Intervju med Kristina Rex, logoped - del 3 av 3
Intervju med Kristina Rex del 3 av 3
Hur kan man tänka kring AKK och undervisning i skolan? Är det något särskilt man behöver tänka på kring kommunikation? Kring skolämnen?
Det är en stor fråga, men det viktigaste tänker jag är att förstå vad AKK är och hur det kan stötta skolarbetet och lärandet, men att det i sig inte är ett pedagogiskt material. AKK är kommunikation som förstås är jätteviktigt i skolan men också lika viktigt på fritiden eller hemma. Det är elevens röst, elevens sätt att uttrycka sig och kommunikationen måste därför utgå från individen själv. Vi kan modella och förvänta oss kommunikation, men aldrig tvinga någon att kommunicera eller att välja vad man får prata om eller inte genom att ta bort vissa ord.
Det pedagogiska materialet är något annat och allt kanske inte kan vara eller ska vara inbäddat i AKK-systemet. Ibland är det bättre att vi använder något annat program för skolarbetet, på en och samma enhet eller på två olika. En enhet för kommunikation och till exempel en surfplatta eller ett ordbehandlingsprogram för skrivande eller övningar. Det viktiga är att komma ihåg att AKK-systemet inte fyller alla pedagogiska behov och att tanken inte är att man ska kunna stoppa in alla lektioner eller planeringar i det verktyget.
Vi kan stärka lärandet och ordförrådet genom att lägga till nya ord i AKK-systemet när eleven behöver dem för att kunna samtala om specifika saker i skolan eller för att diskutera och prata om det som hen har lärt sig. Vi behöver förstå funktionen av AKK och hur det kan stötta lärandet utan att för den skull behöva innehålla allt material som eleven använder. Vi behöver istället tänka hur vi kan plocka in AKK i det vi gör i undervisningen för att eleven ska kunna vara med och diskutera, uttrycka sin åsikt eller säga ifrån när det är något hen inte gillar. Det kan också vara att använda färdiga fraser för att kunna snabba på kommunikationen och göra eleven mer delaktig.
Hur kan man tänka progression inom AKK? Om vi börjar med till exempel trycka hända, hur går jag vidare? Vad är nästa steg? Hur kan man tydliggöra progressionen?
Något som är jätteviktigt är att inte fastna i att eleven måste träna, utan att fokusera på att AKK är kommunikation. I början vill man gärna som lärare testa eleven genom att fråga till exempel: ”hittar du ordet på din karta” eller ”kan du trycka på den här?” men det finns risk att det tar död på elevens motivation till kommunikation. Det känns inte som elevens eget språk när vi testar av förmågor. Det är viktigt att få till det lekfulla och att försöka hjälpa eleven vidare från orsak-verkan genom att fokusera på att istället utveckla olika kommunikativa funktioner hos eleven.
Janice Light har forskat mycket inom AKK och hon har tagit fram några viktiga kommunikativa funktioner. Det finns flera risker att fastna i som AKK-användare: att bara uttrycka behov och önskemål, att bara få svara på ja- och nej-frågor från andra eller att göra val. Det är också viktigt att eleven får göra andra saker och öva sig i andra kommunikativa funktioner till exempel informationsöverföring, att kunna berätta något, eller social närhet och relationer genom att skämta skoja och småprata. Det kan vara att säga fula ord, för att testa vad som händer. Alla de här sakerna hjälper till så att eleven kommer igång och vill använda sitt AKK-sätt. Att få vara delaktig i samtal och i sammanhang är viktigt. Den fjärde delen handlar om social etikett, till exempel artighetsfraser som hej, tack, ursäkta eller prosit.
För att ge bättre förutsättningar för progression är det viktigt att dels se över vilka kommunikativa funktioner som erbjuds, dels att vara modell med AKK. Det handlar mycket om den proximala utvecklingszonen där vi visar hur man kan göra någonting, vi gör tillsammans för att sedan AKK-användaren ska kunna göra på egen hand. Vi kanske behöver vara modell för hur eleven kan uttrycka en åsikt eller att utveckla enstaka ord till två-och treordsmeningar.
