Moment 1 - Om AKK, intellektuell funktionsnedsättning och digitala verktyg i lärandet
I det här momentet får du lära dig om digitala verktyg i lärandet, AKK och om intellektuell funktionsnedsättning (IF).
- Mål
- Tidsåtgång
- Rättigheter
- Momentet AKK i praktiken
- Momentet Intellektuell funktionsnedsättning
- Momentet Digitala verktyg i lärandet
Mål
Målet med momentet är att ge kunskap om:
- AKK
- intellektuell funktionsnedsättning
- digitala verktyg i lärandet.
Tidsåtgång
Momentet är uppdelat i tre delar:
- AKK i praktiken - tidsåtgång cirka 1 timme.
- Intellektuell funktionsnedsättning - tidsåtgång cirka 20 minuter.
- Digitala verktyg i lärandet - tidsåtgång cirka 20 minuter.
Rättigheter
Alla elever, oavsett kommunikationssätt, har rätt att uttrycka sin mening och åsikt. Eleverna har rätt att bli lyssnade till, i de frågor som rör honom eller henne. Alla barn har rätt att få information på ett sätt som de förstår. Eleverna har också rätt till stöd för att utveckla sitt språk och sin kommunikativa förmåga. Det ska ske genom de verktyg som varje barn väljer att använda.
Skolan ska erbjuda verktyg för att främja och underlätta för elevernas kommunikation, kamratstöd och mentorskap. Skolan har ett ansvar att hjälpa eleven att utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras att använda hela sin förmåga, så att eleven kan tillägna sig kunskaper och värden på sin nivå. Skolan har också ett ansvar att se till att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen.
Skolans personal har rätt att få utbildning i hur man kan använda olika kommunikationssätt och kommunikationsverktyg för att kunna stötta elevernas kommunikativa utveckling. Utbildning behövs också för att kunna se till att alla elever kan uttrycka sin åsikt och bli förstådda.
De barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.
- Skollagen kapitel 1, §10, på riksdagens webbplats.
- Lgra22 kapitel 2, på Skolverkets webbplats.
- Barnkonventionen – konventionstexten på Barnombudsmannens webbplats. Läs barnkonventionens artiklar nummer 12, 13, 17, 23 och 30.
- Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på regeringens webbplats. Läs funktionsrättskonventionens artiklar nummer 7, 9, 21, 24 och 30.
Samspel och kommunikation kan ske på många olika nivåer till exempel mellan lärare och elev, eller mellan elev och elev. Du som arbetar i skolan kan skapa tillfällen till samspel, lyssna in varje barns röst och se till att varje barn har något sätt att uttrycka sig på. Det är också viktigt att se till att även elevernas relationer till varandra får ta plats och kan utvecklas. I skolan kan vi skapa en kommunikativ lärmiljö om vi har kommunikationen i centrum och låter kommunikation ta tid och utrymme. Den personal som finns i skolan behöver vara förebilder och modeller i att använda olika kommunikationssätt tillsammans med eleverna för att främja elevernas språk och kommunikation.
Om du önskar fördjupa dina kunskaper kan du titta på följande material på vår webbplats:
- AKK: Studiepaket AKK.
- IF: Studiepaket ämnesområden.
- Studiepaket dubbla läroplaner.
- Digitalt lärande.
AKK i praktiken
Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt mellan människor. AKK ger oss i omgivningen och barn, elever samt vuxenstuderande i behov av kommunikationsstöd möjligheten att förstå varandra, uttrycka våra känslor, åsikter och tankar.
Alternativ och kompletterande kommunikation
Här får du kunskap om hur AKK kan vara ett stöd för en elevs kommunikation och kunskapsutveckling.
Börja med att gå till Västra Götalands regions webbplats för att läsa om vad det kan innebära att vara en god samtalspartner. Texten tar upp pekprat och två strategier som kan användas för att underlätta kommunikation.
Fördjupa dig i trappstegsmodellen på webbplatsen som visar på ett barns kommunikationsutveckling. När du läser om pekprat är det viktigt att reflektera över om din elev kan ta till sig bilder. Om inte, kan eleven behöva annat stöd som taktila bilder, andra typer av symboler eller konkreta föremål - exempelvis en sked för att symbolisera mat. Du väljer själv om du vill se filmen.
Film - Rätten att kommunicera!
Se filmen Rätten att kommunicera! Alla barn och elever har rätt till kommunikation, till exempel få möjlighet att bli lyssnade på och få ett svar på sina frågor eller få uppmärksamhet och möjlighet att samspela med andra. Filmen visar flera exempel på hur det kan gå till i praktiken.
Evidens för lyckad AKK-praktik
Gunilla Thunberg, universitetssjukhusöverlogoped och forskare på DART, föreläser om AKK-insatser och på vilket sätt insatserna kan bli framgångsrika. Filmen är undertextad. Börja titta en bit in i föreläsningen, spola fram till 18:42. Speltid 41 minuter.
