Digitala lärverktyg i praktiken
Många elever som har en intellektuell funktionsnedsättning har även andra typer av funktionsnedsättningar. Det kan till exempel vara en syn- eller hörselnedsättning, autism eller ett rörelsehinder. Med digitala lärverktyg finns det stora möjligheter att göra anpassningar, för att stödja elevens kommunikation och lärande.
Digital delaktighet
Delaktighet är viktigt för alla människor. Digitala lärverktyg kan både skapa utmaningar och möjligheter för delaktighet. En grundförutsättning för att vara digitalt delaktig är naturligtvis att ha digitala lärverktyg som är tillgängliga.
Forskning från 2020 visar att unga och unga vuxna med olika grader av IF har en så kallad digital eftersläpning. I jämförelse med unga generellt har de en lägre tillgång till mobiltelefoner. Det vill säga 67 procent i jämförelse med siffror från Statens medieråds undersökning där 98 procent av unga hade mobiltelefon generellt. Däremot har unga med IF större tillgång till surfplattor.
I rapporten Svenskarna med funktionsnedsättning och internet från 2019 visar att det är funktionsnedsättningar som är relaterade till språk och intellektuell förmåga som skapar det största digitala utanförskapet. Forskning har även visat att personer med IF ofta kan ha svårt att hantera den digitala tekniken. Därför är det av stor betydelse att det finns god kunskap om hur de digitala lärverktygen kan anpassas för att vara tillgängliga för eleven.
För att bli delaktig kan eleven behöva få tillgång till både digitala och analoga lärverktyg. Exempelvis kan eleven använda AKK-appar i sin surfplatta och AKK-stöd i pappersform. Eleven kan även använda digitala läromedel eller läroböcker. När de olika sätten används beror på situationen och främst utifrån vad eleven själv föredrar.
Digitalisering i ett livsperspektiv
Skolan har ett stort och viktigt ansvar. Till exempel att ge eleverna de grunder som behövs för att kunna vara digitalt delaktiga i ett livsperspektiv. Det kan gälla textbaserad kommunikation och behov av läs- och skrivförmåga. Men också hjälpmedel för att kunna få till sig text. Om eleven exempelvis inte avkodar eller inkodar själv kan hen behöva en talsyntes eller röststyrning.
Forskaren Stefan Johansson berättar i en intervju med SPSM att skolan måste rusta eleverna för det digitala samhället. Efter det att eleven lämnat skolan finns få fortbildningsmöjligheter. Särskilt för elever med en måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning. Läs gärna hela intervjun med Stefan i moment 2.
Digitala framgångsfaktorer
En framgångsfaktor när det gäller digitala lärverktyg i lärandet är att det finns god tillgång till digitala lärverktyg på skolan. Som beskrivits tidigare i texten får elever med IF inte samma möjligheter till digital delaktighet i jämförelse med elever generellt.
Nedan finns förslag på vad skolan kan behöva tänka på för att öka möjligheterna att använda digitala lärverktyg som AKK och som läromedel:
- En genomtänkt pedagogik med ett tydligt upplägg för lektionen. På samma sätt som vid arbetet med analoga lärverktyg. Det underlättar för att eleven ska förstå arbetsuppgiften.
- Planera och använd digitala lärverktygen på ett systematiskt sätt i undervisningen.
- En digital lärmiljö som fungera för elever med olika funktionsnedsättningar.
- Utgå från elevernas behov när de digitala lärverktygen köps in. Ett och samma lärverktyg, exempelvis en surfplatta, passar säkert inte för alla elever.
- God kunskap om hur lärverktygen fungerar och kan anpassas för att vara tillgängliga för eleven.
- Rektors ansvar för att pedagogerna får den kompetensutveckling de behöver runt digitala lärverktyg.
- Rektors ansvar för att samverkan sker med exempelvis barn och ungdomshabiliteringen runt personliga hjälpmedel.
- Ge eleven tillgång till sitt personliga hjälpmedel för att exempelvis kommunicera i alla olika situationer och sammanhang. Både på och utanför skoltiden. Hjälpmedlet är en förutsättning för att eleven ska kunna vara delaktig.
- Ge eleven god tid att ta till sig information. Digitala lärverktyg i undervisningen kan öka tempot exempelvis när läraren visar en PowerPoint istället för att skriva något för hand på tavlan.
Det finns olika begrepp kopplat till digitala lärverktyg i lärandet. Du kan läsa om begreppen och få en kort beskrivning om dessa i vår begreppslista.