Ledning, stimulans och förebyggande arbete

Det finns mycket som skolan bör och kan göra i den pedag­ogiska, sociala och fysiska lärmiljön för att förebygga att elever hamnar i svårigheter. Särskilt stöd ska sättas in först när andra insatser inte räcker till.

Ledning och stimulans

Skolinspektionen konstaterar att om skolan ska kunna ge nyanlända elever en god utbild­ning, behöver all personal ta gemensamt ansvar, ha samsyn i förhållnings­sätt och ha kun­skap om nyanlända elevers lärande. Som stöd till skolor i detta arbete har Skolverket publicerat texter om nyanlända elevers skolgång, språkutvecklande arbetssätt och skapat möjligheten att utse samordnare för nyanländas lärande. Därutöver finns Skolverkets lärportal om  nyanländas lärande och om special­pedagogik med material om inkludering och flerspråkighet. Ytterligare information om fler­språkighet, språkutveckling och skolframgång finns på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Även UR Skola erbjuder kom­petens­­­utveckling
om nyan­lända genom ett flertal filmer. Dessa filmer hittar du genom att söka
på "UR lärlabbet nyanlända". Genom att tillämpa den kunskapen – som bland andra Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk och UR erbjuder – kan skolor ge ledning och stimulans utifrån nyanlända elevers förutsättningar och behov.

Främja och förebygga

Det finns tydliga samband mellan skolprestation och elevers psykiska hälsa. Nyanlända elever kan ha stora behov av elevhälsa. Därför är det viktigt att den samlade elevhälsan kommer in i ett tidigt skede när en nyanländ elev börjar på skolan. Elevhälsan kan vara ett stöd i planering av undervisning och aktiviteter för att främja elevens hälsa och lärande samt bidra till att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. För att nå måluppfyllelse och välbefinnande för alla elever behöver skolan utveckla samverkansformer mellan elevhälsan, ledning och pedagogisk personal. Det är rektors ansvar att det finns rutiner för detta arbete. För elever med funktionsned­sättning är det särskilt viktigt att denna samverkan fungerar.

En del i det förebyggande arbetet kan vara att arbeta med den sociala miljön. Om den nyanlända elevens sociala miljö i skolan inte fungerar, kan det utgöra en riskfaktor för elevens skolframgång. Nyanlända elever kan behöva lägga stort fokus på att lära sig det svenska språket och förstå det svenska skolsystemet. Utöver det kan normer och socialt samspel som de möter i skolan skilja sig från deras tidigare erfarenheter. Nedan kan du se en inspirationsfilm från Visättraskolan i Huddinge. Skolan har en stor andel nyanlända elever och har satsat på trygghet och trivsel som en del i sitt elevhälsoarbete.

Gemenskap och begripliga sammanhang

Film från Visättraskolan i Huddinge om en framgångsrik satsning på trygghets- och trivselarbete. Filmen är 11:41 minuter.

På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats finns ett material som ger elevhälsan stöd i att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt.

Tillgänglig utbildning

En del nyanlända elever har funktionsnedsättningar som påverkar deras förut­sättningar i skolan. För att kunna göra undervisningen tillgänglig för alla elever behöver skolans medarbetare ha kun­skap om funktionsnedsättningarna och deras pedagogiska konsekvenser. Grundläggande information om funktionsnedsättningar finns på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats. Skolan behöver också kunskap om tillgänglighets­lösningar och kan ha nytta av Värderings­verktyget för tillgänglig utbildning och lärmaterialet DATE. På Specialpedagogiska skolmyndig­hetens webbplats finns även ett stödmaterial om extra anpassningar. När eleven både har en funktionsnedsättning och är nyanländ kan frågan om vilka tillgänglighetslösningar och vilket särskilt stöd hen behöver, vara mer komplex än annars. Det här stödmaterialet handlar om vad skolan kan behöva göra och tänka på.

Reflektionsfrågor

  • Hur får du kompetensutveckling om nyanländas lärande?
  • Ge exempel på främjande och förebyggande insatser för nyanlända elever som kan öka tillgängligheten även för elever med funktionsnedsättning.
  • Hur tar ni i er verksamhet reda på elevernas erfarenheter och åsikter? Hur tar ni vara på dem?
  • Hur stödjer elevhälsan och andra resurser, till exempel studiehandledare, den ordinarie undervisningen?

Vill du veta mer?

Publicerat tisdag 3 juli 2018 Granskat fredag 19 oktober 2018
Tillbaka till toppen