Illustration av två ungdomar med ryggsäckar som pratar med två vuxna mot en bakgrund av ett jordklot.

Samarbete i utredningen

När eleven är nyanländ kan en utredning av särskilt stöd vara komplex. I en sådan utredning behövs elevhälsans och moders­måls­lärarnas samlade kompetens.

Om eleven har varit på flykt saknas ofta doku­mentation av tidigare skol­resultat och eventuella diagnoser och utredningar. När eleven är nyanländ finns också en risk att hens svårigheter alltid tolkas som en effekt av att hen är just nyanländ. Eftersom nyanlända elever ofta befinner sig i speciella strukturer och åtgärder i skolan, som till exempel förberedelseklass, händer det att de inte får del av skolans ordinarie insatser. I mötet med nyanlända elever är det centralt att komma ihåg att de utgör en mycket heterogen grupp men med det gemensamt att alla är nya i det svenska språket och det svenska skolsystemet.

Komplex situation

Om skolan uppmärksammar att eleven inte kommer att nå kunskaps­målen i ett eller flera ämnen, ska eleven få stöd i form av extra an­passningar. Om inte det räcker, eller om eleven har andra svårigheter i skol­situationen, ska skolan utreda om eleven har behov av särskilt stöd. Om det visar sig att eleven är i behov av särskilt stöd måste skolan komma fram till vilka stödinsatser som kan vara aktuella. När eleven är nyanländ kan den frågan vara svåröverskådlig. Långsam kunskapsutveckling kan bero på tidigare oregel­bunden skolgång, ovana vid att studera, begränsad exponering för svenska och ovana vid det svenska skol­systemet. Det kan också bero på läs- och skriv­svårig­heter/dys­lexi, språkstörning, hörsel­­ned­­sättning, synned­sättning eller koncen­trations­­­svårig­heter till följd av till exempel adhd, posttraumatiskt stressyn­drom eller så kallad migrationsstress.

Den samlade elevhälsan

I arbetet med att utreda behov av särskilt stöd har den samlade elevhälsan en viktig roll. Tillsammans kan profes­sionerna inom elevhälsan under­söka om eleven har till exempel en synnedsättning, hörsel­nedsättning eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som utgör hinder för lärande. Nedan följer två filmer. Den ena handlar om likheter och skillnader mellan PTSD och adhd. Den andra handlar om bemötande av barn som varit med om svåra händelser. Mer information om elevhälsans arbete och trygghetsskapande insatser finns i temat Ledning, stimulans och förebyggande arbete.

Posttraumatiskt stressyndrom – likheter och skillnader med adhd.

Erica Mattelin berättar. Filmen är 5:30 minuter.

Psykologisk första hjälpen

Erica Mattelin berättar om bemötande av barn som varit med om svåra händelser. Filmen är 5:30 minuter.

Modersmålslärare och studiehandledare

Elevens egen beskrivning av tidigare och nuvarande skolsituation är central i den kartläggning som ingår i en utredning av särskilt stöd. I dialogen med eleven kan modersmålslärare och studiehandledare på modersmål vara en viktig resurs. De kan prata med eleven på hens starkaste språk och har ofta kunskap om den kultur som eleven kommer ifrån. De kan därmed bidra till att eleven får ett gott bemötande och skapa förståelse för hens hela sammanhang. Läs mer i temat Samverkan med modersmålslärare och studiehandledare. Modersmålsläraren och studiehandledaren kan också bidra i bedömningen av elevens språkliga kompetens både på modersmålet och på svenska. Läs mer i temat Flerspråkighet och funktionsnedsättningar.