Film - Digitala verktyg och AKK, att göra anpassningar
I den här filmen ger vi exempel på tydliggörande pedagogik. Vi visar några olika tidshjälpmedel och hur bildstöd kan vara en hjälp i att strukturera och organisera vardagen.
I den här filmen ger vi exempel på tydliggörande pedagogik. Vi visar några olika tidshjälpmedel och hur bildstöd kan vara en hjälp i att strukturera och organisera vardagen. För syntolkad version av filmen, klicka på fliken syntolkad. Speltid: 4 minuter och 40 sekunder.
I den här filmen ger vi exempel på tydliggörande pedagogik. Vi visar några olika tidshjälpmedel och hur bildstöd kan vara en hjälp i att strukturera och organisera vardagen. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 4 minuter och 40 sekunder.
I den här filmen ger vi exempel på tydliggörande pedagogik. Vi visar några olika tidshjälpmedel och hur bildstöd kan vara en hjälp i att strukturera och organisera vardagen. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 4 minuter och 40 sekunder.
I den här filmen ger vi exempel på tydliggörande pedagogik. Vi visar några olika tidshjälpmedel och hur bildstöd kan vara en hjälp i att strukturera och organisera vardagen. Filmen är undertextad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 4 minuter och 40 sekunder.
Intervju med Kristina Rex, logoped
Läs del 1 av intervjun med logoped Kristina Rex. Intervjun är uppdelad i tre delar och hittas i moment 1, 3, 4.
Reflektionsfrågor
- På vilket sätt bidrar du till elevens rätt till kommunikation?
- Vilka olika kommunikationssätt använder eleverna i klassen?
- Vilka situationer och platser skulle ni vilja utveckla för att skapa en mer kommunikativ och tillgänglig lärmiljö?
Vill du veta mer om AKK?
- Studiepaket AKK
- I vår webbutik finns skriften AKK i lärandet för allas rätt att kommunicera, den handlar bland annat om olika kommunikationssätt och hur du kan utveckla samspel och lärande med stöd av AKK.
- På Göteborg stads webbsida kan du se filmen Ett gott samspel och läsa en samspelsguide som Eldorado Resurscenter varit med och utvecklat.
- På habiliteringsverige.se hittar du aktuella rekommendationer gällande tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn. Där finns även rekommendationer för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen. Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen | Föreningen Habilitering i Sverige.
- Boken Med kroppen som redskap från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor. Boken visar med text och bilder hur du kan göra för att skapa ömsesidighet, få till ett samtal, leka och skapa en trygg miljö för barnet.
- Föreläsningen Utveckling och lärande i horisontella linjer med Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, handlar om relationskompetens med fokus på elev-elev-relationer och hur de främjar elevernas delaktighet.
- SPSMs podd Lika värde har flera avsnitt som handlar om AKK. Två exempel är avsnitt 7 Med rätt att kommunicera- vad är AKK och avsnitt 10 AKK för rätten till delaktighet och lärande.
- Verktyg och strategier för samspel och kommunikation, Studiepaket ämnesområden moment 5
- På Västra Götalandsregionens webbplats om Dart finns filmer och mer information om AKK.
Intellektuell funktionsnedsättning
Här får du lära dig mer om vad intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan innebära, exempelvis hur det påverkar elevens utveckling. Du får också en bild av hur de olika nivåer som finns inom IF påverkar lärandet.
Film - Om intellektuell funktionsnedsättning
Filmen handlar om Emil, 12 år. Han har svår intellektuell funktionsnedsättning i kombination med syn- och hörselnedsättning.
Filmen beskriver orsaker till intellektuell funktionsnedsättning och vad det kan ge för konsekvenser för lärandet. Filmen berättar också om hur lärarna genom sin undervisning kan öka tillgängligheten och delaktigheten för Emil och hans kompisar i klassen. Speltid 5.45 minuter.
Filmen beskriver orsaker till intellektuell funktionsnedsättning och vad det kan ge för konsekvenser för lärandet. Filmen berättar också om hur lärarna genom sin undervisning kan öka tillgängligheten och delaktigheten för Emil och hans kompisar i klassen. Filmen är undertextad. Speltid: 5 minuter och 45 sekunder.
Om lärande och intellektuell funktionsnedsättning
Ta del av Region Skånes beskrivning av IF. Där kan du se en beskrivning av de olika nivåerna av intellektuell funktionsnedsättning och ett tydliggörande schema.
Om svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning
Läs texten från Eldorado Resurscenter vad svår till mycket svår IF kan innebära.
Om intellektuell funktionsnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar
En person med IF kan även ha ytterligare funktionsnedsättningar kopplat till exempelvis tal, syn och hörsel. En vanlig funktionsnedsättning är även autism. Det är därför nödvändigt att även anpassa undervisningen utifrån de ytterligare funktionsnedsättningar en elev har. Exempelvis behöver elever med autism bemötande och undervisning utifrån detta tillstånd.
Ta del av Region Skånes beskrivning och exempel på ytterligare funktionsnedsättningar som en elev med IF kan ha.
