kommunen finns inte någon logoped, IKT-pedagog eller Skoldatatek. 
7. Det sker inga samverkansträffar mellan samverkansparterna runt Sara.
8. Den anpassade grundskolan har svårt att veta hur de ska använda AKK i vardagen vilket gör att det främst används vid mat- och påklädningssituationer. 
9. Det finns ingen specialpedagog eller logoped anställd på skolan. Det gör att arbetslaget inte får tillgång till handledning runt kommunikationsutveckling eller stöd i inköp av pedagogiska hjälpmedel.
10. Familjen flyttar vid två tillfällen under Saras uppväxt. 
11. Ingen överlämning sker till mottagande skola eller mellan habiliteringarna.
12. Vid varje flytt byts AKK-sätten ut till ett nytt. 
13. Utifrån att rätten till förskrivning av personliga hjälpmedel ser olika ut mellan regionerna byts Saras bilder ut i hennes pek-kartor. Den nya regionen har ett annat system. 

Exempel 2

Sara föds med ett syndrom som innebär att hon har en intellektuell funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter.

1. Familjen får direkt stöd av habiliteringen för att lära sig använda AKK i sin kommunikation med Sara.
2. Digitala kommunikationsapplikationer förskrivs. Analoga kommunikationskartor och stödtecken används också. 
3. Familjen och Sara använder olika AKK-sätt i all kommunikation. Användningen följs upp med habiliteringen varannan månad under Saras första år. Familjen kan hela tiden be om nya bilder när Sara utvecklar nya områden som hon vill prata om.
4. Förskolan anordnar samverkansträffar med Saras föräldrar och habiliteringen. Pedagogerna får även kompetensutveckling i AKK.
5. Den anpassade grundskolan anordnar samverkansträffar med vårdnadshavare och habilitering två gånger per termin för gemensam uppföljning. En gång per termin deltar även Skoldatateket och IT-ansvarig. 
6. Den anpassade grundskolan använder flera olika AKK-sätt med Sara. Pedagoger, Skoldatateket och IT-ansvarig i kommunen får utbildning i hjälpmedlet av habiliteringen. Skoldatateket och IT-ansvarig går fördjupade kurser om exempelvis inställningar vid AKK kopplat till digitala verktyg. 
7. Rektor organiserar för kompetensutveckling runt AKK med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). 
8. Kommunens logoped har handledning med arbetslaget en gång i månaden runt Saras kommunikationsutveckling och AKK-användande. Logopeden stöttar även i inköp av pedagogiska hjälpmedel.
9. Familjen flyttar vid två tillfällen under Saras uppväxt. 
10. Vid varje flytt anordnar den anpassade grundskolans rektor digitala samverkansträffar där mottagande skola är med. Både överlämnande och mottagande barn och ungdomshabilitering deltar. 
11. Mottagande skola och habilitering tar vid där överlämnande samverkanspartners slutade. 
12. Regionen ser till att Sara får behålla sitt kommunikationsstöd som hon haft från start exempelvis surfplattan.