Att använda testmaterial

En utredning av särskilt stöd kan omfatta olika test för att kunna bedöma elevens språkliga och, eller kognitiva förmågor. Det kan emellertid vara svårt att få rättvisande och tillförlitliga resultat på test om eleven har varit kort tid i Sverige, levt i krig och varit på flykt. Forskning tyder på att tidiga trauman påverkar kognitiva förmågor och särskilt så kallade exekutiva förmågor som till exempel uppmärksamhetsförmåga. Elever som har upplevt tidiga trauman kan behöva lång tid för att åter­hämta sig. Hur lång tid går inte att säga generellt utan det kan en psykolog behöva bedöma i varje enskilt fall. När eleven är nyanländ, och ännu inte talar svenska, kan det dessutom vara svårt att hitta testmaterial som fungerar. Icke-verbala test kan vara till viss hjälp men försvårar för eleven att själv, med egna ord, ut­trycka sina tankar och sin förstå­else. I vissa fall går det att använda test på svenska och med hjälp av moders­målslärare, eller studiehandledare på modersmål, översätta frågor, upp­gifter och elevens svar.

Formativ bedömning och dynamisk utredning

Texten under rubriken "Formativ bedömning och dynamisk utredning" är skriven för det här stödmaterialet av Petri Partanen fil.dr, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Mittuniversitetet. 2018.

Ett komplement, och i vissa fall ett alternativ till standardiserad testning för att bedöma elevens förmågor, är att arbeta med formativ bedömning. Det innebär att man kan bedöma elevens utveckling över tid, mellan två bedömningstill­fällen, för att utvärdera den riktade insatsens effekt och för att identifiera framgångsfaktorer och hinder för lärandet. Såväl klassrums­observationer, skolmaterial, intervjuer och andra underlag kan användas i en sådan bedömning av till exempel språklig utveckling.

Ett formativt arbetssätt handlar om att systematiskt utvärdera olika insatser till­sammans med eleven och kan användas i relation till exempelvis kunskapsmål i läroplanen. Detta går bra att göra inom ramen för ett åtgärds­program och där dokumentera hur eleven svarar på stödet. Arbetssättet bygger på att skolans medarbetare pratar med varandra och eleven flera gånger, och provar stödinsatser steg för steg. Mycket är vunnet på ett sådant proaktivt arbetssätt istället för att "vänta och se".

Det går också att använda ett formativt arbetssätt för att bedöma språkliga och kognitiva förmågor, och hur dessa utvecklas över tid, i en utredning. Professioner inom elevhälsan kan använda ett sådant formativt arbetssätt som då kallas för dynamisk utredning. Dynamisk utredning innebär att elevens språkliga och kognitiva förmågor bedöms över tid mellan två bedömningstillfällen, och med ett system­atiskt stöd mellan tillfällena. Stödet kan utformas som frågor, ledtrådar, både verbal och ickeverbal kommun­ikation och olika typer av strategier. I forskning har man sett att detta sätt att utvärdera en elevs begynnande förmågor ger tilläggsinformation i bedömningen av elevens behov särskilt för elever med annan språklig och kulturell bakgrund. För elever som befinner sig i början av sin andraspråksinlärning liksom för elever med misstänkta språkliga och kognitiva svårigheter utgör dynamisk utredning därför ett komplement i det samlade bedömningsarbetet.

Vikten av dokumentation

Om skolan har arbetat med formativ bedömning och dynamisk utredning finns dokumentation på elevens progression och egna upplevelser av stödinsatserna. Sådan information kan vara mycket värdefull om eleven behöver utredas vidare.

Reflektionsfrågor – utredning

  • Hur ser samverkan ut i en utredning om särskilt stöd mellan elevhälsan, modersmålslärare, studiehandledare på modersmål och lärare i er verksamhet idag?

  • Hur dokumenterar ni elevens egen bedömning av hur olika stödinsatser fungerar?

  • Vilka förutsättningar har ni i er verksamhet att arbeta med formativ bedömning och dynamisk utredning?

Vill du veta mer?

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan

Information om barn på flykt, psykisk ohälsa som PTSD och trygghetsskapande åtgärder

BRIS:s rapport Barn som flytt – en riskgrupp för psykisk ohälsa 2017

Handboken Något har hänt, Rädda Barnens webbplats

Rädda Barnens film Om du har varit med om något jättehemskt, Youtube

Rädda Barnens film Vad är TMO – traumamedveten omsorg, Youtube

Traumamedveten omsorg, Skolverkets webbplats

Publicerat tisdag 3 juli 2018 Granskat måndag 17 september 2018