Hörselnedsättning och flerspråkighet

Ökad risk för hörselnedsättning

Risken att förvärva en hörselnedsättning är större för barn och vuxna som lever i krigsområden. Skottlossning, explosioner, misshandel och tortyr kan ge hörselnedsättningar och tinnitus. Även brist på sjukvård är en riskfaktor. Som en av de första åtgärderna i en utredning av särskilt stöd till nyanlända barn eller elever bör förskolan eller skolan därför undersöka om det finns en oupptäckt hörselnedsättning.

Kommunikativa utmaningar          

Nyanlända barn eller elever som är döva eller har hörselnedsättning kan ha begränsade kommunikativa erfarenheter när de börjar i förskolan eller skolan. Då blir omgivningens bemötande särskilt betydelsefullt.

Ett främmande språk har också nya språkljud. Hörselnedsättning kan orsaka svårigheter att uppfatta och urskilja vissa språkljud i det nya språket.

Störande ljudmiljöer och buller

Barn och elever med hörselnedsättning har svårare än andra att uppfatta vad som sägs när det finns mycket bakgrundsljud, till exempel i en lokal där många rör sig, pratar eller skrapar med stolar. Ännu svårare är det för de med hörselnedsättning och annat modersmål. Buller påverkar även barnet eller elevens arbetsminne då de måste använda en stor del av sin mentala kapacitet för att uppfatta vad som sägs. Det finns då mindre kapacitet kvar för att kunna tolka och bearbeta informationen.

Att barn är känsliga för buller beror dels på att hörseln ännu inte är helt färdigutvecklad och dels på att de ännu inte har ett fullt utvecklat tal och språk. Barn utökar hela tiden sitt ordförråd och sin språkförståelse. Ju mindre utvecklad och automatisk förståelse av tal en person har, desto svårare har hen att fylla i de delar av talet som påverkas av buller. Detsamma kan gälla för de som har ett annat modersmål.

Om barnet eller eleven är nyanländ, har en hörselnedsättning och annat modersmål kan då en bullrig lärmiljö bli särskilt utmanande.