Vi behöver visa på AKK-systemet hur man gör. Vi kan till exempel modella ordet gilla. Basorden blir viktiga i det här eftersom vi får många tillfällen att modella dem. Vi behöver också lämna utrymme för AKK-användaren att försöka själv, men utan att ställa krav. Vi behöver kanske modella många gånger, under lång tid. Eleven behöver få se och upptäcka hur det går till genom omgivningens modellande, precis som små barn hör många ord innan de själva börjar prata. Progression handlar om dels att kunna uttrycka fler kommunikativa funktioner, dels om vi kan se att AKK används oftare, mer över dagen eller i fler situationer. Om vi kan se att AKK-användaren själv tar fler initiativ till att vilja kommunicera eller använder fler ord eller fler sidor i sitt hjälpmedel än tidigare kan också vara bra saker att titta efter. Vi kan bredda användandet av exempelvis ordet vill, till att användas i flera olika situationer eller med flera olika personer.
Vi kan också sätta fokus på omgivningen här: är det fler personer i omgivningen som modellar vissa ord och vet alla i omgivningen varför det är viktigt? Den viktigaste förutsättningen är att se till att AKK-systemet är med och kan användas genom hela dagen, när eleven byter aktivitet eller klassrum och att det finns framme. Vi behöver också se till att det styrsätt som eleven behöver finns tillgängligt. En ögonstyrd kommunikationsdator måste till exempel sitta fast på sitt stativ, eller stå på ett bord. Den måste vara i rätt position för att det ska fungera.
Hur kan man använda AKK för att också främja läs-och skrivutveckling? Varför är det viktigt att också ha ett tänk kring att utveckla läs-och skrivförmåga hos eleverna?
Man kan prata om ett robust AKK. Detta begrepp används av olika aktörer.
Det betyder att det finns ett stort ordförråd med mycket som är färdigt för att eleven ska få tillgång till mycket språk. För att kunna läsa behövs både ordförståelse och avkodning. Eleven behöver ha tillgång till många ord såväl som ett tangentbord eller ett alfabet. Barn i skolåldern lär sig ungefär 3000 nya ord per år och det blir en omöjlighet att lägga in alla dessa ord i systemet. Många av de nya orden lär vi oss passivt, men använder dem inte själva så ofta. De orden behöver kanske inte finnas i systemet. Den gången jag vill prata om fågeln gärdsmyg kan jag istället säga fågel och bokstaven G om jag fått lära mig att använda alfabetet. Att kunna uttrycka sig så att andra förstår blir det viktigaste.
Vi kan använda tiden mer effektivt om vi lägger fokus på läs-och skrivundervisningen och lär eleven använda bokstäver och tangentbord tillsammans med sina symboler eller bilder. Även genom tidiga läs-och skrivförmågor kan vi öppna upp för nya saker som eleven kan uttrycka. När eleven använder sin symbol finns det också text på skärmen och det blir en hjälp för eleven att förstå att symbol, ord och text hänger ihop. Eleven kan också få syn på till exempel läsriktningen genom att symbolerna översätts till text. AKK kan hjälpa eleven att kommentera det som händer när man läser böcker, kan vara delaktig i läsningen på olika sätt. På det sättet kan AKK-systemet främja läs och skrivutvecklingen.
Språk, läs och skrivförmågor och kognition utvecklar varandra så om vi stärker en av de här förmågorna så stärker det också de andra. I ett livsperspektiv handlar det om att få möjligheten att bli en läsare och skrivare, för att kunna ta till sig information, ta del av beslut som rör en själv och liknande. Det är en rättighet även för AKK-användare.
Om eleven har svårt att ljuda själv behöver vi i skolan kompensera genom att erbjuda möjligheter för eleven att ”språkbada”, att erbjuda många fler tillfällen att möta språket och skriven text genom högläsning och samtal, men många AKK-användare får istället färre tillfällen till detta. Vi kan också behöva tänka annorlunda kring läs-och skrivinlärning än vad vi gör för andra elever för att förstärka det som kan vara svårt för eleven. Det kan till exempel vara svårt att lära sig höra språkljuden om man inte kan producera dem själv. Då kan vi behöva förstärka ljudandet via talsyntes eller via specifika appar gjorda för läsinlärning för AKK-användare.
Om vi förväntar oss mycket utan att ställa orimliga krav når eleverna också längre. Några blir läsare andra lär sig känna igen vissa bokstäver och ord, men allt främjar kommunikation och språkutveckling. Det handlar om att skapa självständiga individer. Det är en demokratisk fråga att få bli så självständig som möjligt, att få makt över sitt eget liv och att kunna uttrycka precis det jag vill säga, inte bara det som någon programmerat in i mitt system.