AKK i praktiken

• AKK
• Varför är AKK viktigt?
• Två kategorier av AKK
• Lågteknologisk och högteknologisk AKK
• AKK i ett livsperspektiv

AKK

AKK ger oss i omgivningen och barn, elever samt vuxenstuderande i behov av kommunikationsstöd möjligheten att förstå varandra, uttrycka våra känslor, åsikter och tankar. Det främjar samspel, kommunikation och förståelse mellan människor. Det gör vi genom att använda naturliga reaktioner, signaler, ljud, gester, föremål, tecken, rörliga bilder och taktila bilder, bilder, symboler eller talande kommunikationshjälpmedel. 

Olika AKK-former används ofta och med fördel parallellt i det sammanhang där kommunikationen sker. När flera kommunikationssätt kombineras kallas det multimodal kommunikation. Forskning visar på positiva resultat av att kombinera olika AKK-sätt eftersom att det ger AKK-användaren möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har varje individ rätt att själv välja sitt eller sina uttryckssätt. Vi kan därför inte välja bort något sätt till förmån för något annat om inte personen själv vill det.

Varför är AKK viktigt?

Många elever med IF eller andra funktionsnedsättningar som till exempel autism har behov av AKK för att kunna komma till tals, vara delaktiga och påverka sin vardag. AKK bidrar till att eleverna och de personer som finns omkring dem kan förstå och samspela med varandra. För några personer är AKK det huvudsakliga kommunikationssättet och för andra fungerar AKK som ett komplement till talat eller tecknat språk. Detta gäller oavsett personens ålder och behovet kan variera över tid.

Med stöd av AKK kan en elev få utökade möjligheter att:

• uttrycka sina känslor
• uttrycka sina behov
• berätta vad man varit med om
• berätta om något för någon
• berätta om framtiden
• ställa en fråga
• göra ett val
• säga ja, nej eller jag vet inte
• ropa och påkalla uppmärksamhet
• förstå och göra sig förstådd
• kommentera det som händer runt omkring en.

Två kategorier av AKK

De olika AKK-sätten kan delas in i två kategorier som kallas hjälpmedelsberoende och kroppsförankrad AKK

De hjälpmedelsberoende AKK-sätten är:

• konkreta föremål
• foton 
• teckningar
• bilder
• symboler
• text
• rörlig bild
• taktila bilder
• inspelat tal eller syntetiskt tal
• talande kommunikationshjälpmedel.

Dessa olika varianter kan användas i separata bilder, samtalskartor, kommunikationsböcker, talknappar eller i kommunikationsappar som används på surfplattor, smarta telefoner eller på en dator.

De kroppsförankrade AKK-sätten är:

• naturliga reaktioner
• gester - kroppsrörelser som har ett visst syfte: att peka med handen, foten eller med kroppen, eller skaka på huvudet kan vara olika sätt att visa vad man vill. En gest kan också innebära att visa vad man varit med om exempelvis genom att slå på armen för att berätta: "Jag fick ett getingstick här igår".
• tecken som AKK, TAKK.

Lågteknologisk och högteknologisk AKK

Ibland brukar man skilja mellan lågteknologiska och högteknologiska varianter av AKK. Lågteknologiska kan till exempel vara samtalskartor i utskriven form eller tecken. Exempel på högteknologiska varianter är appar för telefoner och surfplattor, programvaror för datorer eller kommunikationshjälpmedel. Elevens behov och i vilken situation som eleven ska kommunicera avgör vilken variant som passar bäst att använda.

AKK i ett livsperspektiv

Språkutveckling med AKK behöver ses i ett livsperspektiv. Målet är att personen ska kunna vara delaktig både i sin närmiljö och i större sammanhang. Den planering och de insatser som görs för att stödja elevens kommunikationsutveckling behöver därför vara funktionella och långsiktiga. Eleven ska inte behöva byta AKK-sätt för att hen till exempel flyttar till en annan skola eller region. På samma sätt när en elev som använder talad svenska inte tvingas byta till ett annat språk om hen flyttar. För att underlätta för nya personer att lära känna eleven och hens kommunikationssätt kan ett kommunikationspass användas. Det kan vara i pappersform eller i digital form i en anpassad app. Det digitala kommunikationspasset har fördelarna att det är lättare att uppdatera och kan innehålla rörlig bild och ljud. Detta är särskilt viktigt då det handlar om elever som själva inte använder talat språk.