Reflektionsfrågor IF
- Vilka ytterligare funktionsnedsättningar har de elever som du arbetar med?
- Hur samarbetar ni med elevhälsan exempelvis skolsköterskan kring dessa elever?
- Hur påverkar de olika funktionsnedsättningarna elevens kommunikation och lärande?
Vill du veta mer?
- Studiepaket ämnesområden
- Studiepaket dubbla läroplaner
- Hållbart och meningsfullt lärande. I boken kan du läsa mer om undervisning för elever med IF. Boken innehåller flera olika aspekter och varje kapitel har sin egen författare. Texterna är sammanställda av Jonny Wåger och Daniel Östlund
- Information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar exempelvis autism. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) (spsm.se).
- Information om två funktionsnedsättningar som innebär att hjärnan har svårt att tolka och förstå det som man ser eller hör. CVI och APD - hjärnskador som påverkar syn och hörsel.
- I SPSM:s studiepaket Ämnesområden finns en beskrivning under moment 4 hur olika vi människor kan uppleva sinnesintryck beroende på hur vår perception fungerar. Att uppleva världen annorlunda.
- I SPSM:s studiepaket Ämnesområden finns en beskrivning under moment 4 av ett antal syndrom eller diagnoser som orsakar IF, så kallad sällsynta diagnoser. På den här sidan finns länkar till webbplatser där du kan få veta mer om en sällsynt diagnos.
- Myndigheten för delaktighet, MFD, har tagit fram en simulator som visar hur en person med funktionsnedsättning upplever sin vardag. Här kan du få en uppfattning om hur en person med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva klassrumsmiljön och att åka kollektivtrafik. Funktionssimulatorn, på MFD:s webbplats.
- Specialpedagogen David Brown har tagit fram en serie artiklar om hur våra sinnen måste kunna samarbeta, vad brister i dem kan innebära och hur de påverkar våra liv. Sinnenas samspel – en artikelsamling av David Brown, i SPSM:s webbutik.
- På SPSM:s webbplats kan skolan göra en förfrågan om specialpedagogiskt stöd. Det är ett komplement till den egna verksamhetens stödfunktioner, exempelvis elevhälsoteam, barnhälsa eller central elevhälsa. Myndighetens resurscenter kan också ge stöd i utredningsarbetet när det gäller syn- och eller hörselnedsättning i kombination med IF. Läs mer och ansök om specialpedagogiskt stöd.
Digitala verktyg i lärandet
Här kan du lära dig mer om digitala verktyg i praktiken. Du får också en förklaring av de begrepp som du kan möta inom området digitalisering.
Digitala verktyg i praktiken
Läs texten Digitala verktyg i praktiken. Den tar upp digital delaktighet och digitalisering i ett livsperspektiv.
Ordlista - digitala verktyg i lärandet
I denna PDF hittar du en ordlista. (PDF-dokument, 125 kB) Den visar begrepp som kan förekomma när man talar om digitala verktyg i lärandet.
Film - Digitala verktyg, ett komplement i kommunikation och kunskapsutveckling
Se filmen Digitala verktyg – ett komplement i kommunikation och kunskapsutveckling.
I filmen får du möta Alvin och hans lärare Margaretha och hur de använder digitala verktyg i praktiken. För att ta del av en syntolkad version av filmen, klicka på fliken Syntolkad. Speltid 8 minuter.
I filmen får du möta Alvin och hans lärare Margaretha och hur de använder digitala verktyg i praktiken. Filmen är textad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 8 minuter och 19 sekunder.
I filmen får du möta Alvin och hans lärare Margaretha och hur de använder digitala verktyg i praktiken. Filmen är textad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 8 minuter och 19 sekunder.
I filmen får du möta Alvin och hans lärare Margaretha och hur de använder digitala verktyg i praktiken. Filmen är textad, teckenspråkstolkad och syntolkad. Speltid: 8 minuter och 19 sekunder.
IT-säkerhet och GDPR
Alla kommuner bör i dag ha en plan för att granska digitala resurser utifrån GDPR och integritetsfrågor. Appar och webbresurser som kräver någon form av inloggning, eller som sparar uppgifter om eleven måste uppfylla vissa krav och avtal. Om du är osäker på hur du får använda en app eller webbtjänst kan du vända dig till IT-avdelningen. Du kan även kontakta den personuppgiftsansvariga som ska finnas inom kommun eller inom en friskola. För kommunal skola kan det vara nämnden som är personuppgiftsansvarig. Kommunen ska även ha dataskyddsombud där du också kan få stöd i frågan.
På Integritetsskyddsmyndighetens webbsida kan du läsa om hur skolan ska hantera GDPR (General Data Protection Regulation) och digitalt arbete.
Reflektionsfrågor
- Hur arbetar ni med digitala verktyg med våra elever utifrån var och ens förutsättningar?
- Hur påverkar GDPR användandet av digitala verktyg?
- Finns det en personuppgiftsansvarig i kommunen eller för friskolans huvudman?
- Vilka frågor behöver ni få svar på när det gäller GDPR?